Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

På denna sida hittar du information om Folkhälsomyndighetens avslutade utredningar.

Folkhälsomyndigheten följer aktivt utvecklingen av tuberkulos i samhället och har inte hittat några tecken på att risken att insjukna i tuberkulos har ökat utanför riskgruppen personer födda i land med fortsatt hög förekomst. Risken att smittas är fortsatt låg i Sverige. Vi har inte heller sett någon smittspridning i samhället från boenden för asylsökande.

Det finns inga tecken på ökad spridning av tuberkulos i Sverige, utanför riskgrupperna. Den största riskgruppen i Sverige är personer som kommer från länder där tuberkulos fortfarande är vanligt. Antalet fall som rapporteras i Sverige har de senaste åren legat under 400 och de flesta har smittats i ett annat land.

Denna sida vänder sig till vården för att informera de som vaccineras.

Information om vaccinationsprogrammet genom tiderna finner du här nedan. Att vi i tabellen inte alltid anger exakta årtal beror på att vaccineringen började vid olika tidpunkter i olika delar av landet.

För att förebygga brist på viktiga antibiotika tar Folkhälsomyndigheten regelbundet fram en prioriteringslista. Listan identifierar de antibiotikaprodukter som riskerar att bli svårtillgängliga – och som är mest kritiska för vården. Listan uppdaterades maj 2026. Beredningsformer till barn

ELISPOT-metod som kvantifierar interferon-gammaproducerande T-celler efter M. tuberculosis (ESAT-6 och CFP-10)-stimulering.

De nationella mikrobiella övervakningsprogrammen med karaktärisering av smittämnen på nationell nivå är en viktig del i landets smittskyddsarbete. Programmen syftar till övervakning, utbrotts-, metod- och kvalitetsstöd samt till utvärdering av preventiva insatser som vaccinationer.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella

Ändringsförfattning. Beslutade: 16 april 2025. Gäller från och med: 1 maj 2025.

Folkhälsomyndigheten övervakar smittsamma sjukdomar i Sverige. Här hittar du information om vilka sjukdomar som ska anmälas enligt smittskyddslagen och hur du som vårdgivare gör för att anmäla dessa i Sminet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Tuberkulos är en anmälningspliktig sjukdom enligt Smittskyddslagen och det är obligatoriskt att göra en smittspårning vid varje nytt fall av tuberkulossjukdom som upptäcks. De som haft kontakt med personen under sjukdomstiden kallas till undersökning. Uppföljande kontroller görs och förebyggande behandling ges om någon nysmittad bedöms…

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

Här hittar du faktablad, poddavsnitt, bilder, filmer, affischer och samtalsmaterial om sjukdomar och vaccinationer.

Nedan redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2016.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

Vid Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4). Laboratoriet används för diagnostik och forskning kring blödarfebervirus och andra högpatogena mikroorganismer.