Kunskapsstöd och inspirerande exempel för hälsofrämjande miljöer

Medborgarnas möjligheter att göra sin röst hörd och på ett demokratiskt sätt kunna påverka sin livsmiljö är en del av samhällsplaneringen. Sårbara grupper som barn, äldre, personer med funktionsnedsättning, socioekonomiskt utsatta och nationella minoriteter upplever oftare sämre inflytande över både sina egna livsvillkor och utvecklingen av samhället i stort.

Ofta är många aktörer involverade i frågor som rör planering, utformning och förvaltning av den fysiska miljön. Ytterst finns ett ansvar på ledningsnivå att skapa förutsättningar för samverkan i komplexa system där ingen enskild aktör har full kontroll eller ansvar för helheten. Det innebär att samarbete och kollektivt ledarskap är avgörande för att möta de utmaningar som uppstår.

Det finns många sätt att involvera de som berörs av ett förslag, till exempel genom att

• skapa mötesplatser för att underlätta samverkan mellan olika aktörer
• anordna regelbundna dialoger mellan berörda medborgare, aktörer och politiker för att fånga olika perspektiv och göra prioriteringar
• utveckla gemensamma målsättningar och strategier där rollfördelningen är tydlig mellan ingående parter.

Vägledningar och kunskapsstöd från nationella myndigheter

• Medborgardialog – Boverket: Vägledning om medborgardialog i fysisk planering.
• Trygghetsvandring – Boverket: Metod som visar hur en trygghetsvandring kan genomföras.

Kunskapsstöd och inspirerande exempel från andra aktörer

• Platskompassen – Healthy cities: Ett verktyg för att strukturera dialog med och mellan invånare om både de fysiska och sociala aspekterna i ett område.
• När Horisonter möts – visioner i Norr – Gällivare: Exempel på hur medborgardialoger och tvärsektoriell samverkan används för att skapa hållbara, inkluderande och klimatanpassade framtidsvisioner för norrländska samhällen.
• Syntax – att planera och bygga nonkluderande – gestaltningsprinciper, stödjande kvalitéer och hindrande tankefigurer – Lunds universitet: Utbildning och forskningsprojekt som visar hur man kan skapa en mer jämlik byggd miljö genom att bryta hindrande tankefigurer och använda universell utformning, med fokus på att möta variation hos människor.
• Lokal utveckling – Leader Sverige: En metod för lokalt ledd utveckling som stödjer projekt på landsbygden genom samverkan mellan ideella, privata och offentliga aktörer.
• Ställ om för framgång – RUS/länsstyrelsen: Materialet presenterar hur det hälsofrämjande perspektivet kan underlätta för ett ledarskap att skapa förutsättningar för välfungerande samverkan och en självklar känsla av delaktighet i arbetet för ett hållbart samhälle.
• Systemvärdskap – Karlstads universitet: Ett arbetssätt för att hantera komplexa utmaningar med många samhällsaktörer.

Barn och unga har specifika behov när det gäller lek, rörelse, trygghet och självständig förflyttning. Att beakta barnrättsperspektivet i planering, utformning och förvaltning är centralt för att skapa trygga, hälsofrämjande och stimulerande miljöer för barn och ungdomar. Det kan du till exempel göra genom att

• utforma förskole- och skolgårdar med naturliga inslag, som grönska, träd, buskar och vatten, för att främja både lek och lärande
• planera för säkra och attraktiva gång- och cykelvägar till skolor och förskolor
• använda metoder som barnkonsekvensanalys och dialogverktyg för att aktivt involvera barn och unga i utformningen av miljöer.

Vägledningar och kunskapsstöd från nationella myndigheter

• Främja barns hälsa med goda utemiljöer – Folkhälsomyndigheten: Samlat kunskapsstöd om hur utemiljöer kan främja barns hälsa.
• Stöd och verktyg – Barnombudsmannen: Stödmaterial för att arbeta med barns rättigheter och delaktighet.
• Vägledning om förskolors och skolors fysiska miljö – Boverket: Vägledning för att utforma fysiska miljöer i förskolor och skolor.
• Utrymme för lek och rörelse – Boverket: Kunskapsstöd för planering av lekmiljöer.
• Barn och ungas delaktighet – Boverket: Metoder för att involvera barn och unga i planeringsprocesser.
• Vägledning och riktvärden för buller på skolgård – Naturvårdsverket: Stöd om barns utomhusmiljö vid skolor, förskolor och fritidshem om buller från vägar, spårtrafik och industrier.
• Lekgator – en analys av barnvänliga gator vid skolor – Trafikverket: Projekt som undersökt hur gaturum i anslutning till skolor kan utformas för att stärka trafiksäkerhet samt barns möjligheter till lek, aktivitet och självständig förflyttning.

Kunskapsstöd och inspirerande exempel från andra aktörer

• Platskompassen – Healthy cities: Ett verktyg för att strukturera dialog med och mellan invånare om både de fysiska och sociala aspekterna i ett område. Platskompassen finns i barn- och ungdomsversioner.
• Barnkonsekvensanalys och social konsekvensanalys – Göteborgs stad: Metod för att analysera konsekvenser för barn i planeringsprocessen.
• Integrerad barnkonsekvensanalys och dialog – Stockholms stad: Exempel på hur barnkonventionen integreras i stadsplaneringen.
• Natur på skolgården för lärande, hälsa och hållbarhet – Lunds universitet: Inspiration för att skapa naturliga och hälsofrämjande skolgårdar.

Tillgång till samhällsservice, mötesplatser, trygga boendemiljöer, arbete, skola och utbildning är grundläggande för att främja en god och jämlik hälsa. Trygga och inkluderande boendemiljöer kan till exempel skapas genom att

• säkerställa rättvis tillgång till samhällsservice, såsom kollektivtrafik, dagligvaruhandel och föreningslokaler
• utforma attraktiva och säkra gång- och cykelvägar som kopplar samman bostäder, arbetsplatser, skolor och andra viktiga destinationer
• ordna mötesplatser som främjar social sammanhållning och gemenskap i närområdet.

Vägledningar och kunskapsstöd från nationella myndigheter

• Vår livsmiljös betydelse för en god och jämlik hälsa – Folkhälsomyndigheten: Rapport om hur livsmiljö påverkar hälsa och jämlikhet.
• Brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder – Boverket: Råd för att skapa trygga och säkra boendemiljöer.
• Social inkludering och plats för möten – Boverket: Information om hur man kan planera för att skapa inkluderande miljöer.
• Byggnader och publika rum – Boverket: Vägledning för att utforma publika rum och byggnader.
• Segregationsbarometern – Boverket: Verktyg för att mäta och analysera segregation i samhället.
• Utveckla vårdens byggda miljöer – Boverket: Vägledning om hur vårdens miljöer kan utformas så att de bidrar till ökad jämlik hälsa samt vårdverksamheters förutsättningar att bedriva en säker, effektiv och högkvalitativ vård.
• Trygghetsvandringar | Brå – Brottsförebyggande rådet: Vägledning för förvaltare och boende om att arrangera en trygghetsvandring.

Kunskapsstöd och inspirerande exempel från andra aktörer

• Verktyg för social hållbarhet i byggskedet – RISE: Verktyg för att integrera social hållbarhet i byggprojekt.
• Verktygslåda för socialt hållbar samhällsplanering – Göteborgsregionen: Arbetssätt för att främja social hållbarhet i planeringen.
• Planera för människor – Social hållbarhet kopplat till fysisk planering – Region Skåne: Skrift om hur social hållbarhet kan integreras i fysisk planering.
• Hållbar renovering – Järfälla: Exempel på hur befintliga bostadsområden kan renoveras med fokus på social hållbarhet, energieffektivitet och klimatanpassning för att främja jämlik hälsa och trygga boendemiljöer.
• Effekten av stationsmiljön för brott och resenärers trygghet – KTH: Forskningsresultat om att skapa förutsättningar för ökad trygghet vid kollektivtrafikresor för resenärer samt att integrera fungerande strategier i transportplaneringen, främst för särskilt utsatta grupper.
• Pipos – Tillväxtverkets plattform för geografiska analyser: Plattform för att ta fram underlag där geografiska avstånd har betydelse för befolkning och företag.

God tillgång och tillgänglighet till kvalitativ och varierande natur med möjlighet till friluftsliv och rekreation främjar fysisk aktivitet, återhämtning och barns motoriska utveckling. För att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer är det till exempel viktigt att

• planera så att alla, oavsett till exempel ålder, socioekonomiska förutsättningar och funktionsförmåga, har tillgång till grönområden och aktiviteter i närområdet
• skapa variation i naturmiljöerna för att möta olika behov – från lugna återhämtningsplatser till aktiva rekreationsområden
• bevara och förstärka grönstrukturer för att öka den biologiska mångfalden och skapa robusta, hållbara ekosystem.

Vägledningar och kunskapsstöd från nationella myndigheter

• Friluftsliv för god folkhälsa – Folkhälsomyndigheten: Information om friluftslivets betydelse för hälsa och välbefinnande.
• Ekosystemtjänster i den byggda miljön – vägledning och metod – Boverket: Vägledning och metoder för hur ekosystemtjänster kan integreras och värderas i planering och utformning av den byggda miljön.
• Grönplanering! – En vägledning om kommunal grönplanering – Boverket: Stöd för att planera grönområden och grönstruktur.
• Grönska främjar hälsa och välbefinnande – Boverket: Information om grönskans positiva effekter på välbefinnande.
• Vägledning om grönplanering – Naturvårdsverket: Vägledning för hur grönplanering kan genomföras.
• Guide för värdering av ekosystemtjänster – Naturvårdsverket: Metoder för att värdera ekosystemtjänster i planeringen.
• Kartlägga naturområden för friluftsliv – Naturvårdsverket: Vägledning för att identifiera och kartlägga naturområden.
• Kommunal friluftslivsplanering – Naturvårdsverket: Stöd för kommuners arbete med friluftslivsplanering.
• Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan – Naturvårdsverket: Kunskapsunderlag om naturens betydelse för folkhälsan.
• Vardagsnära skog är bra för folkhälsan – Skogsstyrelsen: Ett stödmaterial med kunskap och råd om att sköta skogar som människor besöker i sin vardag.

Kunskapsstöd och inspirerande exempel från andra aktörer

• Häng med oss ut-metoden – Friluftsfrämjandet: Evidensbaserad metod för att använda friluftsliv för ökad psykisk hälsa.
• Ekosystemtjänster i stadsplanering – en vägledning 2.0 – C/O City: Stöd för hur ekosystemtjänster kan integreras i stadsplaneringen.
• Gröna lösningar ger levande städer – C/O City: Inspiration till hållbara och gröna stadsutvecklingsprojekt.
• Gröna lösningar för en bättre ljudmiljö – Stockholms stad: Handbok om att använda vegetation för att förbättra ljudmiljön och stärka ekosystemtjänster.

Människors hälsa påverkas av var de bor och den miljö de vistas i till vardags. Viktiga faktorer är till exempel ljudmiljön och luftkvaliteten i boende- och närmiljön. Genom att minska exponeringen för riskfaktorer i miljön, såsom luftföroreningar, farliga kemikalier och buller skapar vi hälsosammare utomhus- och inomhusmiljöer. Det kan till exempel handla om att

• främja aktiva transporter i vardagen så att fler går och cyklar i stället för att åka bil
• placera förskolor och skolor en bit bort från trafiken
• öka grönskan i staden genom fler grönytor, buskar och träd
• ställa krav på upphandling av kemikaliesmarta materialval för att minska exponering för hälsofarliga ämnen i våra vardagsmiljöer.

Vägledningar och kunskapsstöd från nationella myndigheter

• Friskare luft ger friskare barn – Kunskapssammanställning om betydelsen av god luftkvalitet i förskole- och skolmiljö – Folkhälsomyndigheten: Kunskapssammanställning om luftkvalitetens betydelse i förskolor och skolor.
• Vägledningar och riktvärden för buller och höga ljudnivåer – Folkhälsomyndigheten: Information, allmänna råd och vägledning om buller och höga ljud.
• Hälsosamma stadsmiljöer med ren luft – Boverket: Riktlinjer för att förbättra luftkvaliteten i stadsmiljöer.
• Vägledningar om luft och klimat – Naturvårdsverket: Vägledningar och stöd för luftkvalitetsarbetet.
• Luft & miljö 2023 – Partiklar – Naturvårdsverket: Kunskapssammanställning om partiklar och luftkvalitet.
• Vägledningar om buller – Naturvårdsverket: Naturvårdsverkets samlade vägledningar och stöd vid arbete med buller och ljudmiljöer.
• God ljudmiljö i rekreationsområden – Naturvårdsverket: Vägledning för att skapa goda ljudmiljöer i rekreationsområden.

Det är viktigt att skapa trygga och säkra utemiljöer som uppmuntrar till fysisk aktivitet och social interaktion. Det kan till exempel handla om att

• utforma tillgängliga och attraktiva gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik som kopplar samman bostäder, skolor, förskolor, arbetsplatser och fritidsaktiviteter
• skapa tillgång till grönska i närhet till bostadsområden som inspirerar till rörelse och social samvaro
• utforma miljöer som uppmuntrar till vardagsrörelse och aktiv transport.

Vägledningar och kunskapsstöd från nationella myndigheter

• Samhällsplanering – så här kan rörelse främjas – Folkhälsomyndigheten: Information om varför samhällsplaneringen är central för att främja rörelse, vilken aktör som gör vad och hur verksamheter kan komma igång på området.
• Transportsektorn – så här kan rörelse främjas – Folkhälsomyndigheten: Information om hur transportsystemets utformning påverkar rörelse, vilka aktörer som gör vad och hur arbetet för att främja rörelse kan komma igång.
• Rörelsefaktor – Ett verktyg för fysisk aktivitet i planeringen – Boverket: Verktyg för att analysera och främja fysisk aktivitet i planeringen.
• En rörelsefrämjande miljö gynnar utveckling, lärande och hälsa – Boverket: Råd för att skapa miljöer som uppmuntrar till rörelse.
• Planera för rörelse! – en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen – Boverket: Stöd för att integrera rörelsefrämjande inslag i planeringen.
• Aktionsplan för säker vägtrafik 2022–2025 – Trafikverket: Planen syftar till att stärka och synliggöra effektiva åtgärder som genomförs av olika aktörer för att aktivt bidra till en säker vägtrafik under perioden 2022–2025 där även ökad och säker cykling och gång lyfts fram. Under våren 2026 kommer planen för 2026–2030.

Kunskapsstöd och inspirerande exempel från andra aktörer

• ”Man tänker att folk med funktionsnedsättning inte kan cykla” – Statens väg- och transportforskningsinstitut: En studie om hur personer med funktionsnedsättning upplever barriärer och möjligheter för att cykla.
• Prövning och analys av barnets bästa när det gäller nationell rekommendation för aktiva skolresor – Luleå tekniska universitet: En nationell rekommendation som ska bidra till norm- och systemförändring, öka barns aktiva resor och främja barns rättigheter, hälsa, trafiksäkerhet och miljö.
• Social konsekvensanalys i regional transportplanering – Region Kronoberg: Exempel på hur sociala konsekvenser beaktas i transportplaneringen.
• Active move Lycksele – Leader Lappland 2023: Projektet stödjer utvecklingen av en digital samordningsplattform som främjar föreningsliv, hälsa och social samvaro för en hållbar landsbygdskommun.

Genom att beakta sårbarhet för kris- och klimathändelser i utformningen av våra livsmiljöer kan vi stärka samhällets beredskap och minska risken för negativa hälsoeffekter. Det kan till exempel handla om att

• utforma stadsmiljöer med mer grönska för skuggande och svala platser för invånare att njuta av
• främja hållbara transportlösningar, som kollektivtrafik, cykling och gång, som bidrar till att minska klimatpåverkan, förbättra luftkvaliteten och reducera buller
• planera för flexibilitet så att våra miljöer klarar extremväder och andra kriser utan att äventyra invånarnas säkerhet eller välbefinnande.

Vägledningar och kunskapsstöd från nationella myndigheter

• Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige – En risk- och sårbarhetsanalys – Folkhälsomyndigheten: Risk- och sårbarhetsanalys av klimatförändringars hälsoeffekter.
• Värme och människa i bebyggd miljö – Folkhälsomyndigheten: Kunskapsstöd för åtgärder som minskar hälsoskadlig värme i städer.
• Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer – Metodbeskrivning av GIS-verktyg utifrån marktäckning – Folkhälsomyndigheten: Metodbeskrivning för GIS-verktyg som identifierar värmerisker.
• Gröna områden för välbefinnande och klimatanpassning – Boverket: Råd för hur grönområden kan användas för klimatanpassning.

Kunskapsstöd och inspirerande exempel från andra aktörer

• BY2030: För framtidens liv på landet – Region Kronoberg: Kunskapsplattform med verktyg, inspiration och exempel för att främja hållbar stadsutveckling i linje med Agenda 2030 och de globala målen.

Här har vi samlat länkar till mål, indikatorer och datakällor som stöd för att följa utvecklingen av befolkningens miljörelaterade hälsa. Informationen kan användas för att

• övervaka utvecklingen av miljörelaterade hälsoutfall över tid
• identifiera prioriterade åtgärder för att förbättra folkhälsan och följa upp effekterna av hälsofrämjande insatser
• stödja beslutsfattande med fakta och analyser för en evidensbaserad miljö- och hälsopolitik.

Mål, indikatorer och datakällor

• Miljöhälsoenkäten – Folkhälsomyndigheten: Enkätresultat om befolkningens upplevelse av sin boende- och närmiljö och relaterad hälsopåverkan.
• Folkhälsan i Sverige – Folkhälsomyndigheten: Samlad information om uppföljning och utveckling av folkhälsan i Sverige.
• Skolbarns hälsovanor – Folkhälsomyndigheten: Återkommande studie om barns och ungas hälsovanor och levnadsförhållanden.
• Samordningen av folkhälsopolitiken – Folkhälsomyndigheten: Samlad information om folkhälsopolitiken och dess uppföljning.
• Hitta och visualisera statistik i vår statistikdatabas –
  Folkhälsomyndigheten: Databas med folkhälsodata och verktyg för att visualisera och jämföra statistik om bestämningsfaktorer och hälsoutfall.
• Ett rörelselyft för hela samhället – En struktur för främjande av fysisk aktivitet – Folkhälsomyndigheten: Förslag på sektorsövergripande målstruktur för att främja rörelse och minska stillasittande i befolkningen.
• Formulera mål för ökad tillgänglighet och delaktighet – Boverket: Stöd för att sätta mål som främjar tillgänglighet och delaktighet i samhällsplaneringen.
• Indikatorer för hälsopromoverande urbana grönområden – Naturvårdsverket: Indikatorer för att utvärdera grönområdens hälsofrämjande egenskaper.
• Skogens rekreationsvärden – En förstudie med förslag till indikatorer – Skogsstyrelsen: Förstudie med förslag till indikatorer för skogens sociala värden och rekreation.
• Friluftsliv och mångbruk – Mål och utvecklingsbehov för skogens sociala värden – Skogsstyrelsen: Mål och utvecklingsbehov för skogens sociala värden och friluftsliv.
• Från indikatorer till beslutsstöd – ytterligare steg i arbetet med skogens sociala värden – Skogforsk: Ett beslutsstöd för rekreationsvärden i skogen baserat på sex indikatorer.