Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsa är en viktig drivkraft för att nå en hållbar regional utveckling.

Funktionshinderspolitikens nationella mål är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Folkhälsopolitikens mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Enligt nya beräkningar kan minskat stillasittande och ökad fysisk aktivitet leda till lägre samhällskostnader och betydande vinster för individers hälsa.

Det är viktigt med insatser som minskar risken att barn använder digitala medier på ett sätt som påverkar hälsan negativt. Det konstaterar WHO Europa i en ny rapport, som visar på en kraftig ökning av problematisk användning av sociala medier.

Det är många i Sverige som vill bidra och spara el. Åtgärder för minskad elanvändning kan påverka inomhusmiljön och människors hälsa. Folkhälsomyndighetens allmänna råd enligt miljöbalkens hälsoskyddsregler fortsätter att gälla. Här har vi samlat råd och kunskap som hjälper dig att följa hälsoskyddsreglerna när du minskar din elanvändning.

Hälsokonsekvenserna av klimatförändringen väntas öka både globalt och i Sverige, framför allt genom att förstärka redan befintliga risker och sårbarheter. Fler och mer intensiva, extrema väderhändelser såsom värmeböljor och skyfall förväntas.

Här hittar du frågeformulär och exempel på följebrev för Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Av följebreven finns fler postala och digitala varianter än de som visas här.

Matproduktionen och matförsörjningen är viktiga för vår hälsa och att samhället ska fungera, även vid kriser. Hur vi producerar, distribuerar och säljer mat påverkar både hälsa, miljön och klimatet. Här beskriver vi hur Sveriges livsmedelssystem fungerar.

Levnadsvanor är ett centralt område för att uppnå jämlik hälsa. Regeringen har också uttalat ett delmål om – Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Stillasittande, övervikt och obesitas men även en ökad psykisk ohälsa är några av folkhälsans utmaningar. För…

Folkhälsoarbetet i Sverige varierar stort inom allt från organisering, resurser, ledning och styrning, till förutsättningar för samverkan och kunskap hos politiker och tjänstepersoner. Här berättar utredarna Malin Kark och Malin Åman om en kartläggning från Fohm och hur resultaten kan bidra till

Den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner syftar till att begränsa spridning, eliminera stigma, och säkerställa god livskvalitet för personer som lever med hiv. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot hiv och sexuellt överförbara infektioner har många synergier med arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Under de senaste åren har användningen av snus ökat, efter att länge ha varit relativt oförändrad. Ökningen ses särskilt bland unga kvinnor. Tobakssnus är fortfarande vanligast bland män, men användningen av nikotinsnus ökar, särskilt bland unga vuxna.

Delmålet om en stärkt kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa och suicidprevention syftar till att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt arbete för att genom forskning och kunskapsutveckling förbättra insatserna för individ, profession och samhälle. Kunskapsutveckling kan ske på många olika sätt; genom…

Broschyren ger tips och råd om skärmanvändning och riktar sig till dig som är tonåring.

Agenda 2030 är en FN-resolution med 17 globala mål och 169 delmål för att ställa om världen mot en hållbar utveckling.

Snart lanseras Fritidskortet. Folkhälsomyndigheten deltar under Järvaveckan med ett seminarium om hur en meningsfull fritid för barn och unga kan ge socialt umgänge och en bättre hälsa.

I dagarna startar Folkhälsomyndigheten en nationell informationssatsning om säker och balanserad skärmanvändning bland barn och unga. Bland annat skickas en broschyr hem till vårdnadshavare med barn i åldrarna 6–13 år.

Välkommen till årets upplaga av Miljöhälsoforum! Temat för i år är jämlik hälsa i våra boende- och närmiljöer. Alla har rätt till en god hälsa, men skillnaderna mellan olika grupper är tydliga. Hur skapar vi förutsättningar i den fysiska miljön för att alla ska må bra?

Här beskrivs i korthet verksamhetsutövarens respektive miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar i ett tillsynsärende om det finns problem i inomhusmiljön.

Faktabladet sammanfattar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av forskning om samband mellan alkohol- eller narkotikabruk och våld i nära relationer och en kompletterande analys av svenska data om sambandet mellan alkoholkonsumtion och våld i nära relationer.

Rapporten presenterar förslag på en sektorsövergripande målstruktur för fysisk aktivitet, med sex nationella delmål, indikatorer och fyra insatsområden.

Rapporten sammanfattar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem.

Faktabladet sammanfattar en systematisk litteraturöversikt och metaanalys om sambandet mellan suicid och skadligt bruk av alkohol, narkotika och tobak.

I faktabladet redogörs hur utbildning och inkomst kan användas för att mäta socioekonomi. Vi beskriver skillnader som finns mellan måtten och vilka för- och nackdelar de har.

13–15 maj samlas beslutsfattare, forskare, praktiker och organisationer ifrån hela Norden i Göteborg för dialog och lärande kring aktuella folkhälsofrågor. Den 14e nordiska folkhälsokonferensen arrangeras av Folkhälsomyndigheten och planeringen är nu i full gång. Vi har pratat med projektledare