Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Filmer från webbinariet 28 april 2022. Under webbinariet presenterade forskare resultat kring hur skolfaktorer, mobbning och fysisk aktivitet påverkar barns och ungas mående. Även familjens socioekonomiska villkor samt nyanlända och asylsökande barns och ungas uppväxtvillkor belystes. Resultaten

Ett suicid drabbar många människor kring den som avlidit och kan leda till både sämre psykisk hälsa och högre suicidrisk hos de närstående. Stöd till de efterlevande är därför en viktig del av det suicidpreventiva arbetet.

Avdelningen tar fram och sprider kunskapsstöd om livsvillkorens och levnadsvanornas betydelse för hälsa och sjukdom. Vi utövar också tillsyn och ger tillsynsvägledning utifrån vissa skyddslagstiftningar och utreder klassificering av narkotika och hälsofarliga varor.

Hälsan i Sverige är generellt god. Medellivslängden fortsätter att öka och de allra flesta uppger att de mår bra. Samtidigt visar flera hälsoområden tecken på försämring. Det finns också stora skillnader i befolkningen, som beror på socioekonomisk position.

Här hittar du verktyg för att själv ta fram statistik över hälsa och hälsans bestämningsfaktorer samt miljöhälsa för olika grupper inom många områden inom folkhälsa. Använd verktygen för att följa utvecklingen i just din kommun, ditt län eller på nationell nivå.

Spelproblem leder ofta till allvarliga negativa konsekvenser för individen, närstående och samhället. Spelproblem har samband med en sämre allmän och psykisk hälsa, ekonomiska problem och riskkonsumtion av alkohol.

I rapporten beskrivs lärdomar från ett test med tio kommuner och regioner som, var för sig, skulle ta fram och införa ett nytt, lokalt anpassat, hållbart arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkade på skolan, för barns och ungas psykiska hälsa.

På den här sidan har vi samlat information om nationella möten och konferenser som Folkhälsomyndigheten arrangerar, samt några av de utbildningar som finns inom området suicidprevention.

Delmålet om ett inkluderande och hållbart arbetsliv som främjar psykisk hälsa syftar till att öka fokus på arbetslivets och arbetsmiljöns betydelse för psykisk hälsa. Att ha ett arbete är viktigt för den psykiska hälsan, på flera sätt. Genom arbete blir man delaktig i samhället och kan känna social gemenskap och tillhörighet…

Att kombinera bruk av ANTS är vanligare bland personer som uppger att de har ekonomiska problem, sämre allmän hälsa, psykiska besvär eller rapporterar olika former av sociala problem.

Delmålet om en stärkt kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa och suicidprevention syftar till att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt arbete för att genom forskning och kunskapsutveckling förbättra insatserna för individ, profession och samhälle. Kunskapsutveckling kan ske på många olika sätt; genom…

Långvarig ensamhet kan öka risken för både fysisk och psykisk ohälsa, och är ett folkhälsoproblem. Folkhälsomyndigheten har nu tagit fram en nationell strategi för att förebygga ensamhet och skapa god gemenskap i befolkningen.

Webbsändningen är en del i den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Ämnet är delmål 2: Ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk hälsa genom hela livet.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Vägledning i planeringen av aktiviteter för att främja social stimulans och delaktighet bland äldre personer genom utbildning i och användning av digital teknik.

Att ha ett förvärvsarbete och sysselsättning är viktigt för individens och familjens ekonomiska resurser och har ett tydligt samband med hälsa. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

I den här studien – Hälsan hos elever inom kommunal vuxenutbildning – redovisas hälsan och förutsättningar för hälsa bland elever på kommunal vuxenutbildning (komvux). Studien visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med befolkningen i stort…

Delmålet om ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk hälsa genom hela livet syftar till att stärka och utveckla förutsättningar för en god psykiska hälsa hos barn och unga som kan vara hela livet. En god psykisk hälsa byggs i stor utsträckning upp under barndomen och ungdomen. Det är i denna period i livet som olika förmågor…

En inventering av hur HLV-resultaten använts över tid har genomförts genom sökningar i databaser, rapporter från regionerna, beställarinventering och nedladdningsuppgifter. Denna publikation berättar hur resultaten har använts.

Bisexuella har sämre livsvillkor, livskvalitet och hälsa än homosexuella och heterosexuella. Det visar en ny rapport som bygger på forskning i de nordiska länderna.

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Majoriteten av vuxna svenskar uppger en god eller mycket god hälsa men samtidigt uppger en hög andel sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ångest, enligt Nationella folkhälsoenkäten 2024. Nu publiceras resultaten.

I det här faktabladet presenterar vi resultat från en enkätstudie bland nyanlända barn födda i Afghanistan, Irak och Syrien. Resultaten visar att ungefär fyra av tio av studiedeltagarna hade symtom på posttraumatisk stress (PTSD). Andelen med symtom på PTSD var högst bland dem som var födda i