Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Information från Folkhälsomyndigheten

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Blod, plasma och gammaglobulinpreparat innehåller antikroppar mot mässling, påssjuka och röda hund. Därför bör man vänta tre månader innan MPR-vaccin ges för att vaccinet ska ge full effekt.

Eftersom mässling är mest smittsam av de tre sjukdomarna, så ökar troligen först antalet mässlingsfall varje år, och senare även antalet fall av påssjuka eller röda hund. Efter 5-10 år kan det uppstå större epidemier av mässling hos mottagliga individer. Ett exempel på vad som kan hända om färre barn vaccineras kommer från Storbritannien. På grund av en nedgång i vaccinationstäckningen där runt millennieskiftet…

Vaccin mot mässling ger ett mycket gott skydd mot sjukdomen: mellan 97 och 99 procent av alla som fått två doser mässlingsvaccin är skyddade. Men det betyder också att en till tre av 100 personer som är vaccinerade ändå kan få mässling om de kommer i kontakt med smittan. Detta kan bero på att immunsystemet inte svarat så bra på vaccinet. I en befolkning med hög vaccinationstäckning som i Sverige…

MPR-vaccin är mycket effektivt. En dos MPR-vaccin ger skydd mot mässling, påssjuka och röda hund hos cirka 93-95 procent av alla vaccinerade individer. Två doser MPR-vaccin ger skydd hos cirka 97-99 procent av de vaccinerade och krävs för ett långvarigt skydd mot alla tre sjukdomarna.

Ja, alla rekommenderas två doser av MPR-vaccin och alla barn ska erbjudas kompletterande vaccinationer upp till 18 års ålder. Om barnet fick den första dosen MPR-vaccin (eller vaccin mot enbart mässling) före 12 månaders ålder, bör barnet betraktas som ovaccinerat, och erbjudas två doser MPR-vaccin med minst 4 veckors intervall.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Om risken att få mässling är hög är det viktigt att vaccinera tidigt, för att förhindra sjukdomsfall. I Sverige, där risken att barn smittas av mässling är låg, är det istället bättre att vaccinera vid en högre ålder, eftersom vaccinationssvaret då blir bättre. De flesta mödrar har antikroppar mot mässling, påssjuka och röda hund i sitt blod. Antikroppar förs över till barnet via moderkakan och ger…

Vacciner är bland de säkraste typerna av läkemedel som har utvecklats. Säkerhetskraven är mycket höga eftersom vaccin ges till friska individer. Vacciner har först testats i kliniska studier och sedan introduktionen i vaccinationsprogram har vaccinernas effekt och säkerhet följts över tid. Vaccin mot mässling och röda hund har funnits och använts sedan 1960-talet och getts till många miljoner individer…

Ja. Genom amningen förs främst antikroppar av typen IgA över och dessa tas inte upp av barnet. Antikroppar från bröstmjölk påverkar därmed inte effekten av MPR-vaccin och ger inte heller något skydd mot mässling. Överförda antikroppar kan däremot ge ett lokalt skydd i mag-tarmkanalen mot andra sjukdomar.

Ja, alla vaccinationer är frivilliga, men en senarelagd vaccination innebär att barnet är mottagligt för mässling, påssjuka och röda hund under en längre del av sitt liv. Det riskerar då att insjukna i samband med en utlandsresa eller om det uppstår smittspridning i Sverige.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Ja, barn och vuxna som har medfödd eller förvärvad immunbrist, till exempel cancerpatienter under behandling med cellgifter, transplanterade patienter och andra patienter med kroniska sjukdomar som får immunsupprimerande behandling. Dessa individer kan inte vaccineras med MPR-vaccin, eftersom

Sjukdomstatistik över röda hund, även kallad rubella. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn över 9 månaders ålder erbjuds MPR-vaccination inför utlandsresor som innebär en ökad smittrisk (under resan eller på resmålet). Vid särskilt hög smittrisk kan MPR-vaccin ges redan från 6 månaders ålder genom så kallad off-label användning. I vissa fall

En dos MPR-vaccin ger cirka 95 procent av alla vaccinerade individer skydd mot sjukdomarna. Det finns dock individer som trots vaccination inte får skydd. Den andra dosen ges för att dessa ska få en ny chans. Den andra dosen gör också att ett långvarigt skydd upprättas. Eftersom mässling, påssjuka och röda hund numera är så sällsynta i Sverige kan skyddet nämligen inte förstärkas genom att man utsätts…

Sjukdomstatistik över påssjuka, även kallad parotit. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Under 2010 rapporterades 24 fall av påssjuka. Diagnosen var laboratorieverifierad för 16 fall och 1 fall hade epidemiologiskt samband med ett verifierat fall. Det är osäkert om de övriga, enbart kliniskt anmälda, verkligen hade sjukdom orsakad av parotitvirus. De insjuknade var i åldrarna 4–52 år.

På vår sida om rekommendationer för MPR-vaccination finns en tabell som kan ge vägledning till om en kvinna som vuxit upp i Sverige blivit erbjuden vaccination. Rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund Om en kvinna är osäker på om hon har immunitet eller inte kan hon låta vaccinera sig. En serologisk undersökning inför vaccination behövs inte. Därefter bör hon vänta minst…

Det har rapporterats om fall där hjärninflammation har förekommit efter vaccination med MPR-vaccin. Det har däremot inte kunnat säkerställas om dessa fall har varit orsakade av vaccinvirus. Hjärninflammationen kan ha haft andra orsaker än vaccinationen. Frekvensen har angivits till ett fall per en

Ja. Vaccinet är godkänt för användning från 9 månaders ålder. Om barnet ska resa utomlands eller om det pågår ett mässlingsutbrott i närområdet är det lämpligt att ge en extra dos vaccin från denna ålder, eftersom det i dessa fall rör sig om en ökad smittrisk. Vid särskilt hög smittrisk kan

Ja, barn kan få antikroppar från mamman som ger dem ett skydd mot infektionssjukdomar. Under graviditeten förs IgG-antikroppar aktivt över till barnet genom moderkakan. Denna process startar omkring den 28:e graviditetsveckan och fortsätter fram till födseln. Det innebär att prematurt födda barn har lägre nivåer av IgG-antikroppar och därmed ett sämre skydd mot infektioner. Kvinnor som har haft mässling…

Under året rapporterades 32 fall av påssjuka. Diagnosen var laboratorieverifierad för 21 fall. Det är osäkert om de övriga, enbart kliniskt anmälda, verkligen hade sjukdom orsakad av parotitvirus. Bland fallen var 19 kvinnor och 13 män i åldrarna 3–84 år. Flest fall (10) inträffade i åldersgruppen