Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Med våra färdiga interaktiva faktablad kan du följa utvecklingen av hälsan och dess förutsättningar. Faktabladen visar rörlig grafik för ett urval av indikatorer, och du kan enkelt göra jämförelser på till exempel riket, län och kommun och mellan kön.

I den här rapporten presenteras resultat från en kartläggande litteraturöversikt om insatser som getts av FHV för att förebygga eller minska psykisk ohälsa bland anställda. Rapporten är en uppdatering av en tidigare litteraturöversikt inom området från 2015.

Mat är en förutsättning för liv och hälsa. Samtidigt är ohälsosamma matvanor en av de största riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död i Sverige. Vad och hur mycket vi äter påverkar också miljön och klimatet.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar med frågor om suicidprevention på kommunal, regional och nationell nivå. Den ger en lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet – både idag och med en tillbakablick.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande…

Rapport beskriver resultatet från en kartläggande litteraturöversikt om metoder som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland hbtq-personer.

Suicidförsök och annat suicidalt beteende är vanligt bland unga personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (hbtq) jämfört med heterosexuella i samma åldersgrupp. I en systematisk litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten sammanfattat granskas risk- och skyddsfaktorer kopplade till suicidförsök bland unga…

Faktablad som sammanfattar de viktigaste resultaten från de fyra studier som genomfördes om narkotikabruk bland ensamkommande. Kartläggningen tyder på att användningen av narkotika är ett problem bland vissa ensamkommande ungdomar.

Metodbilagan är ett komplement till broschyren "Föräldrar och unga – om ANTS och psykisk hälsa”. Här presenteras metodologiska aspekter från undersökningen vilket inkluderar urvalskriterier, antal personer som svarat på undersökning, mätinstrument, etik och hur den statistiska analysen genomförts.

Den del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas.

Rapporten visar resultat från en intervjustudie som undersökt samordningsrollen i det främjande och förebyggande arbetet inom ANDTS, psykisk hälsa och suicidprevention i en lokal kontext och riktar sig till samordnare och beslutsfattare i kommuner, regioner och på länsstyrelser som arbetar med folkhälsofrågor.

Broschyren presenterar kunskap om hur spelproblem orsakar negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser för närstående till personer med spelproblem. Syftet är att skapa medvetenhet om de närståendes situation och behov av stöd.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.

Det finns flera datakällor som kan användas för att följa upp och analysera utvecklingen av psykisk hälsa och suicid. Ofta kompletterar de varandra. Här beskriver vi de datakällor som vi brukar använda oss av. Vi länkar även till statistikdatabaser där du kan ta fram egen statistik.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

En nationell strategi mot ensamhet. Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Rapporten tittar närmare på olika aspekter av skolmiljön, såsom relationer till lärare, klasskamrater och skolrelaterade krav, och vilken betydelse de har för skolbarns psykiska hälsa.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Målgrupp för rapporten är i första hand länsstyrelsernas och kommunernas ANDTS-samordnare samt ideella organisationer inom alkohol, narkotika, dopning och tobak eller närliggande områden. I andra hand beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå.