Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En god beredskap är avgörande inför nästa pandemi och det kräver att hela samhället förbereder sig. Pandemier medför ofta hög sjuklighet och dödlighet, vilket leder till en överbelastning av sjukvården. Folkhälsomyndigheten ger därför stöd till regionerna och andra aktörer i deras beredskapsarbete.

SENASH är ett EU-finansierat projekt där fem nationella myndigheter samarbetar för att förbereda att Sverige ska kunna tillgängliggöra hälsodata för sekundäranvändning i det europeiska hälsodataområdet, EHDS. I hälsodataområdet ska data av god kvalitet kunna delas effektivt och säkert inom och mellan EU:s medlemsländer. SENASH…

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätstudie om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland nyanlända barn i Sverige. I studien ingick 2 559 barn i åldrarna 12–18 år som var födda i Afghanistan, Irak och Syrien. De hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och blivit

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder

En fördjupad analys av utvecklingen kopplat till spridningen av covid-19 under år 2020. Analysen baseras i huvudsak på en enkätundersökning om spel om pengar och covid-19 som besvarades av drygt 4 000 personer.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

I rapporten redovisas data från den senaste undersökningen, i en studie som pågått sedan 1987, om allmänhetens kunskap, attityder och förhållningssätt till hiv.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

RAPID är ett EU-finansierat projekt som bidrar till analys av folkhälsodata utan fördröjning genom en skalbar infrastruktur för myndighetens fångst, bearbetning, lagring och delning av data inom övervakning av smittsamma sjukdomar. RAPID, som står för Real-time Analysis of Public health Integrated

Folkhälsomyndigheten är nationell kontaktpunkt och samordnar Sveriges rapportering av hälsodata till WHO:s undersökning Health for All. Data samlas in från flera svenska myndigheter, däribland Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån (SCB), Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket, Livsmedelsverket och Försäkringskassan. Rapporteringen omfattar…

Folkhälsomyndigheten är nationell kontaktpunkt och samordnar Sveriges inrapportering av hälsodata till OECD:s årliga uppföljning Health Data Questionnaire. Rapporteringen omfattar, utöver Folkhälsomyndighetens egna uppgifter, även hälsoindikatorer från Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Försäkringskassan, Trafikanalys/Transportstyrelsen…

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten