Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Cannabis är den vanligaste narkotikatypen i Sverige. Användning kan leda till hälsomässiga och sociala problem för olika individer och olika befolkningsgrupper. Unga personer är en extra sårbar grupp.

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv och riktar sig till dig som behöver baskunskaper om cannabis, till exempel för ANDTS-förebyggande arbete på regional och lokal nivå.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer men även beslutsfattare. Den ger aktuell kunskap om befolkningens inställning till narkotika och kan bidra till en

Faktabladet är en sammanfattning av rapporten Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa. Faktabladet sammanfattar i korthet aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv.

De kunskaper som finns i dag om narkotikaanvändningen i befolkningen kommer från enkät- och intervjuundersökningar. Cannabis är den typ av narkotika som har studerats regelbundet och som är vanligast att använda.

Här hittar du information om användning av alkohol, narkotika, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar (ANTS) under de senaste 12 månaderna. En person som har två bruk kan till exempel både ha en riskkonsumtion av alkohol och ett riskabelt spelande under de senaste 12 månaderna.

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten WHO:s rapport från 2016 om kunskapsläget om hälsomässiga och sociala effekter av icke-medicinskt cannabisbruk. Faktabladet syftar till att vara ett stöd i det drogförebyggande arbetet på regional och lokal nivå.

Tillgången till narkotika är fortsatt hög både i Europa och globalt. Antalet syntetiska droger och narkotikaklassade läkemedel ökar. Blandbruk blir allt vanligare.

Den europeiska narkotikamarknaden håller på att förändras. Utbudet av nya cannabisprodukter ökar i Europa och cannabisen som säljs blir allt starkare. För sjunde året i rad ökar kokainbeslagen. Det visar en ny rapport från EU:s narkotikamyndighet.

Fyra av tio förare som dör i trafiken har alkohol eller narkotika i kroppen. Bland dessa har många tidigare varit misstänkta för drograttfylleri. Det visar en studie som Rättsmedicinalverket gjort på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till verksamheter och professioner som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom ANDTS på nationell, regional och lokal nivå.

Detta faktablad innehåller scenarioanalyser för hur samhällskostnaderna skulle kunna påverkas av ett förändrat narkotikabruk. Resultaten diskuteras även utifrån begränsningar i metoden.

Narkotika används ofta för rusets eller för nöjes skull, men även av sociala skäl eller som självmedicinering mot psykisk ohälsa och andra hälsoproblem. Stigmatisering och oro för straff upplevs som hinder för personer som använder narkotika att söka och få vård. Dessa resultat är baserade på

Det finns två typer av regelverk inom dopningsområdet, dels den svenska lagstiftningen, dels idrottens regelverk.

Här har vi samlat ett urval av material om ANDTS, fysisk aktivitet och matvanor.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om narkotika i vår omgivning och hur det påverkar hälsan. Det kan vara om förebyggande arbete, användning, vård och skador.

Denna rapport innehåller en sammanställning av de svenska resultaten från Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2021 och beskriver användningsmönster, köpvanor och upplevelser av narkotika och av undersökningen bland personer med ett aktuellt bruk.

Rapporten sammanfattar kunskaper från en enkätstudie om föräldraskapets betydelse för ungas användning av alkohol, narkotika, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar (ANTS) och även kopplingen till psykisk hälsa i Sverige idag.

Användning av narkotika kan resultera i negativa hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilda personen, dennes närstående och för samhället. Enligt en uppdaterad beräkning kostade narkotikabruket samhället minst 44 miljarder kronor år 2020. Genom att förebygga bruk av

Användning av narkotika och narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination kan påverka både människor och samhället negativt. Här hittar du information om hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser av narkotikaanvändning.

Att känna till vilka faktorer som kan påverka risken för att vissa barn och unga börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem är avgörande för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Faktabladet riktar sig i första hand till beslutsfattare och personer som arbetar brotts- eller ANDTS-förebyggande eller med vård och stöd, bland annat i kommuner, i regioner, på länsstyrelser samt på nationell nivå.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera fem olika substanser som narkotika, och sex som hälsofarlig vara. Förslaget omfattar cannabisliknande och centralstimulerande substanser, liksom en opioid och en bensodiazepin.

Personer som använder narkotika har ofta lägre utbildning, lägre inkomst och står oftare utanför arbetsmarknaden jämfört med andra grupper. De och deras närstående rapporterar också sämre hälsa än resten av befolkningen.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera tio olika substanser som narkotika. Förslaget omfattar bland annat muskimol som kan orsaka förgiftning, och idag säljs som exempelvis godis och e-cigaretter.