Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

Forskning visar hur interaktion med hästar och andra djur är hälsofrämjande och stärkande för såväl psykiskt som fysiskt välmående, varför det är viktigt att tillgängliggöra hästverksamheter också för boende i tätorter.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Det här faktabladet sammanfattar de viktigaste resultaten och slutsatserna från uppdraget. Det riktar sig till alla som vill ha ökad kunskap om socioekonomiska skillnader i hälsa.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också risken…

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

Rapporten inkluderar resultat från drygt 300 studier från hela världen, där många olika aspekter har studerats, allt från olika sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar.

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv och riktar sig till dig som behöver baskunskaper om cannabis, till exempel för ANDTS-förebyggande arbete på regional och lokal nivå.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Faktabladet handlar om pornografianvändning och sexuell hälsa. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att pornografianvändning är vanligare bland män än…

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.