Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vi representerar Sverige i EU:s arbete för bättre folkhälsa. I samarbeten med andra länder och EU:s institutioner delar vi vår expertis inom områden som bland annat smittskydd, beredskap och hälsostatistik.

När den Nordiska folkhälsokonferensen avslutades i Göteborg antog Nordens folkhälsomyndigheter en gemensam deklaration.

Regionförbundet Uppsala län i samarbete med Uppsala universitet.

Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi samordnar det nationella arbetet inom psykisk hälsa och suicidprevention, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och arbetet mot hiv, aids och sexuellt överförda infektioner (STI).

Ett förebyggande arbete behöver bedrivas på ett strukturerat sätt för att bli framgångsrikt. Här förklarar vi hur du och din arbetsgrupp kan lägga upp ett arbete med hög kvalitet utifrån lokala och regionala behov med hjälp av snabbguidens modell.

I den tredje fasen beskriver ni insatsens innehåll och struktur. Resultatet blir grunden till en detaljerad och realistisk planering. I denna fas fastställer chefen eller styrgruppen förutsättningarna för ett lyckat utvecklingsarbete.

Bestämmelser om vem som får besluta om lagar och andra bindande regler (normgivningsmakten) finns i regeringsformen 8 kapitlet.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Följsamhet till rekommenderade arbetssätt i den kliniska vardagen är avgörande för att patienter ska få tillgång till den bästa vården enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Studier av faktorer som påverkar följsamheten till behandlingsrekommendationer och av hur digitala beslutstöd kan vara till hjälp vid bedömning…

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Förskole- och skolmiljöer har ofta högre halter av damm jämfört med andra arbetsmiljöer. Vid verksamhet i en skola eller förskola virvlar damm och partiklar som kan dras in i lungorna. På partiklar finns allergener men även andra ämnen som kan vara skadliga för hälsan som mjukgörare från plaster och flamskyddsmedel…

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd (2014:19) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet bör lokaler i skolor och förskolor städas dagligen. Råden bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det finns två rättsfall från mark och miljödomstolen år 2020 i Nacka Tingsrätt…

Vaccination bör som regel ske i enlighet med det antal doser och intervall som framgår av respektive vaccins produktinformation. Det är för att vaccinerna prövats med dessa scheman. I vissa fall finns dock omständigheter som gör att ett annat vaccinationsschema rekommenderas. För många vacciner

En presentation av den nationella arbetsmodellen och det material som ingår i Rena händer räddar liv. Modellen är baserad på WHO:s dokumentation 2009 som anpassats till svenska förhållanden.

Publikationen är en introduktion till ekonomiska utvärderingar. Med hjälp av materialet kan du öka din kunskap om ekonomiska utvärderingar som underlag för prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

Rapportens syfte är att ge fördjupad kunskap om SRHR bland målgruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ studie om erfarenheter av och reflektioner om sexualitet, relationer och internet.

Folkhälsomyndigheten har, med utgångspunkt i uppdraget om medicinsk kompetens från hösten 2025, redogjort för hur de åtgärder som presenterades i redovisningen den 9 oktober 2025 har omhändertagits samt vilka eventuella ytterligare åtgärder som vidtagits för att säkra medicinsk kompetens och

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt

Vägledningen visar hur du kan använda ekonomiska utvärderingar som underlag för prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den fördjupar förståelsen för de olika stegen och är avsedd att stärka beslutsfattare i rollen som beställare och mottagare av ekonomiska utvärderingar.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Det finns ingen risk för överföring av hiv vid sexuella kontakter, om personen med en hivinfektion har välbehandlad hiv, även då kondom inte används. Det visar den senaste forskningen om smittsamhet vid behandlad hivinfektion. Därmed finns det numera inga krav på att en person med välbehandlad hiv

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

Rapporten beskriver dialoger med olika aktörer för att utveckla arbetet med att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. Dialoger har förts med representanter för näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner och staten.