Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det går inte att undvika det naturliga åldrandet, men det går att stärka det friska och skjuta upp funktionsnedsättningar. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser från såväl samhällets som individens sida kan förbättra livskvalitén och bidra till minskade samhällskostnader för vård och

Arbete för ett hälsosamt åldrande bedrivs även internationellt vilket stärker och ger legitimitet till det arbete som bedrivs på nationell, regional och lokal nivå i Sverige. Här ges exempel på pågående arbete.

Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med hälsosamt åldrande och äldres psykiska hälsa. Det riktar sig exempelvis till dig som arbetar med vård och omsorg om äldre.

Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi samordnar det nationella arbetet inom psykisk hälsa och suicidprevention, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och arbetet mot hiv, aids och sexuellt överförda infektioner (STI).

Det finns många faktorer som påverkar risken för psykisk ohälsa, både individens nära omgivning och samhället i stort. Även individens eget beteende och livsvillkor påverkar. De saker som påverkar vår psykiska hälsa är i stort desamma genom livet, även om sådant som sämre fysisk hälsa och svåra

Bakgrunden till arbetet med samverkansmodellen var ett regeringsuppdrag som Statens folkhälsoinstitut fick 2010. Uppdraget innebar att ta fram och utvärdera en försöksverksamhet för att optimera resurserna i det hälsofrämjande arbetet samt ge struktur för ett effektivare samarbete och en tydligare kommunikation kring ett hälsosamt åldrande.

På denna sida hittar du kunskapsstöd om att främja psykisk hälsa uppdelat på olika åldersgrupper och arenor. Observera att en del material kan passa under flera rubriker.

Faktabladet ger en lägesbild av förekomst av och sociala skillnader i psykisk hälsa och behandling, samt exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre.

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.

Underlagsrapporten sammanställer internationell forskning om äldre personers upplevelser av vad som främjar deras psykiska välbefinnande.

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.

Rapporten ger kunskap om erfarenheter av att leva och åldras med hiv bland personer över 65 år som lever med hiv i Sverige. Frågor som utforskas handlar om vad ett gott liv innebär för personer över 65 år som lever med hiv och vilka behov av vård och äldreomsorg som finns.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Folkhälsomyndighetens rapport beskriver resultat om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Med äldre avses personer i åldrarna 65–84 år.

Underlagsrapporten presenterar Folkhälsomyndigheten metod och resultat från en kartläggning av aktörer och deras verksamheter med koppling till området existentiell hälsa i Sverige.

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering och särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.