Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

För att motverka antibiotikaresistens behöver vi öka kunskapen och medvetenheten hos olika målgrupper och i samhället i stort. Här hittar du material som kan vara till stöd för dig som arbetar med att kommunicera om antibiotikaresistens och hur man förebygger infektioner inom exempelvis vården eller skolan.

Antibiotikaresistens är ett växande globalt hot mot den moderna sjukvården vilket kräver samarbete och åtgärder på internationell nivå. Här kan du läsa om några av våra internationella samarbeten inom antibiotikaresistens.

Swedres i korthet 2017 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Swedres i korthet 2013 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Swedres i korthet 2014 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Swedres i korthet 2015 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Swedres i korthet 2016 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Swedres i korthet 2018 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen.

Antibiotika används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier är okänsliga för ett eller flera antibiotika. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan och kallas ibland för den tysta pandemin.

Antibiotikaresistens är ett gränsöverskridande hot som kräver samordnade insatser. Genom samverkan över sektorer, länder och kompetensområden kan vi förebygga spridning, utveckla effektiva lösningar och bevara antibiotikas effekt – för människor, djur och miljö.

Antibiotikaresistens berör många yrkesgrupper – exempelvis dig som arbetar inom vård och omsorg eller som hälsokommunikatör. Oavsett din roll hittar du här på sidan verktyg, kunskap och stöd som hjälper dig i ditt arbete.

Hitta statistik på regional nivå om antibiotikaresistens inom vård och omsorg.

Antibiotikaresistens är ett av våra största globala folkhälsoproblem. När antibiotika slutar fungera riskerar även enkla infektioner att bli livshotande. Här kan du läsa om vad antibiotikaresistens är, varför det är ett växande problem och vad som görs för att motverka det – både i Sverige och internationellt.

Antibiotikaresistens är ett komplext problem som kräver nya lösningar. Därför behövs samverkan och sambarbete inom forskning, myndigheter och industri.

Antibiotikaresistens är ett stort problem i hela världen. I Sverige är situationen bättre än i många andra länder – tack vare att vi samarbetar, följer upp läget och arbetar långsiktigt för att förebygga resistens.

Nu avslutas projektet BALTOHOP, ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket tillsammans med Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge. Syftet med projektet har varit att stärka insatserna mot antibiotikaresistens.

Förekomsten av resistenta bakterier ökar både nationellt och internationellt. Sverige har fortfarande en god situation när det gäller antibiotikaresistens. Men arbetet behöver utvecklas enligt en ny rapport från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC och EU-kommissionen.

Genom systematisk övervakning och analys kan vi stoppa antibiotikaresistens innan den sprids. Här kan du läsa om hur Folkhälsomyndigheten arbetar för att säkra effektiva behandlingar och förebygga spridning av resistens – nu och i framtiden.

Folkhälsomyndigheten har ingått avtal med läkemedelsföretag för att säkerställa tillgången till fyra nya antibiotika, särskilt utvecklade för behandling av patienter med infektioner orsakade av multiresistenta bakterier.

Antibiotika räddar liv och är en förutsättning för människors och djurs hälsa och för vår moderna sjukvård. I Sverige diplomeras nu verksamheter runt om i landet som en del av intitiativet Antibiotikasmart Sverige.

Var tionde patient på sjukhus i Sverige har en vårdrelaterad infektion, men många infektioner kan förhindras. Genom följsamhet till vårdhygieniska rutiner kan vi skydda patienter, omsorgstagare och personal. Då bidrar vi även till att begränsa antibiotikaresistens.

Antibiotika räddar liv – men bara om de fungerar när vi behöver dem. Genom att använda antibiotika klokt och förebygga infektioner kan vi alla hjälpa till att stoppa antibiotikaresistens.

Folkhälsomyndigheten övervakar antibiotikaförbrukning för att följa trender, upptäcka skillnader och stödja en säkrare användning. Här förklarar vi vad vi mäter och varför det är viktigt.

Antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt men stadigt i Sverige. Särskilt oroande är utvecklingen av bakterier som producerar ESBL-CARBA. Samtidigt syns en inbromsning i försäljningen av antibiotika. Det visar årets Swedres-Svarm-rapport.