Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

För äldre kan stillasittandet få konsekvenser för balans, styrka och självständighet. Även små mängder rörelse kan stärka hälsan, minska risken för fall och underlätta vardagliga aktiviteter. Här finns information om fysisk aktivitet hos äldre och vad som påverkar möjligheten att röra sig.

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet bidrar till en ökad fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande, förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet. Trots detta sitter vi stilla en allt större del av dagen. Här hittar du information om arbetet med fysisk aktivitet och stillasittande.

Här ges vägledning till stöd för tillämpning av föreskriften ADR-S för hantering och transport av patientprov och avfall som innehåller eller misstänks innehålla smittämnen som orsakar blödarfeber, exempelvis ebola.

Faktabladet riktar sig till beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och till professionella som möter kvinnor inom primärvård eller specialistvård.

Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig

Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan bedrivas på olika nivåer och arenor. Här hittar du information om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete kan innebära inom området psykisk hälsa och suicidprevention, förslag på konkreta insatser och stöd för planering och genomförande.

Förskola, skola och fritidshem spelar en avgörande roll för barns och ungas möjligheter till daglig rörelse. Hälsofrämjande vanor formas tidigt som påverkar hälsa och välbefinnande långt in i vuxenlivet. Den här sidan ger en överblick av hur förskola, skola och fritidshem kan främja rörelse.

Rörelse ska vara en mänsklig rättighet för alla. För personer med funktionsnedsättning kan vardagen ibland innebära hinder som begränsar möjligheten att vara fysiskt aktiv. Men med rätt stöd, anpassningar och ett inkluderande bemötande kan vi tillsammans skapa förutsättningar för ökad rörelse och

The recommendations for physical activity and sedentary behaviour apply to all population groups in Sweden, regardless of age, gender, cultural background, socioeconomic status, or disability.

Denna webbsida ger kompletterande vägledning till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer och tar bland annat upp hälsoeffekter och hur man bör undersöka byggnader med misstänkta fuktproblem.

Samhällsplaneringen formar de miljöer där människor lever och rör sig i det dagliga livet. Möjligheterna till vardagsrörelse påverkas av hur områden knyts ihop och om handel, skolor, grönområden och kollektivtrafik finns nära våra hem. När dessa platser är lätta att nå till fots eller med cykel

Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod med gott vetenskapligt underlag som utvecklats i Sverige och den är ett användbart verktyg för hälso-och sjukvården. Rapporten FaR i Sverige beskriver det regionala arbetet med FaR-metoden avseende bland annat styrning, ledning, utbildning, kunskapsstöd

Det vi äter kan främja hälsa och välbefinnande och förebygga ohälsa, men också leda till ohälsa. Vi följer befolkningens matvanor med hjälp av fyra indikatorer i undersökningen Hälsa på lika villkor. Dessa är konsumtion av grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt sötad dryck.

Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor är en central undersökning om befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Enkäten, som är en del av Sveriges officiella statistik, ger viktiga underlag för analyser och beslut om insatser på nationell, regional och lokal nivå.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Här kan du fördjupa dig i lagens krav hur du ska bedöma lokaler på ett serveringsställe vid ansökningar om serveringstillstånd och vid tillsyn över ett befintligt serveringstillstånd.

Guttmacher-Lancet-kommissionens rapport redogör för vad som återstår på agendan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och formulerar en utmanande och evidensbaserad vision för SRHR som bygger på mänskliga rättigheter.

Faktabladet beskriver hur samhälleliga insatser med bäring på livsvillkor och levnadsvanor kan förebygga risken för demens och sammanfattar tillgänglig kunskap om 14 påverkbara riskfaktorer.

I det här faktabladet beskriver vi hur ungdomsmottagningars arbetar med fokus på psykisk hälsa. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom t ex en myndighet, region eller kommun.

Faktabladet sammanfattar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen, ECDC PPM 2023.

Faktabladet sammanfattar resultatet från en litteraturöversikt som belyser hinder och möjligheter i arbetet med att införa och upprätthålla rökfria miljöer i skolan. Faktabladet vänder sig till dig som planerar, utvecklar och beslutar om hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan.

Världshälsoorganisationen WHO gick tidigt under covid-19-pandemin ut med rekommendationer kring prioritering av vaccinationer enligt program under pandemin. Alla 21 barnhälsovårdsenheter i landet har svarat på en enkät som tillsammans med data ur vaccinationsregistret visar att det svenska

Rapport från en arbetsgrupp med representanter från smittskydd och vårdhygien 2016-2017.