Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Mat är grunden för liv och hälsa och är särskilt viktig för barns och ungdomars tillväxt och utveckling. Den här sidan beskriver hur barns matvanor ser ut över tid, hur de följs upp och vilka indikatorer som används i undersökningen Skolbarns hälsovanor.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda

Faktabladet sammanfattar vi en internationell kartläggande litteraturöversikt om barns och ungas klimatoro och kompletterar med data över klimatoro hos barn i Sverige. Vi lyfter även hur Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska miljöbyrån (EEA) rapporterar inom området.

Här hittar du filmer där experter svarar på frågor om barns och ungas skärmanvändning.

Här har vi samlat ett urval av material om ANDTS, fysisk aktivitet och matvanor.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Neurologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i samarbete med Karolinska Institutet.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Hembesök i samverkan mellan förebyggande socialtjänst och barnhälsovård innebär att personal från båda verksamheterna tillsammans besöker familjerna i deras hem. På den här sidan har vi samlat information om hembesök i samverkan.

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

Den psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

I broschyren finns tips och råd riktade till vårdnadshavare för barns och ungas skärmanvändning.

Faktabladet beskriver hur placering och utformning av förskole- och skolgårdar kan skydda barn från luftföroreningar både inomhus och utomhus.

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med folkhälsopolitikens…

Faktabladet handlar om Folkhälsomyndighetens undersökning om skalan fungerar i Sverige, dvs. om den mäter familjers socioekonomiska villkor.

Här får du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om skärmar och sömn.

Skolbarns hälsovanor visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och på fritiden. Under läsåret 2025/2026 kommer den elfte datainsamlingen inom studien att ske. Närmare 100 000 elever över hela landet kommer att bjudas in att delta under skoltid.

Rapporten belyser vikten av att utforma grönskande utemiljöer för barn i förskola och grundskola för ett naturligt solskydd som samtidigt ger flera positiva hälsoeffekter för barn. Vi tar bland annat upp solexponering, temperatur, luft och fysisk aktivitet.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan bedrivas på olika nivåer och arenor. Här hittar du information om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete kan innebära inom området psykisk hälsa och suicidprevention, förslag på konkreta insatser och stöd för planering och genomförande.

Genom att skapa grönare städer, främja gång och cykel samt minska utsläpp kan vi förbättra folkhälsan. Det handlar om att erbjuda möjligheter till rörelse, rekreation och sociala möten i miljöer med frisk luft, god ljudmiljö och ett behagligt klimat.

Borlänge kommun i samarbete med Högskolan Dalarna.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion med fokus på socioekonomiska skillnader.