Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten ska underlätta för verksamheter att tillämpa riktlinjerna, genom att synliggöra hur olika sektorer bidrar till arbetet. Det handlar om åtgärder och insatser från myndigheter och nationella organisationer som främjar fysisk aktivitet och minskar stillasittande inom olika sektorer. Vi ger även…

En nationell strategi mot ensamhet. Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Rapporten visar att svenska skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år är tillfreds med livet, samtidigt som många rapporterar stress, psykiska och somatiska besvär.

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

Flera olika lagar påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen – och därmed folkhälsan.

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder för att uppnå regeringens mål med strategin för romsk inkludering.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån situationen i Sverige under våren 2020.

Rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017.

I vägledningen framgår exempel på vad som kan ingå i verksamhetsutövarens egenkontroll inom hälsoskydd och vad som kan kontrolleras vid tillsyn.

Idag kostar stillasittande samhället stora summor och bidrar till ohälsa. När fler rör sig mer ökar välbefinnandet i befolkningen, sjukdomar förebyggs och människor får fler friska år i livet. En frisk befolkning innebär ett starkare samhälle. Har kan du läsa mer om vinsterna med att främja rörelse och fysisk aktivitet.

Rapporten beskriver nationella myndigheters arbete inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) under 2023. Syftet är att redovisa vilket arbete som myndigheterna har bedrivit, men också att svara på om det har gjorts i enlighet med ANDTS-politikens prioriteringar.

Folkhälsomyndighetens stöd för vårdhygieniska rutiner vid vård av misstänkta och bekräftade fall av mpox med anledning av pågående utbrott av mpox.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att i nära samverkan följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa 2020–2024. I denna rapport redovisar Folkhälsomyndigheten en uppföljning…

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar med frågor om suicidprevention på kommunal, regional och nationell nivå. Den ger en lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet – både idag och med en tillbakablick.

En sammanfattning på svenska av rapporten SWEDRES 2011.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket vi rör oss nu för tiden.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Faktabladet beskriver hur samhälleliga insatser med bäring på livsvillkor och levnadsvanor kan förebygga risken för demens och sammanfattar tillgänglig kunskap om 14 påverkbara riskfaktorer.

Tillsynsvägledningen om förebyggande åtgärder mot objektburen smitta ska fungera som ett stöd för tillsynsmyndigheterna i deras hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken.

Ett aktivt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal och regional nivå är en förutsättning för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommuner och regioner är centrala aktörer i folkhälsoarbetet eftersom de i sina verksamheters kärnuppdrag ansvarar för merparten av de välfärdstjänster, till exempel förskola, skola, vård och omsorg, som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. I Skellefteå kommun har man nyligen antagit ett folkhälsopolitiskt program.