Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå inom fysisk aktivitet, tillgång till gång- och cykelvägar, stillasittande, deltagande i idrottsföreningar med mera.

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/2018 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om tandhälsa (munhälsa), såsom självskattad tandhälsa, att ha avstått tandläkarvård trots behov och hur många skolbarn som borstar tänderna.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om grundskola och hur det påverkar hälsan. Det kan vara om stress i skolan, hur duktig man är jämfört med andra elever, relation till lärare och klasskamrater samt trivsel i skolan.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om alkohol i vår omgivning och hur det påverkar hälsan.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 11–15 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för äldre skolbarn.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Rapporten visar att svenska skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år är tillfreds med livet, samtidigt som många rapporterar stress, psykiska och somatiska besvär.

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa bland…

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Denna rapport bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2005, inom ramen för tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen äger sedan 1985/86 rum vart fjärde år och genomförs i ett flertal länder, senast i ett drygt 40-tal länder,inom…

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.

Rapporten tittar närmare på olika aspekter av skolmiljön, såsom relationer till lärare, klasskamrater och skolrelaterade krav, och vilken betydelse de har för skolbarns psykiska hälsa.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Fysisk aktivitet är viktigt för en god och jämlik hälsa i befolkningen, men stillasittandet ökar i alla åldrar. Här får du en översikt över rörelsevanor i olika åldrar, vilka skillnader det finns och vilka konsekvenser det får.

Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

De flesta barn och vuxna i Sverige uppger att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det vanligt att ha olika typer av psykiska besvär. Här sammanfattar vi den senaste statistiken om psykisk hälsa i befolkningen, baserat på våra vanligaste datakällor.

Övervikt och obesitas ökar i hela befolkningen. Här hittar du statistik om övervikt och obesitas i olika grupper. Uppföljningen visar hur utvecklingen ser ut och ger underlag för att planera och följa upp insatser i befolkningen.

I denna rapport presenterar vi resultat från en undersökning av sambandet mellan skolbarns fysisk aktivitet och deras rapporterade psykiska hälsa.

Faktabladet vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Det finns flera datakällor som kan användas för att följa upp och analysera utvecklingen av psykisk hälsa och suicid. Ofta kompletterar de varandra. Här beskriver vi de datakällor som vi brukar använda oss av. Vi länkar även till statistikdatabaser där du kan ta fram egen statistik.