Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Ett kunskapsstöd för kommunens tillämpning av lagens bestämmelser och ett praktiskt stöd för den konkreta tillsynen. Den innehåller också tips för att främja en effektiv tillsyn och ett tobaksförebyggande arbete.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Denna rapport analyserar kunskapsläget för uppföljningstid efter hivexposition och ger rekommendationer för uppföljningstid för hivtestning. Rapporten riktas till personal inom hälso- och sjukvård samt övriga mottagningar där hivtestning tillhandahålls.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten är viktiga arenor i det suicidpreventiva arbetet. Personer som genomfört ett eller flera suicidförsök är en känd riskgrupp som behöver följas upp. För att ingen ska hamna mellan stolarna är det också viktigt med samverkan mellan vården och omsorgen.

Faktabladet innehåller information om VSN, en webbportal där offentliga aktörer kan dela information och kunskap om narkotika med medmålsättningen att förebygga narkotikarelaterade skador och dödsfall.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) respektive smittskyddsförordningen (SFS 2004:255).

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA har gemensamt arbetat fram en femårig strategi som ska minska risken för att människor smittas av ehec/vtec. Rapporten beskriver hur risken för infektion hos människor kan minskas genom exempelvis åtgärder inom smittskydd, djurhållning och hantering av livsmedel.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

I maj 2014 deklarerade WHO i enlighet med det internationella hälsoreglementet (IHR) att poliosituationen utgör ett internationellt hot mot människors hälsa. Då utfärdades tillfälliga rekommendationer till drabbade länder, bland annat om vaccination. Sedan dess träffas en kommitté var tredje månad

Broschyren innehåller rekommendationer om hur sjukvården kan minimera spridningen av VRE. I broschyren finner du ett uppslag i form av en checklista att sätta upp på lämpligt ställe.

En sammanställning av resultat från Miljöhälsoenkäten 2023, samt aktuell forskning inom allergiområdet, utifrån en litteraturgenomgång som tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Den här delen av vägledningen vänder sig till dig som arbetar med tillsyn inom alkoholområdet på en kommun. Innehållet kan även vara relevant för personal på Polismyndigheten. Här får du veta mer om vad du kan tänka på under ett tillsynsbesök.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Verktyg för att analysera arbetet med att förbättra handhygienen på den egna vårdenheten. Att hålla händerna rena är ett av de bästa sätten att stoppa smitta och bromsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.

Öppna jämförelser folkhälsa 2019: Ett underlag som kan användas av politiska nämnder och ledningsgrupper, men också i dialog med dessa.

Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010–2011. Sjukdomsutbrottet som beskrivs i denna rapport satte fokus på vikten av fungerande barriärer i dricksvattenberedningen.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Rapporten handlar om det suicidpreventiva arbetet i Jönköpings län där räddningstjänsten har en central, samordnande roll. Rapporten visar att räddningstjänstens roll i det suicidpreventiva arbetet har breddats, från att enbart rycka ut vid akuta suicidlarm, till att ha ett samordningsansvar för det fortlöpande suicidpreventiva arbetet.

Rapporten kommer att utgöra underlag för en kommande vägledning till kommuner och till verksamhetsutövare såsom offentlig och privat fastighetsförvaltning. Vägledningen är planerad att vara färdig i början av år 2019.

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med infektionskänslighet behöver inte vidta särskilda förebyggande åtgärder i större utsträckning än för andra infektioner, för att förhindra svår covid-19.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.