Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten presenterar de marknadskontrollaktiviteter som Folkhälsomyndigheten planerar att genomföra under 2026. Programmet omfattar kontroll av produkter enligt lagen om tobak och liknande produkter.

I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024.

Denna kartläggande litteraturöversikt sammanställer svenska och internationella hälsoekonomiska utvärderingar av förebyggande insatser inom alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS). En bedömning görs även av kunskapsläget om insatsernas kostnadseffektivitet uttryckt i kostnad per…

Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om spel om pengar och spelproblem.

Enligt socialtjänstlagen (SOL) har socialnämnderna i kommunerna ansvar att förebygga och motverka spelmissbruk, på samma sätt som de ska göra med missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel (3 kap 3 § SOL). Man ska också aktivt motverka att barn och unga spelar om pengar (5 kap 1§ SOL). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska barn som har föräldrar eller andra vuxna i hemmet som har…

Spelprevention har sammanställt de mest centrala mätinstrumenten för spel om pengar och spelproblem. Mer om mätinstrumenten och ladda ner frågeformulär: Mäta och upptäcka spelproblem (spelprevention.se)

Kommuner och regioner har ett gemensamt ansvar för att ge stöd och behandling till personer som har problem med spel om pengar. Länsstyrelserna ska stötta huvudmännen. Vägledning för förebyggande arbete om spelproblem (spelprevention.se) Socialstyrelsen är ansvarig myndighet för behandling av spelproblem. De har utvecklat ett kunskapsstöd för…

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Resultat från Swelogs 2018 2019-04-03• De som deltog i Swelogs befolkningsundersökning om spel och hälsa 2015: 9 520 personer, 19-87 år • Ett slumpmässigt urval om 4 000 personer 16-18 år Urval till Swelogs 2018 Undersökningen ger dels en bild av läget innan den nya spellagen började gälla 2019-01-01. Den går också användas för att studera förändringar över tid i gruppen som deltog i Swelogs 2015.•…

Problemspelande är ett mått på spelproblem som främst mäts genom PGSI (Problem Gambling Severity Index). I begreppet ingår inte grupper med viss risk. För att klassificeras som problemspelande krävs minst 3 av 21 poäng. Begreppet används i rapporterna från befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Det finns andra begrepp…