Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Salmonella spp. ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Utbrottshandboken är avsedd för den som arbetar med livsmedelsburen smitta eller på annat sätt kan bli involverad i utredningsarbetet. Syftet är att ge råd och kunskap som kan stötta i arbetet med att stoppa smittspridning och för en säkrare livsmedelshantering.

Rapporten identifierar och beskriver åtgärder som bör prioriteras för att minska antalet fall av salmonella i Sverige. Den beskriver mål, principer och synsätt för den svenska salmonellakontrollen samt angelägna åtgärder. Dokumentet kan även användas av näringen som en kunskapssammanställning i samband med insatser mot salmonellainfektion.

Nedan redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2016.

Här redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2017.

Den 10 februari 2020 bedömdes detta utbrott av papegojsjuka vara över. De smittade hade haft kontakt med avföring från vilda fåglar.

Risken att få tyfoidfeber vid utlandsresor är liten, men vaccination kan övervägas inför längre vistelser i länder med hög förekomst av sjukdomen.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och med god hälsa men skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen ökar. Bördan av allvarliga smittsamma sjukdomarna fortsätter att minska men även där finns grupper som drabbas mer.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Tillsynsvägledningen om förebyggande åtgärder mot objektburen smitta ska fungera som ett stöd för tillsynsmyndigheterna i deras hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken.

Ett tiotal personer kan ha smittats av salmonella efter kontakt med småfåglar eller sjuka katter. Under årets första månader har många katter insjuknat i salmonella. Sjukdomen har även bekräftats hos småfåglar, vilka är den troliga smittkällan för katterna enligt Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA). Ett tiotal personer…

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) respektive smittskyddsförordningen (SFS 2004:255).

Rapporteringen om de smittsamma sjukdomarna under 2020 har nästan helt dominerats av den pågående pandemin av covid-19. Samtidigt har ett flertal andra smittsamma sjukdomar minskat kraftigt under året. Orsaken är bland annat de restriktioner som inneburit färre nära kontakter mellan människor samt

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2022. Detaljerade årsrapporter om varje sjukdom kommer att publiceras löpande på Folkhälsomyndighetens webbplats under våren 2023.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Under 2023 återgick antalet fall av många smittsamma sjukdomar till liknande nivåer som före pandemin. En ökning sågs dock för fall av invasiv sjukdom med grupp A-streptokocker, gonorré och TBE.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Vägledningen vänder sig främst till kommunerna, och ska fungera som ett stöd i deras arbete med att spåra och undanröja objektburen smitta. Vägledningen tydliggör kommunens ansvar enligt miljöbalkens 9 kapitel 14–15 §§.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.