Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

En fördjupad analys av utvecklingen kopplat till spridningen av covid-19 under år 2020. Analysen baseras i huvudsak på en enkätundersökning om spel om pengar och covid-19 som besvarades av drygt 4 000 personer.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och med den 31 augusti 2021. Den simulerade utvecklingen utgår från rapporterade fall mellan den 13 oktober 2020 och den 20 april 2021.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens Clostridioides difficile-rapporter för 2020.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens veckorapporter om covid-19. Rapporterna sammanfattar läget i Sverige under 2020.

Olika samhällsförändringar sedan 80-talet har haft stor betydelse för utvecklingen av övervikt och obesitas (fetma) och nationella insatser har haft begränsad effekt.

I rapporten beskrivs tre scenarier för fortsatt spridning av covid-19, fram till 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

Uppskattning av influensaaktiviteten utifrån sökningar på 1177 Vårdguidens webbplats.

Uppskattning av influensaaktiviteten utifrån sökningar på 1177 Vårdguidens webbplats.

Uppskattning av influensaaktiviteten utifrån sökningar på 1177 Vårdguidens webbplats.

I den här rapporten presenteras ett scenario för spridningen av covid-19 fram till och med den 28 februari 2021. Scenariot visar att den kraftiga ökningen av fall dämpas i december och mot mitten av månaden långsamt minskar igen. I rapporten visas en graf per region som visar både faktiska fall

I rapporten presenteras statistik över dödligheten på nationell och regional nivå, och jämförs även med tidigare år. Syftet med rapporten är att genom sammanställd data kunna bedöma pandemins påverkan på överdödligheten i Sverige.

Kunskapsstöd för ett hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbete Faktabladet sammanfattar resultaten från en registerbaserad skattning av antalet personer med problematiskt narkotikabruk i Sverige 2007–2020. Resultaten visar att det skattade antalet har varierat mellan 63 000 och 83 000 personer men legat relativt stabilt kring 70 000 personer i slutet…

Faktabladet riktar sig främst till yrkesverksamma inom suicidprevention och psykisk hälsa och som har samordnande, planerande eller beslutande funktioner på nationell, regional eller lokal nivå.

Liksom under 2020 har antalet fall av många smittsamma sjukdomar varit lägre 2021 än före pandemin. Pandemins påverkan är komplex, och olika smittskyddsåtgärder, ett minskat resande och färre vårdbesök har bidragit till färre fall av vissa smittsamma sjukdomar.

År 2020 beräknades cirka 71 000 personer i Sverige ha ett problematiskt narkotikabruk, alltså ett återkommande bruk som orsakar eller ökar risken för skador. Det är högre än tidigare beräkningar. Mer omfattande åtgärder för att minska detta bruk kan därför vara viktigare än vad man tidigare trott.

Genom en ny undersökning har Folkhälsomyndigheten beräknat hur många personer i Sverige som hade ett problematiskt narkotikabruk under åren 2007–2020. Förekomsten varierade mellan 63 000 och 83 000 personer, vilket är högre än vad tidigare undersökningar för samma år har visat.

En stor del av det hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbetet i Sverige sker på lokal nivå i kommunerna, där insatserna oftast koordineras av lokala ANDT-samordnare. Majoriteten av de svenska kommunerna genomför hälsofrämjande universella åtgärder och även insatser riktade till grupper och

Andelen förskolebarn med övervikt och obesitas (fetma) varierar mellan olika grupper barn och även mellan regioner, vilket visar på betydelsen av det tidiga livets villkor för den jämlika hälsan.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har lett till stora förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Vi har tagit fram en rapport om hur pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat ungas hälsa, levnadsvanor, upplevelser och erfarenheter under 2021.

Antalet rapporterade fall av kikhosta ökar i Sverige, efter att ha legat på låga nivåer sedan år 2020. För de yngsta spädbarnen kan kikhosta vara en allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Därför är det viktigt att små barn och gravida vaccinerar sig.

Övervikt och obesitas (fetma) har ökat sedan 80-talet och ökningen har varit särskilt snabb hos unga. Icke-smittsamma sjukdomar riskerar därmed att debutera tidigare.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).

Sammanfattning av lägesrapport Ett rökfritt Sverige 2025. Här beskrivs tobaksrökningens utveckling i förhållande till jämlikhet, jämställdhet och skydd av barn och unga samt uppföljningen av att uppnå ett rökfritt Sverige.

Vi har ett löpande uppdrag att uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas. Denna rapport presenterar scenarier för fortsatt spridning av covid-19, fram till 30 april 2021 i Sverige. Hänsyn har tagits till ökad smittsamhet hos