Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten redogör resultaten från en enkätundersökning av den svenska befolkningens kunskap om och attityder till hiv som Folkhälsomyndigheten nyligen genomfört.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

I rapporten presenteras resultat från en studie där vi har analyserat sociodemografiska faktorer som kan förklara skillnaderna i det förebyggande arbetet på lokal nivå och om skillnaderna kvarstår när vi tar hänsyn till ANDT-relaterad ohälsa.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

En kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med

Rapporten sammanfattar kunskapsläget om kokain i Sverige ur ett folkhälsoperspektiv. Den beskriver förekomst av kokain, användningsmönster och faktorer som är relaterade till kokain, men också hälsoeffekter och samhällets insatser för att förebygga kokainanvändning.

Den här uppföljningen utgör en del av Folkhälsomyndighetens återredovisning inom uppdraget att stödja genomförandet av politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar (ANDTS) 2021–2025. Redovisningen baseras på ANDTS-strategins mål och ger en samlad bild av

Denna rapport bidrar till förståelse för vilka insatser och målgrupper som berörts och kan användas för att utveckla och planera fortsatt regionalt och lokalt ANDT-förbyggande arbete och arbete inom tillsynsverksamheter med stärkt fokus på jämlikhet i hälsa.

Rapporten lyfter fram ett tydligt utvecklingsbehov inom vården. En helhetssyn på sexuell hälsa, som inkluderar lust, njutning, relationer och individuella behov krävs för att bättre stödja kvinnor i förändringen som sker efter graviditet och förlossning.

Den här rapporten redovisar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem. Översikten visar att många olika faktorer kan påverka att m&

Rapporten består av en systematisk översikt över olika förebyggande åtgärder och utbildningsinsatser. Den är skriven för personer som behöver fördjupad kunskap inom spelområdet.

Rapporten riktar sig till myndigheter, hälso- och sjukvården och civilsamhällets organisationer som möter och arbetar med äldre hbtq-personer. Rapporten riktar sig också till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå.

Den här rapporten har undersökt hur sexuellt samtycke förstås, praktiseras och upplevs i sexuella relationer bland vuxna i Sverige idag. Rapporten är baserad på en kvalitativ intervjustudie med 31 sexuellt aktiva personer 23–61 år där de flesta identifierar sig som heterosexuella.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som riktar sig till personal på familjecentraler, forskare samt beslutsfattare och tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå som arbetar för de små barnens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också risken…

Rapporten beskriver hur spel om pengar, spelproblem och faktorer som hänger samman med detta har förändrats över tid. Här sammanfattas de huvudsakliga resultaten från Swedish longitudinal gambling study (Swelogs) 2008–2018.

I denna rapport presenterar vi resultat från en undersökning av sambandet mellan skolbarns fysisk aktivitet och deras rapporterade psykiska hälsa.

Rapporten bygger på en intervjustudie med unga vuxna. Syftet med studien är att utforska hur och på vilket sätt menstruation och menstruationscykeln påverkar den allmänna hälsan bland unga vuxna med erfarenhet av menstruation i åldrarna 18–29 år.

Resultaten från en undersökning om sexuell kommunikation, samtycke och hälsa. Rapporten beskriver hur människor upplever sin förmåga att kommunicera i sexuella situationer, och på vilket sätt man visar att man vill ha sex samt tolkar andra. Vidare beskrivs hur kommunikationsförmågan upplevs påverka…

Rapporten redovisar hur spel om pengar och spelproblem hänger samman med andra områden i människors liv, till exempel sociala relationer, allmän hälsa och familjesituation. Denna kunskap är betydelsefull för arbetet med att förebygga spelproblem.

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid minst två tillfällen för att studera förändringar i hälsa och levnadsvanor. Ingen av de inkluderade studierna hade genomförts i Sverige.