Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid minst två tillfällen för att studera förändringar i hälsa och levnadsvanor. Ingen av de inkluderade studierna hade genomförts i Sverige.

Fritidskortet ger fler barn och unga tillgång till en aktiv och stimulerande fritid. Årets Fritidskort måste användas innan den 30 november, och kan även användas för att betala för aktiviteter som startar senare i år eller nästa år.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

På mindre än en månad har över 200 000 barn beviljats Fritidskortet. Av dem har drygt 32 000 fått det högre beloppet på 2 000 kronor.

Faktabladet sammanfattar Folkhälsomyndighetens resultat från en forskningsstudie och myndighetens egna analyser om utvecklingen av vård för avsiktliga förgiftningar bland unga i Sverige under perioden 2005–2024.

Faktabladet beskriver skillnaden i användning av alkohol, narkotika och cigaretter bland unga baserat på kön, socioekonomisk situation och geografisk position. Här beskrivs även grupper av elever med en kombination av faktorer som skulle kunna öka risken för ANT användning, däribland skolk. Resultaten…

Psykisk ohälsa, t.ex. besvär av ångest, depression och stress, är den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till en studentmottagning. Högskolor och universitet är därmed en viktig arena för att nå unga vuxna med insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa.

Faktabladet sammanfattar en kartläggning av erfarenheter från svenska skolor och tar upp framgångsfaktorer för att förebygga tobaksbruk bland unga. Faktabladet vänder sig till dig som planerar, utvecklar och beslutar om hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan.

Faktabladet sammanfattar resultat från svenska studier som använt aktivitetsmätare för att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga i åldern 4–17 år. Vi beskriver även det vi vet om sambandet mellan fysisk aktivitet och ungas fysiska och psykiska hälsa.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

I broschyren presenteras resultat från Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd om rökfria skolgårdar. Här kan du läsa om förekomsten av rökning på svenska skolgårdar, hur rökfria skolgårdar skyddar barn och unga, olika aktörers roller och ansvar, framgångsfaktorer för skolans arbete och tips till kommunen för en effektiv tillsyn.

Barn och unga ägnar mindre tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter ju äldre de blir. Samtidigt ökar stillasittandet. Men ungdomarna själva har flera förslag på vad som kan göras för att motverka det.

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 7 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Årets Fritidskort måste användas senast den 30 november. Valmöjligheterna är många ̶ hittills har fyra av tio föreningar och kulturskolor, som kan vara med i Fritidskortet, anslutit sig. Och fler är på ingång.

Fritidskortet ska ge fler barn och ungdomar möjlighet till en meningsfull fritid. Utbudet av föreningar och kulturskolor som är anslutna växer hela tiden: Nästan 7 000 av de föreningar och kulturskolor som kan vara med i Fritidskortet har nu anslutit sig.

Att bryta stillasittandet är viktigt för hälsan. Rörelse och fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och stärker immunförsvaret. På den här sidan förklarar vi vad stillasittande och olika grader av rörelse och ansträngning betyder för hälsan.

Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig mer.

Hur ser användningen av tobaks- och nikotinprodukter ut i Sverige? På de här sidorna kan du hitta information om bruket i befolkningen, i olika grupper och bland unga.

Rättsfall från Kammarrätten i Göteborg den 10 september 2012 mål nr 4726-12. Lagrum: 3 kap. 5 §, 8 kap. 1 och 17 §§ alkohollagen (2010:1622)

Barn och unga har specifika behov när det gäller lek, rörelse, trygghet och självständig förflyttning. Att beakta barnrättsperspektivet i planering, utformning och förvaltning är centralt för att skapa trygga, hälsofrämjande och stimulerande miljöer för barn och ungdomar. Det kan du till exempel göra genom att utforma förskole-…

Rapporten syftar till att synliggöra den kunskap som Folkhälsomyndigheten producerat under 2016-2020 för att verka för ett effektivt och kunskapsbaserat förebyggande arbete enligt regeringsuppdraget att stödja genomförandet av ANDT-strategin 2016–2020.

Regelbunden fysisk aktivitet Alla barn och unga 6–17 år bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger. Minska stillasittande Långa perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet. Pulshöjande fysisk aktivitet i genomsnitt 60 minuter per dag Barn och unga bör i genomsnitt vara fysiskt aktiva…

En god sömn hjälper barn och unga att må bra, orka mer och lära sig nya saker. Här finns råd om vad man ska tänka på för att man själv eller barnet ska somna och sova gott. Råden riktar sig till ungdomar, unga vuxna och vårdnadshavare till yngre barn.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om suicid (självmord) bland barn, unga och vuxna.

Rapporten presenterar förslag på en sektorsövergripande målstruktur för fysisk aktivitet, med sex nationella delmål, indikatorer och fyra insatsområden.