Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den här rapporten redovisar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem. Översikten visar att många olika faktorer kan påverka att m&

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Vilka kunskapsluckor behöver fyllas för att antibiotika ska användas optimalt? Folkhälsomyndigheten har tillsammans med PLATINEA inventerat kunskapsluckor inom antibiotikaanvändning. Här presenteras de områden där ökad kunskap kan bidra till att befintliga antibiotika används så optimalt som

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

I denna rapport presenteras resultat från en undersökning bland familjerådgivare. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad familjerådgivarna har för erfarenhet av spelproblem bland sina klienter och att undersöka förutsättningar för att arbeta spelförebyggande inom familjerådgivningen.

En kartläggande litteraturöversikt av forskning om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella i Norden 2000–2023.

Rapporten beskriver myndighetens förslag på kriterier och riktlinjer för en ersättningsmodell för att stärka tillgängligheten till ett urval av äldre antibiotikaprodukter samt ett förslag på urvalsprocessen.

Rapporten ger kunskap om erfarenheter av att leva och åldras med hiv bland personer över 65 år som lever med hiv i Sverige. Frågor som utforskas handlar om vad ett gott liv innebär för personer över 65 år som lever med hiv och vilka behov av vård och äldreomsorg som finns.

Denna vägledning ger information om de läkemedel som finns i beredskap inför en influensapandemi, hur de tillgängliggörs och hur de ska användas. Det ger stöd för regionernas planering av hur de kan hantera och genomföra medicinska motåtgärder och en kort beskrivning av de involverade nationella

Förenklat kan man säga att nya psykoaktiva substanser (NPS) är syntetiska substanser som används i syfte att efterlikna substanser med känd psykoaktiv effekt och psykoaktiva substanser. En psykoaktiv effekt är en effekt som påverkar den mentala funktionen, såsom beteende, försämrat minne, förmågan att planera och att ta beslut, reaktionsförmåga…

Med användning av narkotika och dopningsmedel menar vi till exempel på vilket sätt, hur mycket och hur ofta en använder: cannabis (marijuana, hasch) kokain amfetamin metamfetamin heroin ecstasy/MDMA ketamin nya substanser som ger liknande effekter som narkotika (nya psykoaktiva substanser, NPS, även kallade designer-/nätdroger) dopningsmedel (som anabola steroider…

Med dopning menas den otillåtna användningen av de substanser som definieras i Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel. Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel (riksdagen.se) Med doping menas den otillåtna användningen av substanser eller metoder för att förbättra den fysiska prestationsförmågan, inom idrotten. Inom idrotten…

I Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel omfattas följande medel: syntetiska anabola steroider, testosteron och dess derivat, tillväxthormon, och kemiska substanser som ökar produktion eller frigörelse av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon. En expertgrupp har med utgångspunkt från lagen och idag kända och förekommande…

Rapporten ger en aktuell bild av psykisk hälsa och suicid i Sverige och beskriver utvecklingen under 2000-talet. Statistik om nuläge och utveckling fram till 2024 med utgångspunkt i den nationella strategin ”Det handlar om livet”.

Anslutna till VSN-nätverket identifierar och bedömer vilken information som bör nå ut till andra målgrupper. Det kan handla om specifika och brådskande varningar om t.ex. nya hälsofarliga substanser.

Det har gjorts försök att rangordna narkotika utifrån farlighet, men det är svårt eftersom olika typer av narkotika är farliga på olika sätt och hur kroppen reagerar vid användning av narkotika är individuellt. Dessutom kan man bedöma farlighet utifrån olika parametrar; vissa substanser kan exempelvis påverka andningen och ge akuta…

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Kunskapsunderlag innehåller rekommendationer, referensmetodik och bakgrundsdokumentation angående diagnostik, screening, epidemiologisk typning, smittspårning och förebyggande av smittspridning då det gäller vankomycinresistenta enterokocker (VRE).

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Förstörandelagen syftar till att förebygga att människor missbrukar vissa hälsofarliga substanser. Lagen ger åklagare rätt att ta beslut om att vissa hälsofarliga substanser som tas i beslag ska förstöras. Polisen och tullen ges även utrymme att omhänderta substanser i avvaktan på åklagarens beslut. Lagen gäller för…

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Ja, det finns statistik på användandet av olika typer av narkotika i Sverige. I befolkningen som helhet är användningen av enskilda substanser relativt låg enligt befolkningsundersökningar, så resultaten blir känsliga för statistiska slumpvariationer. Därför slås data om olika substanser ofta ihop vid datainsamlingar. Användningen…

Frågorna handlar bland annat om på vilket sätt, hur ofta och varför olika substanser används och hur de köps. Några bakgrundsfrågor om till exempel kön och ålder ingår också i undersökningen.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell