Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna lägesrapport publicerades den 6 februari 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 5 (26 januari–1 februari 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 20 februari 2026 och redovisar läget för invasiva grupp-A streptokocker (iGAS) vecka 7 (9–15 februari 2026).

Här finns samlad information om aktuella vacciner och vaccinationer mot covid-19, riktad till vårdpersonal som utför vaccinationerna. Vägledningen uppdateras löpande.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som

Rapporten beskriver förekomsten av covid-19 och IVA-vårdade på grund av covid-19 bland personer inom olika yrkeskategorier. Generellt visar resultatet att skillnaderna mellan olika yrkesgrupper inte är särskilt stora, och att de minskade under hösten när smittan spred sig i samhället.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rapporten är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa vaccination mot säsongsinfluensa i ett särskilt vaccinationsprogram till riskgrupper jämför med ingen vaccination.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Faktabladet beskriver hur luftföroreningar påverkar barns hälsa och om åtgärder för att förbättra luftkvaliteten både inomhus och utomhus.

Kort om antibiotikaförbrukning och -resistensläget i Sverige hos människa. Sammanfattat från Swedres-Svarm 2012.

Vaccination mot mpox rekommenderas till personer som har en ökad risk för att smittas med mpox. Vaccinet kan ges i förebyggande syfte som preexpositionsprofylax eller efter exponering som postexpositionsprofylax.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom pandemin. Rapporten…

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Övervikt och obesitas hos både vuxna och barn kan bidra till försämrad livskvalitet, sjukdom och risk för kortare liv. Det medför också stora kostnader för samhället. På den här sidan kan du hitta beräkningar av samhällskostnader från olika organisationer.

Vaccination mot humant papillomvirus (HPV) följs genom studier av vaccinationstäckning, vaccineffekt och säkerhet.

Faktabladet med råd vänder sig till läkare, sjuksköterskor och annan legitimerad personal inom vård- och omsorg. Finns även på engelska.

Vissa grupper löper en ökad risk att bli allvarligt sjuka av pneumokocker. Därför ingår vaccination mot pneumokocker i ett nationellt vaccinationsprogram för personer som ingår i riskgrupper. Pneumokocker är en typ av bakterier som kan orsaka lunginflammation och öroninflammation, men också allvarliga infektioner såsom hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.

Smittspridningen av covid-19 pågår och väntas öka i Sverige under vintern. För personer som är 65 år och äldre, gravida eller tillhör riskgrupp, är det hög tid att vaccinera sig för att minska risken för allvarlig sjukdom och död. Hittills har 42 procent av de som är  65 år eller äldre tagit höstens vaccination.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Det finns åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika och läkemedel. Åtgärderna behöver kombineras med insatser på flera nivåer i samhället. Här kan du läsa om några åtgärder som är aktuella i Sverige.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

År 2020 beräknades cirka 71 000 personer i Sverige ha ett problematiskt narkotikabruk, alltså ett återkommande bruk som orsakar eller ökar risken för skador. Det är högre än tidigare beräkningar. Mer omfattande åtgärder för att minska detta bruk kan därför vara viktigare än vad man tidigare trott.