Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I faktabladet redogörs hur utbildning och inkomst kan användas för att mäta socioekonomi. Vi beskriver skillnader som finns mellan måtten och vilka för- och nackdelar de har.

Folkhälsomyndigheten, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden har skapat ett verktyg som visar hur stor inverkan levnadsvanor har för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och cancer. Med simuleringar går det att visa effekten av insatser som kan minska antal sjukdomsfall, vårdkostnader och dödlighet.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Vägledningen beskriver hur en uppföljning bör se ut för hemvändande hjälparbetare från länder med en pågående smittspridning av blödarfeber som till exempel ebola eller marburg. Syftet är att ge en nationell rekommendation för enhetlig hantering av denna grupp.

Sverige har deltagit i en utvärdering av processen bakom besluten om skolan under covid-19-pandemin. Resultaten visar att en bred samsyn om barns och ungas bästa och ett brett samarbete bidrog till öppna skolor och begränsad distansundervisning.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika kanaler för att nå ut till sina målgrupper.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

Grundförfattning. Beslutade: 24 maj 2016. Gäller från och med: 1 juni 2016.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Cannabis är den vanligaste narkotikatypen i Sverige. Användning kan leda till hälsomässiga och sociala problem för olika individer och olika befolkningsgrupper. Unga personer är en extra sårbar grupp.

Med det här kunskapsstödet riktar vi oss främst till arbetsgivare och specifikt till HR-personal. Det kan även vara användbart för dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Rapporten är en studie för att få fördjupad kunskap om erfarenheter och upplevelser av kommunikation kring förhållningsregler och smittsamhet bland personer som lever med hiv. Detta i ljuset av den nya kunskapen om minimal smittsamhet vid välbehandlad hivinfektion.

Den 8:e juni lämnande lämnade Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet sitt slutbetänkande till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att kraftsamla och lämna förslag som kan minska stillasittandet och få fler att röra sig mer i vardagen. Vi har frågat huvudsekreterare Kajsa Mickelsson

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta förebyggande och tidigt upptäcka symtom.

Risken att drabbas av vissa sjukdomar ökar vid konsumtion av alkohol. I det flesta fall ökar risken för sjukdom desto mer alkohol som konsumeras, men i vissa fall kan även en lägre nivå öka risken. Beroendesjukdomar och cancer står för en stor del av den ohälsa som orsakas av alkohol.

Underlagsrapporten presenterar Folkhälsomyndigheten metod och resultat från en kartläggning av aktörer och deras verksamheter med koppling till området existentiell hälsa i Sverige.

Broschyren ger en överblick över områdena spel om pengar och spelproblem. Syftet är skapa medvetenhet om att problem med spel om pengar ger negativa konsekvenser och att det finns ett behov av att förebygga spelproblem.

Resultaten från en intervjustudie bland personal inom äldreomsorg och hemtjänst visar hög acceptans för vaccination mot covid-19 hos en majoritet av de tillfrågade. Bland deltagarna hade åtta av tio redan hade vaccinerat sig eller planerade att göra det.

I rapporten redovisas att samtliga åtta folkhälsopolitiska målområden har bäring på hållbar regional utveckling. Det finns även tydliga beröringspunkter mellan målområdena och den regionala utvecklingspolitikens fyra strategiska områden. Jämförelsen visar också att arbetet inom de två politikområdena är organiserat och uppbyggt på olika sätt och att den politiska styrningen skiljer sig åt.

Planeringsstödet riktar sig framför allt till smittskyddsenheterna samt kommunikationschefer och kommunikatörer vid de nationella, regionala och lokala myndigheter som har ett ansvar för att kommunicera i samband med en pandemi.

Metodbilagan är ett komplement till broschyren "Föräldrar och unga – om ANTS och psykisk hälsa”. Här presenteras metodologiska aspekter från undersökningen vilket inkluderar urvalskriterier, antal personer som svarat på undersökning, mätinstrument, etik och hur den statistiska analysen genomförts.

Grundförfattning. Beslutade: 11 juni 2025. Gäller från och med: 1 juli 2025.