Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i aktiv tuberkulos och cirka två miljoner dör. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika, Asien och Latinamerika.

Behandlande läkare kan kontakta MDR-TB-gruppen vid komplicerade TB-fall.

På denna sida finns översatt material och information till regioner och andra aktörer som möter flyktingar från Ukraina.

Rekommendationerna är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder som rekommenderas.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet och mot covid-19.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Senaste internetversionen av författningen. Den konsoliderade versionen är en sammanställning av alla gällande föreskrifter och allmänna råd, från grundförfattning till senaste ändringsförfattning.

Denna sida vänder sig till vården för att informera de som vaccineras.

Cirka 8 300 personer lever i Sverige idag med diagnosticerad hivinfektion, men alla som har hiv har inte kännedom om infektionen. De personer som lever med hiv utan att känna till att de har infektionen kan uppskattas som "mörkertalet" av samtliga personer som har hiv.

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Den som fått hiv får efter någon eller några veckor en primärinfektion. Ofta är den asymtomatisk eller ger så lindriga symtom att den knappast märks. I övrigt ger hiv ofta inga symtom förrän efter flera år.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Kort om antibiotikaförbrukning och -resistensläget i Sverige hos människa. Sammanfattat från Swedres-Svarm 2012.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och många av de tidigare stora folksjukdomarna får allt mindre betydelse. Detta gäller också de smittsamma sjukdomarna där de allra flesta allvarligare sjukdomarna nu är mycket sällsynta.

En sammanfattning på svenska av rapporten SWEDRES 2011.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.