Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Influensavaccinets effekt varar i ungefär 6 månader, det vill säga tillräckligt för att ge skydd under en influensasäsong. Den som vaccinerar sig tidigare behöver alltså vaccineras igen inför den kommande säsongen. Inför varje säsong anpassas vaccinstammarna för att likna de som cirkulerar. Skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa

Allvarliga biverkningar efter MPR-vaccination är mycket ovanliga. Av dem som får feber kan enstaka barn drabbas av en feberkramp. Det inträffar i så fall vanligen i samband med en snabb temperaturstegring. I mycket sällsynta fall kan ett barn drabbas av tillfällig trombocytopeni (lågt antal blodplättar) efter MPR-vaccination. Allvarliga allergiska biverkningar i form av astma, nässelutslag och allergisk…

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

8 mars 2022 De myndighetsgemensamma, regelbundna pressträffarna om covid-19 som pågått sedan den 4 mars 2020 upphör. Myndigheternas talespersoner kommer även fortsättningsvis att finnas tillgängliga för media. 10 mars 2022 När Sverige nu gått in i en ny fas i pandemin och allmänna åtgärder för att

7 september 2021 En god vaccinationstäckning och ett lägre antal fall av allvarlig covid-19 gör att Folkhälsomyndigheten rekommenderar regeringen att gå vidare med planen om att avveckla restriktionerna den 29 september. 9 september 2021 Folkhälsomyndighetens analys av antalet provtagna barn sedan

Informationen vänder sig i första hand till vårdgivare som rapporterar till det nationella vaccinationsregistret (NVR) och de som använder uppgifter ur registret för statistik- och forskningsändamål.

9 juni 2021 För personer som lever med en välbehandlad hivinfektion ökar inte risken för allvarlig covid-19. Det visar en ny litteraturöversikt om covid-19 och hiv som Folkhälsomyndigheten publicerar. 10 juni 2021 Sjukdomssäsongen för virussjukdomar som influensa, RS-virus och vinterkräksjuka

I november 2019 bedömdes detta utbrott av hepatit A vara över. Mellan 2016 och 2018 utreddes ett utbrott av hepatit A i Europa som var kopplat till sexuell smitta.

Antalet fall av Hepatit A har ökat kraftigt i Sverige och i samtliga andra nordiska länder de senaste månaderna. Smittan misstänks komma från frysta bär och Livsmedelsverket rekommenderar nu att djupfrysta, köpta bär kokas innan de äts. I Danmark pågår ett utbrott av en viss typ av hepatit A, som

Sentinelövervakningen ger oss viktig kunskap om spridningen av influensa, covid-19 och RS-virus. Här hittar du information om hur du som läkare eller klinik kan delta, ta prover och rapportera. Din medverkan hjälper till att skydda patienter och utvärdera vaccinationseffekten.

Följande vaccinationer, givna av vårdgivare i Sverige, finns i NVR: Vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, humant papillomvirus, rotavirus) som är givna till

6 april 2021 Nio av tio personer svarar att de helt säkert eller troligen kommer tacka ja när de erbjuds vaccin mot covid-19. Den höga vaccinationsviljan finns i alla åldrar men är högst bland äldre. Det framgår av Folkhälsomyndighetens senaste webbenkät. 8 april 2021 Folkhälsomyndigheten

1 juli 2021 Folkhälsomyndigheten ändrar sina föreskrifter, råd och rekommendationer om åtgärder för att minska smittspridningen. Ändringarna baseras på en samlad bedömning där minskade smittfall, färre covid-vårdade och fler vaccinerade vägts in. Det blir nu möjligt att umgås med fler än tidigare,

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

Rapporten, som är en återredovisning av regeringsuppdrag, riktar sig i första hand till regeringen och verksamma inom barnhälsovård.

Den som inte vaccineras löper en risk att bli smittad, särskilt vid utlandsresor, vilket dels innebär att man riskerar att bli sjuk och få allvarliga komplikationer, och dels att man kan sprida smitta till andra. Om man insjuknar i vuxen ålder är det vanligt att sjukdomsförloppet blir svårare.

Nej. En serologisk undersökning inför vaccination behövs inte. Om personen redan har antikroppar mot någon eller flera av sjukdomarna när denne vaccineras kommer immunförsvaret att neutralisera viruset i vaccinet.

Eventuell catch-up vaccination mot HPV av pojkar och män födda 2008 och tidigare, som inte omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, är upp till regionerna att besluta om.

Rotavirussjukdomen är svårast för barn som är 6–24 månader gamla och därför ska vaccinet ges tidigt. Från 12 veckors ålder ökar risken för tarminvagination, och därför ska vaccination inte påbörjas när barnet har fyllt 12 veckor.

Rapporten handlar om elevhälsans arbete med att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI). Rapporten visar att SRHR är ett angeläget område för elevhälsan men att det finns oklarheter kring roller och mandat och

Information från Folkhälsomyndigheten