Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sammanfattning Säsongen 2003–2004 var lugn avseende sjukhusutbrott orsakade av calicivirus jämfört med samma period 2002–2003. Efter en topp under februari till april har antalet anmälningar varit få fram till oktober då en tydlig ökning skedde. Molekylärtypning av cirkulerande stammar visar på att en typ är dominant (genogrupp/typ II:4) den har dock genomgått en liten men tydlig förändring från föregående…

Sammanfattning Under 2010 rapporterades 17 livsmedelsburna calicivirusutbrott till Folkhälsomyndigheten med sammanlagt omkring 500 sjuka personer. Misstänkta smittkällor angavs vara till exempel importerade frusna hallon, ostron och pizza. Det blev en sen säsongsstart för de vårdrelaterade

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

Sammanfattning och bedömning Under calicivirussäsongen 2019–2020 (vecka 40, 2019 – vecka 20, 2020) analyserades 23 982 prover varav 3 397 var positiva för calicivirus. Liksom tidigare säsonger var majoriteten (98 procent; n=3133) av de positiva proven norovirus och endast en mindre del sapovirus (tabell). De flesta av de kliniskt mikrobiologiska laboratorierna, som…

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.

Rapporten utgår från Miljöhälsoenkäten 2023 och fokuserar på hälsorelaterade frågor kopplat till vistelse i och tillgång till grönområden.

Rapporten riktar sig i första hand till regeringen och verksamma inom barnhälsovård. Den kan även vara av intresse för myndigheter, organisationer samt andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå där utvecklingsarbete i barnhälsovård är av relevans.

Rapporten tar upp några av nyckelfaktorerna när det gäller ett ändamålsenligt stöd till barn som växer upp med allvarliga svårigheter hemma. Till exempel tidig upptäckt, tidiga insatser, samverkan mellan verksamheter och ett hänsynstagande till både den enskilda och hela familjens behov.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Denna webbsida ger kompletterande vägledning till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation och tar bland annat upp vilka riktvärden för luftomsättning som finns och vad som bör undersökas vid bristfällig ventilation.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning Vid Folkhälsomyndigheten kartläggs norovirusinfektionerna i samhället med tre metoder: Alla laboratorier som bedriver diagnostik av norovirus deltar i en frivillig rapportering på veckobasis, vilken publiceras varje vecka på Folkhälsomyndighetens webbplats. Misstänkta utbrott av vinterkräksjuka inom vården rapporteras regelbundet av ett flertal vårdgivare. Dessutom rapporteras vatten-…

Sammanfattning Denna vinter har antalet fall av vinterkräksjuka återigen ökat i jämförelse med förra säsongen som var ovanligt mild. Totalt rapporterades 7000 fall av norovirus under säsongen 2012/2013. Säsongen utvecklades till en början på liknande sätt som under flera tidigare år med ett tydligt vartannat års mönster men nådde aldrig upp i de höga rapporteringssiffror som setts tidigare. Från att…

Sammanfattning Att döma av antalet inrapporterade fall tyder allt på att vinterkräksjukesäsongen 2015-2016 har varit av det mildare slaget och i stor utsträckning liknat de två senaste säsongerna. Oftast följs en säsong med många smittade av en mild säsong. Anledningen till att vi nu sett tre på

Sammanfattning Calicivirussäsongen 2017-2018 kännetecknades av en ovanligt tidig säsongstart i början av oktober och sträckte sig sedan in i maj. Toppen med flest antal rapporterade fall inföll i början av april vilket var ovanligt sent jämfört med tidigare säsonger. Totalt rapporterades 4 323 fall av calicivirus och högst incidens (antal fall per 100 000 invånare) hade Jönköping följt av Östergötland…

Rapporten besrkvier ett digitalt smittspårningsverktyg för covid-19 och de data som samlats in av sju regioner och exporterats från verktyget till Folkhälsomyndigheten.

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning I familjen Calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus som båda kan orsaka vinterkräksjuka. Viruset utsöndras i mycket stora mängder främst i avföringen och smittar lätt via direkt eller indirekt kontakt mellan personer. Eftersom genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd kan man drabbas flera gånger under en och samma säsong. För att skydda sig från vinterkräksjuka…

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för