Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt men stadigt i Sverige. Särskilt oroande är utvecklingen av bakterier som producerar ESBL-CARBA. Samtidigt syns en inbromsning i försäljningen av antibiotika. Det visar årets Swedres-Svarm-rapport.

Säsongen för RS-virus har startat och smittspridningen väntas öka under den kommande perioden. Det är viktigt att skydda de allra yngsta och äldsta i befolkningen mot smitta, eftersom de löper störst risk att bli allvarligt sjuka.

Det gränsöverskridande utbrott av Yersinia enterocolitica bedömdes vara över 25 juni 2019. Utredningen visar att färsk spenat kan ha orsakat utbrottet men smittkällan har inte bekräftats.

Vaccination mot denguefeber kan vara aktuell för vissa personer som ska vistas i tropiska länder.

Här hittar du information om vilka regler som gäller för tillverkning och handel med alkoholdrycker samt definitioner och begrepp som du behöver känna till. Du som tillverkar, importerar eller säljer dessa produkter ansvarar för att de uppfyller lagstiftningens krav.

Många sjukdomar går att förebygga genom vaccination. Här hittar du aktuella fakta om vaccinationer och redskap för arbetet med att ge barn och vuxna ett gott skydd.

Vägledningen är ett stöd för verksamhetsansvariga i bedömningen av vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

Uppföljningen av vaccinationerna mot covid-19 har omfattat många olika grupper men begränsas nu främst till personer 65 år och äldre. På denna sida beskrivs vaccinationstäckning och uppföljningen av vaccinationernas effekter.

Denna veckorapport publicerades den 12 december 2024 och redovisar läget för RS-virus vecka 49 (2–8 december 2024).

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan i Sverige. Vårdhygien handlar om att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner inom vård och omsorg. Att förebygga dessa infektioner bidrar också till att begränsa antibiotikaresistens.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Under den gemensamma strategin ”Det handlar om livet” samlar 28 myndigheter över 100 konkreta insatser som ska genomföras de kommande tre åren för att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska vägleda och samordna arbetet, men utvecklingen är ett

De nationella mikrobiella övervakningsprogrammen med karaktärisering av smittämnen på nationell nivå är en viktig del i landets smittskyddsarbete. Programmen syftar till övervakning, utbrotts-, metod- och kvalitetsstöd samt till utvärdering av preventiva insatser som vaccinationer.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

NCDSim är en simuleringsmodell utvecklad av Folkhälsomyndigheten, Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden för att analysera framtida utvecklingen av cancer och hjärt-kärlsjukdomar i Sverige.

Folkhälsomyndigheten är en statlig myndighet. Det innebär att det du skickar till oss via e-post, post eller fax i regel blir en allmän handling och kan begäras ut av vem som helst. Vid en begäran om allmän handling görs alltid en sekretessprövning.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Faktabladet riktar sig främst till yrkesverksamma inom suicidprevention och psykisk hälsa och som har samordnande, planerande eller beslutande funktioner på nationell, regional eller lokal nivå.

Rapporten vänder sig till personal inom smittskyddet och hälso- och sjukvården som underlag för bedömningar när de i sin yrkesverksamhet möter personer som lever med hiv.

Rapporten är en del av regeringsuppdraget om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska villkor.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat för kärnindikatorerna inom målområde 1 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Faktabladet sammanfattar vi en internationell kartläggande litteraturöversikt om barns och ungas klimatoro och kompletterar med data över klimatoro hos barn i Sverige. Vi lyfter även hur Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska miljöbyrån (EEA) rapporterar inom området.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 5 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.