Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten redogör resultaten från en enkätundersökning av den svenska befolkningens kunskap om och attityder till hiv som Folkhälsomyndigheten nyligen genomfört.

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

Strategin som återredovisas i denna rapport grundar sig på en samlad bedömning av flera kunskapsunderlag – forskning, empiri och praktik – där särskilt samråd och dialoger har varit viktigt för att skapa en strategi som upplevs relevant och genomförbar.

Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Rapporten visar att cirka 98 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i april 2024 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Detta är en rapport som publicerats 4 gånger per år till och med 2021 med fokus på den epidemiologiska typning av enterohemorragisk E. coli (ehec) som utförs på Folkhälsomyndigheten. Rapport fyra innehåller en sammanfattning av året. Justering av data kan förekomma på grund av viss eftersläpning av

Folkhälsomyndighetens statistik över sjukdomen mjältbrand (även kallad antrax).

Rapporten ger grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Vidare beskriver vi olika roller när det gäller stöd till efterlevande vid suicid. Materialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar som kan vara användbara, både

This report describes epidemiological and virological surveillance results for the 2023-2024 influenza season in Sweden. Data are also compared to previous influenza seasons.

Faktabladet riktar sig främst till personer som är verksamma inom området folkhälsa. Då många samhällssektorer bidrar till förutsättningarna för en god och jämlik hälsa kan faktabladet vara av intresse för olika myndigheter, regioner, kommuner och andra organisationer.

I denna rapport presenteras Folkhälsomyndighetens beräkning av antalet individer i Sverige som lever med en diagnosticerad akut eller kronisk hepatit C-infektion i Sverige år 2015.

Faktabladet sammanfattar resultat från svenska studier som använt aktivitetsmätare för att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga i åldern 4–17 år. Vi beskriver även det vi vet om sambandet mellan fysisk aktivitet och ungas fysiska och psykiska hälsa.

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.

Isolaten från insamling vecka 11 och 34 ingår i en gemensam rapport från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket.

Förskola med den utformning som finns i de nordiska länderna har positiva effekter på barns psykiska hälsa och utveckling visar resultat från faktabladet kommer från rapporten Förskolans påverkan på barns hälsa.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av den åttonde undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och de symtom som rapporterades.

I det här faktabladet sammanfattar vi huvudresultaten från en tvärsnittsstudie om bestämningsfaktorer för hälsorelaterad livskvalitet bland nyanlända barn i Sverige. Data samlades in under 2018 och totalt 2 559 nyanlända barn i åldrarna 12–18 år från Afghanistan, Irak och Syrien besvarade vår enkät…

Faktabladet bygger på resultatet från en intervjustudie om psykisk ohälsa bland unga transpersoner i åldern 16–26 år.

En litteraturöversikt från Folkhälsomyndigheten som syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

I det här faktabladet har Folkhälsomyndigheten sammanfattat resultaten från en systematisk litteraturöversikt och en metaanalys som sammanställt data från 107 vetenskapliga studier om förekomsten av suicidalitet (det vill säga suicidtankar, suicidförsök eller suicid) bland personer med spelproblem.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls.