Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vad vi äter påverkas och styrs till stor del av hur mat marknadsförs, prissätts och görs tillgänglig. Här beskriver vi hur offentliga styrmedel kan användas för att skapa bättre förutsättningar för en hälsosam livsmedelskonsumtion.

I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv och riktar sig till dig som behöver baskunskaper om cannabis, till exempel för ANDTS-förebyggande arbete på regional och lokal nivå.

De här anvisningarna avser ansökan för verksamhetsbidrag.

Den 13 mars 2019 bedömdes utbrottet av papegojsjuka (psittakos) vara avslutat. De flesta smittade hade haft kontakt med avföring från vilda fåglar.

Att känna till vilka faktorer som kan påverka risken för att vissa barn och unga börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem är avgörande för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Denna text riktar sig till dig som äger och sköter bostadsfastigheter, omsorgsboenden, skolor, förskolor och andra lokaler för allmänna ändamål. Här finns information om Folkhälsomyndighetens rekommendationer gällande inomhustemperatur.

Den här delen av vägledningen vänder sig till dig som arbetar med tillsyn inom alkoholområdet på en kommun. Innehållet kan även vara relevant för personal på Polismyndigheten. Här får du veta mer om vad du kan tänka på innan du går ut på ett tillsynsbesök.

Referensgruppen för nationella vaccinationsprogram är ett samverkande organ till Folkhälsomyndigheten.

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Här beskrivs lärdomar från ett test av ett nytt skolbaserat arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkar för barns och ungas psykiska hälsa.

Ändringsförfattning. Beslutade: 18 oktober 2023. Gäller från och med: 1 december 2023.

Grundförfattning. Beslutade: 24 maj 2016. Gäller från och med: 1 juni 2016.

Detta faktablad innehåller scenarioanalyser för hur samhällskostnaderna skulle kunna påverkas av ett förändrat narkotikabruk. Resultaten diskuteras även utifrån begränsningar i metoden.

Rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare. Resultaten ger, förutom kunskap om barn och ungas rörelsemönster, även kunskap om samband mellan fysisk aktivitet, inaktivitet och hälsa.

Den del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas.

Den här vägledningen vänder sig till dig som är kommunal handläggare och som arbetar med tillsyn av personlig och ekonomisk lämplighet av den som har serveringstillstånd. Här finns information om vilka underlag du har rätt att kräva in och hur du kan använda dem i tillsynen.

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 7 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Målet med Sveriges alkoholpolitik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Förebyggande arbete bidrar till målet genom att påverka tillgång och efterfrågan till alkohol. Det förebyggande arbetet kan också bidra till att stärka skyddsfaktorer och motverka riskfaktorer.

I det här faktabladet beskriver vi hur ungdomsmottagningars arbetar med fokus på psykisk hälsa. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom t ex en myndighet, region eller kommun.

En slutrapportering av regeringsuppdraget att genomföra samordnade nationella informationsinsatser om vaccination mot covid-19 riktade till allmänheten. Rapporten riktar sig även till tjänstemän och kommunikatörer vid nationella, regionala och lokala myndigheter.

Här finns information om hur du som tillverkar eller importerar örtprodukter för rökning rapporterar ingredienser till oss. Rapporteringen sker via EU-CEG.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.