Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Bakgrund Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är luftvägsbakterier som orsakar öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation samt mer sällan, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Kolonisation utan symtom är vanligt hos barn i förskoleåldern. I många länder har andelen pneumokocker med nedsatt känslighet för…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, MIC >= 0.5 mg/L) blev anmälningspliktiga 1996. De har tidigare benämnts PRP (penicillin-resistenta pneumokocker). Eftersom PRP enligt internationellt vedertagna benämningar ska ha MIC >= 2 mg/L, benämns de anmälningspliktiga pneumokockerna fortsättningsvis PNSP, MIC >=…

Andelen pneumokocker med nedsatt känslighet för penicil­lin och andra antibiotika har ökat i många länder och utgör ett stort medicinskt problem. I Sverige har vi hittills inte sett denna negativa utveckling. Utfall och trend 2011 anmäldes 314 fall av PNSP i Sverige, vilket är en minsk­ning med 23 proecnt jämfört med 2010. Under perioden 1997…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 152 fall av PNSP motsvarande en incidens av 1,4 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är något fler fall jämfört med 2022 (n=146) och fortsatt högre än genomsnittet för åren före pandemin (2017–2019; n =93). Medianåldern bland fallen var 49

Sammanfattning och bedömning Under 2019 anmäldes 118 fall av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) vilket motsvarar en incidens av 1,1 fall per 100 000 invånare och år (figur 1). Medianåldern var 55 år och 57 procent var män (n=67). Förekomst av PNSP var vanligast i åldersgruppen 1-4 år (n=26; figur 2). Cirka 66…

Denna rapport avser Folkhälsomyndighetens återredovisning av länsstyrelsernas och kommunernas arbete inom ANDT-området under perioden 2011-2019 med fokus på innevarande strategiperiod från 2016.

Rapporten utgör en dokumentation av simuleringsmodellen NCDSim. Modellen är ett verktyg för analys och framskrivning av den framtida sjukligheten i cancer och hjärt-kärlsjukdom och hur den påverkas av olika påverkbara riskfaktorer.

Folkhälsomyndigheten presenterar i denna rapport en kartläggning av processen för smittspårning av covid-19 i samhället. Rapporten innehåller också en analys av regionernas behov av att effektivisera denna process och förslag om ett digitalt ärendehanteringssystem som stöd för smittspårning.

Strategin som återredovisas i denna rapport grundar sig på en samlad bedömning av flera kunskapsunderlag – forskning, empiri och praktik – där särskilt samråd och dialoger har varit viktigt för att skapa en strategi som upplevs relevant och genomförbar.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Arbetet med smittskyddsfrågor kräver bred och djup kunskap inom många områden. På Folkhälsomyndigheten finns medarbetare med hög medicinsk och akademisk kompetens och en gedigen kunskap om epidemiologi, infektionsmedicin och mikrobiologi. Många medarbetare, inklusive specialistläkare, är

Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar i form av brukets omfattning, hälsorisker, sjukdomsbörda och dödlighet samt samhällskostnader. Skadeverkningarna beskrivs i relation till varandra utifrån vetenskaplig grund.

Beslutsunderlag för utvidgad rekommendation om en andra påfyllnadsdos covid-19-vaccin till alla personer 65 år och äldre, samt personer 18–64 år med Downs syndrom och personer 18–64 år med måttlig till allvarlig immunbrist.

Rapporten är en tvärsnittsstudie baserad på hälsoenkäten i det nationella kvalitetsregistret InfCareHIV. Syftet med studien är att kartlägga självrapporterade upplevelser av hälsa, följsamhet till behandling samt upplevelse av biverkningar bland personer som lever med hiv i Sverige.

This report is a compilation of existing knowledge about the harmful effects of tobacco and nicotine products in terms of the extent of their use, the health risks and the social costs.

This report highlights how the changing climate affects health in several ways, from heatwaves and spread of infectious diseases to deteriorating water and air quality. The report can provide useful knowledge support for national authorities and county administrative boards affected by the

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och antikroppar mot SARS-CoV-2 och de symtom som rapporterades. Undersökningen genomfördes med stöd av Försvarsmakten.

The report is mainly intended for employees and decision-makers within county councils, municipalities, civil society organisations as well as relevant authorities and professional associations. The report aims to contribute with knowledge for health promotion and disease prevention work.

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

This report describes epidemiological and virological surveillance results for the influenza season of 2022–2023 in Sweden. Data are also compared to previous influenza seasons.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 2 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.