Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

I rapporten presenteras resultat från en studie där vi har analyserat sociodemografiska faktorer som kan förklara skillnaderna i det förebyggande arbetet på lokal nivå och om skillnaderna kvarstår när vi tar hänsyn till ANDT-relaterad ohälsa.

Rapporten är en systematisk kartläggning av den senaste forskningen. Resultaten kan bidra till att stärka Folkhälsomyndigheten och våra målgruppers uppdrag att följa upp och rapportera om hälsan hos migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa.

De viktigaste styrmedlen för det folkhälsopolitiska arbetet i Sverige är det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och Agenda 2030. Här beskrivs dessa och hur de hänger ihop, betydelsen av andra tvärpolitiska områden samt viktiga lagar inom folkhälsoområdet.

Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

Kunskapsstödet riktar sig främst till arbetsgivare och specifikt till HR-personal. Det kan även vara användbart för dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

Den här sidan vänder sig till dig som vill veta mer om ensamhet. Ensamhet uppstår när dina sociala relationer inte motsvarar dina önskemål. Det kan handla om för få kontakter eller att relationerna känns ytliga. Här får du veta mer om hur ensamhet kan påverka hälsan och vilka olika typer av ensamhet som finns.

I metodbeskrivningen för Swelogs 2018 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.

Faktabladet riktar sig till främst till professionen inom hälso- och sjukvården, vårdgivare, omsorgspersonal och forskare som arbetar med frågor om äldres hälsa.

Ett faktablad om barns miljörelaterade hälsa som visar att det finns socioekonomiska skillnader både vad gäller exponering för riskfaktorer och tillgång till hälsofrämjande faktorer.

I metodbeskrivningen för Swelogs 2015 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.

Faktabladet innehåller en kort sammanfattning av rapporten Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008–2018. Rapporten bygger på resultat från Swelogs, Swedish longitudinal gambling study, Swelogs.

Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor. Vår uppgift är att främja en god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt verka för ett effektivt smittskydd och skydda befolkningen från olika former av hälsohot. Särskild vikt ska fästas vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa.

Följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2020–2023. I denna myndighetsgemensamma promemoria sammanfattas Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten sina slutsatser 2023.

FoU Södertörn i samarbete med Lunds universitet.

Detta faktablad är en sammanfattning av rapporten Hälsa hos män som har sex med män (MSM) som får PrEP mot hiv. Rapporten bygger på resultaten från två studier som genomförts på Venhälsan i Stockholm med syfte att beskriva sexuell och psykisk hälsa samt alkohol- och drogbruk hos MSM som använder PrEP mot hiv.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 128 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 218 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 198 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 269 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 99 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 321 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 210 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.