Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Andelen vuxna som dagligen äter frukt och grönsaker och regelbundet äter fisk fortsätter att minska. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som ofta dricker sötad dryck, till exempel läsk, visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor.

Fysisk aktivitet är viktigt för en god och jämlik hälsa i befolkningen, men stillasittandet ökar i alla åldrar. Här får du en översikt över rörelsevanor i olika åldrar, vilka skillnader det finns och vilka konsekvenser det får.

Faktabladet handlar om Folkhälsomyndighetens undersökning om skalan fungerar i Sverige, dvs. om den mäter familjers socioekonomiska villkor.

Psykisk ohälsa, t.ex. besvär av ångest, depression och stress, är den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till en studentmottagning. Högskolor och universitet är därmed en viktig arena för att nå unga vuxna med insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa.

Rapporten består av en systematisk översikt över olika förebyggande åtgärder och utbildningsinsatser. Den är skriven för personer som behöver fördjupad kunskap inom spelområdet.

Fysisk aktivitet har bevisad effekt för att både förebygga och förbättra många sjukdomar. Fysisk aktivitert på recept (FaR) är en metod där vårdpersonalen ordinerar fysisk aktivitet som ett alternativ till annan behandling eller ett komplement.

Målområde 7 i de åtta folkhälsopolitiska målområdena handlar om kontroll, inflytande och delaktighet. Det har Skellefteå kommun tagit fasta på i sitt folkhälsoarbete.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

Ledningssystem för hantering av biorisker sammanställer nödvändiga krav för att kunna kontrollera biologiska risker i samband med hantering av smittförande material i laboratorier och andra anläggningar.

Hälsan i Sverige är generellt god. Medellivslängden fortsätter att öka och de allra flesta uppger att de mår bra. Samtidigt visar flera hälsoområden tecken på försämring. Det finns också stora skillnader i befolkningen, som beror på socioekonomisk position.

De flesta treåringar i Västerbotten har en god socioemotionell förmåga. En ny studie visar samtidigt att det finns ett samband mellan socioemotionella svårigheter och föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå och födelseland.

En förutsättning för att kunna förebygga användning av alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) är kunskap om de faktorer som utgör en risk för, eller skyddar barn och unga från att börja använda eller utveckla problem kopplat till ANTS.

Folkhälsomyndigheten har i uppgift att verka för nationell samordning på ANDTS-området. Det gör vi genom att bidra till dialog, erfarenhetsutbyte och samverkan mellan aktörer vars verksamhet har betydelse för att minska användning och skador av ANDTS.

Det är viktigt att veta hur användningen och ohälsan ser ut inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Det ligger till grund för valet av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Här finns kunskap och statistik för att följa utvecklingen inom ANDTS.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har lett till stora förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Vi har tagit fram en rapport om hur pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat ungas hälsa, levnadsvanor, upplevelser och erfarenheter under 2021.

En ny undersökning från Folkhälsomyndigheten visar att unga vuxna oftare än andra tycker att det är svårt att berätta för någon om sin psykiska ohälsa.

Många samhällsaktörer uppfattar att de arbetar med insatser kopplade till existentiella frågor, men det finns flera olika tolkningar av begreppet existentiell hälsa. Det visar en ny kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.

Olivia Wigzell är generaldirektör från den 3 oktober 2024. Hon kom till Folkhälsomyndigheten som vikarierande generaldirektör den 15 augusti 2024.

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.

Denna rapport är framtagen inom ett regeringsuppdrag som syftar till att fördjupa kunskapen om hälsa och livsvillkor bland kvinnor med sämre socioekonomiska förutsättningar.

Rapporten avser Folkhälsomyndighetens återredovisning av länsstyrelsernas arbete inom ANDTS-området under 2021. Rapporten inkluderar både det samordnande ANDTS-förebyggande arbetet och tillsynsverksamheten inom områdena alkohol och tobak.

I takt med att vardagsrörelsen i befolkningen minskar, ökar de fysiska och psykiska hälsoproblemen. På regeringens uppdrag har Folkhälsomyndigheten förberett genomförandet av en nationell kraftsamling för ökad rörelse under 2026.

Suicidprevention har på tio år gått från att vara en fråga främst för vården till att ses som en bredare folkhälsofråga. I en ny temarapport visar Folkhälsomyndigheten hur samordningen har utvecklats och vilka framsteg som har skett i arbetet med att förebygga suicid.

Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.