Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Genomförandet av den nationella SRHR-strategin 2023–2033 riktar sig till regeringen och statliga myndigheter, men även beslutsfattare och tjänstepersoner inom region och kommun samt skolans huvudmän.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.

Rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten resultat från dialoger som genomförts med kommuner och regioner under 2024.

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Rapporten handlar om hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga och unga vuxna (16–29 år) på statliga ungdoms- och LVM-hem. Den är baserad på en enkätstudie som genomfördes under 2016.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för intressenter…

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder

Här beskrivs i korthet verksamhetsutövarens respektive miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar i ett tillsynsärende om det finns problem i inomhusmiljön.

Ängelholms kommun arbetar aktivt med att koppla samman insatser för hälsa, trygghet och ANDTS-frågor (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel om pengar).

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.

E-utbildningarna fungerar bäst i nyare, uppdaterade webbläsare, och vi rekommenderar därför Chrome, Safari och Edge i första hand.

I det här faktabladet sammanfattar vi resultaten från en undersökning i sociala medier som belyser existentiella perspektiv på hälsa bland personer som är 65 år och äldre.

Olägenhet för människors hälsa är ett grundläggande begrepp i hälsoskyddstillsynen. Här beskrivs vad en olägenhet för människors hälsa är och vilka särskilda regler som finns för bostäder och andra byggnader där människor vistas.

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.

Broschyren presenterar kunskap om hur spelproblem orsakar negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser för närstående till personer med spelproblem. Syftet är att skapa medvetenhet om de närståendes situation och behov av stöd.

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.

För många som lever med hiv är inte viruset i sig det största problemet, utan stigmatiseringen som är kopplad till hiv. Hivstigma får negativa effekter för såväl hälsa som livskvalitet hos personer som lever med hiv, men i möten med varandra kan vi alla bidra till att hivstigma minskar.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Att vara i naturen kan påverka möjligheten till en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Men en ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar på tydliga skillnader i hur ofta olika grupper i befolkningen vistas i naturen.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

I faktabladet beskrivs vad regionala statistikområden och socioekonomiska områdestyper är. För att visa ett exempel på redovisning av hälsoutfall efter socioekonomisk områdestyp används typ 2-diabetes.

Metodbilagan är ett komplement till broschyren "Föräldrar och unga – om ANTS och psykisk hälsa”. Här presenteras metodologiska aspekter från undersökningen vilket inkluderar urvalskriterier, antal personer som svarat på undersökning, mätinstrument, etik och hur den statistiska analysen genomförts.

Det övergripande folkhälsopolitiska målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna till år 2048. Folkhälsomyndigheten följer kontinuerligt utvecklingen av befolkningens hälsa. Resultaten i denna rapport visar…

Rapporten sammanfattar stödstrukturens första år (2021) och identifierar viktiga områden för fortsatt arbete kommande år.