Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den här texten vänder sig till dig som jobbar inom vård och omsorg, och som administrerar vaccinationer mot säsongsinfluensa.

Många plattformar och appar är utformade för att snabbt förhöja positiva känslor och dämpa negativa, och för att vi ska vilja använda dem mer och mer. Det innebär risk för beroendeliknande användning av digitala medier.

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2025.

Denna lägesrapport publicerades 9 oktober 2026 och redovisar utvecklingen avseende influensa, covid-19 och RS-virus för vecka 40 (28 september – 4 oktober 2026).

Folkhälsomyndigheten har inte någon statistik över hur många vuxna som har vaccinerat sig mot HPV. Detta beror på att endast vaccinationer som ges inom de nationella vaccinationsprogrammen får registreras i det nationella vaccinationsregistret. I vissa regioner rapporteras HPV-vaccinationer till regionala vaccinationsregister. Vänd dig till regionen för…

Nationella folkhälsoenkäten, eller HLV (Hälsa på lika villkor), är en befolkningsundersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Här kan du läsa om undersökningens syfte, metod, hur du beställer data och analyser och hur vi samarbetar med Sveriges regioner i undersökningen.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2024.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en kunskapssammanställning om legionella i miljön. Den är inriktad på både förebyggande arbete och hur miljöutredningar görs för att identifiera och hantera smittrisker.

Detta är en rapport som publiceras 4 gånger per år med fokus på den epidemiologiska typning av ehec som utförs på Folkhälsomyndigheten. Justering av data kan förekomma på grund av viss eftersläpning av anmälningar i SmiNet.

Vaccination mot humant papillomvirus (HPV) följs genom studier av vaccinationstäckning, vaccineffekt och säkerhet.

Litteraturöversikten ger en aktuell beskrivning av gonorrésituationen i Sverige och om vilka komplikationer sjukdomen kan orsaka på individnivå med konsekvenser för sjukvården. Texten riktar sig i första hand till sjukvårdspersonal och personer som arbetar med preventionsinsatser mot sexuellt

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Information från Folkhälsomyndigheten

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen respektive smittskyddsförordningen.

Handlingsplanen vänder sig till myndigheter, beslutsfattare på nationell-, regional och kommunal nivå, samt civilsamhällesorganisationer. Handlingsplanen vänder sig också till verksamma inom regioner och kommuner samt professionsföreträdare.

I faktabladet beskrivs vad regionala statistikområden och socioekonomiska områdestyper är. För att visa ett exempel på redovisning av hälsoutfall efter socioekonomisk områdestyp används typ 2-diabetes.

Information från Folkhälsomyndigheten

I Folkhälsomyndighetens återrapport för speluppdraget under 2023 lyfts det stora behovet av en fortsatt uppföljning av spelande och spelproblem. Vikten av att ungas spelande adresseras och behovet att ytterligare stärka det lokala, regionala och ideella spelförebyggande arbetet är andra slutsatser

Rapporten beskriver nationella myndigheters arbete inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) under 2022. Syftet är att redovisa vilket arbete som myndigheterna har bedrivit, men också att svara på om det har gjorts i enlighet med

De statliga stimulansmedlen för suicidprevention har fungerat som en motor för att initiera, utveckla och förstärka det suicidförebyggande arbetet i län, regioner och kommuner. Rapporten kan bidra till fortsatt dialog om hur nationella satsningar bäst kan utformas för att ge stöd i praktiken.

I faktabladet redogörs hur utbildning och inkomst kan användas för att mäta socioekonomi. Vi beskriver skillnader som finns mellan måtten och vilka för- och nackdelar de har.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

I det här faktabladet beskriver vi befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom, både i Sverige och internationellt. Särskilt vanlig är föreställningen att ångesten är orsakad av personen själv och att man kan komma över sina problem genom att ta sig samman.

Rapporten beskriver dialoger med olika aktörer för att utveckla arbetet med att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. Dialoger har förts med representanter för näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner och staten.