För personal inom vård och omsorg om influensavaccination

Störst risk att bli allvarligt sjuk i influensa har personer som tillhör en riskgrupp. Därför bör riskgrupperna erbjudas vaccination. Även vård- och omsorgspersonal som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa rekommenderas vaccination.

• Sjukdomsinformation om influensa
• Vaccination mot influensa

Prioritering för vaccination

Folkhälsomyndigheten rekommenderar en prioritering av de grupper som bör vaccineras först enligt nedanstående tidsplan. Implementeringen kan skilja sig åt mellan regionerna beroende på de regionala förutsättningarna.

Prioritetsordningen för influensavaccination till riskgrupper

Om en prioritering mellan riskgrupperna behövs på grund av förseningar av vaccin, rekommenderar Folkhälsomyndigheten följande prioriteringsordning;

1. Medicinska riskgrupper, det vill säga gravida efter graviditetsvecka 12 samt vuxna och barn från 6 månaders ålder med de sjukdomar eller tillstånd som bedöms öka risken för allvarlig influensa enligt riskgruppslistan (högre prioritet för högre ålder). I grupp 1 ingår även personer som bor i särskilt boende (SÄBO) eller har hemtjänst. Här ingår även gravida med ytterligare riskfaktorer, som rekommenderas vaccination även innan graviditetsvecka 13.
2. Personer 75 år och äldre som inte ingår i de medicinska riskgrupperna
3. Personer 65 år och äldre som inte ingår i de medicinska riskgrupperna
4. Hushållskontakter till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar
5. Personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa

Vaccindoser bör sparas till personer i medicinska riskgrupper som tillkommer under senare delen av influensasäsongen, till exempel på grund av en nytillkommen medicinsk orsak eller graviditet.

Personer som löper större risk att bli allvarligt sjuka av influensa behöver vaccineras först, det är för att undvika undanträngningseffekter.

För säsongen 2026/2027 kan hälso-och sjukvårdspersonal samt personer som inte tillhör riskgrupp, avvakta med vaccination till övriga prioritetsgrupper vaccinerat sig, för att undvika undanträngningseffekter av de grupper som prioriteras högre. Grupp 5 rekommenderas starta under december 2026, men startdatum av hälso- och sjukvårdpersonal kan variera i olika regioner.

Grupper som rekommenderas vaccination

De personer som har en ökad risk att bli allvarligt sjuka eller avlida om de får influensa, rekommenderas att vaccinera sig mot säsongsinfluensa varje år.

Riskgrupper

Riskgrupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa:

• Alla personer som är 65 år och äldre (fyller 65 år innevarande år) inklusive personer från 65 år med de riskfaktorer som nämns nedan.
• Alla gravida (oavsett ålder) efter graviditetsvecka 12. För de gravida som har en ytterligare riskfaktor enligt listan nedan kan vaccination ske även före graviditetsvecka 13
• Alla personer från 6 månader med följande sjukdomar, diagnoser eller tillstånd:
  • Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår ej)
  • Kronisk lungsjukdom såsom KOL eller svår, instabil astma
  • Diabetes mellitus typ 1 och 2
  • Leversvikt
  • Njursvikt
  • Nedsatt immunförsvar på grund av läkemedelsbehandling eller annan immunhämmande sjukdom/tillstånd. Exempel kan vara organtransplantation, blodcancersjukdom och Downs syndrom.
  • Sjukdomar eller tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation, till exempel obesitas med ett BMI på 40 eller högre (extrem fetma).
  • Annan sjukdom eller tillstånd med nedsatt allmäntillstånd, där en covid-19-sjukdom riskerar ett allvarligt vårdförlopp. Exempel på sådana sjukdomar eller tillstånd kan vara demens, psykisk sjukdom eller skadligt alkohol- eller drogbruk, som orsakat en nedsatt kroppslig hälsa.

Övriga grupper

Övriga grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa:

• Hushållskontakter, både barn och vuxna, till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
• Personal, oavsett ålder, inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, exempelvis på särskilda boenden för äldre och inom hemtjänsten.

Individuell bedömning angående influensavaccination kan behövas

De medicinskt definierade riskgrupperna ovan omfattar barn och vuxna med kroniska sjukdomar och tillstånd med ökad risk för allvarlig influensa. Behandlande läkare kan bedöma att vissa personer utanför de ovannämnda riskgrupperna ska rekommenderas influensavaccination av individuella medicinska skäl. även inom de nämnda grupperna kan behandlande läkare behöva göra en individuell bedömning av om vaccination ska erbjudas eller inte.

Influensavaccination av barn

Influensavaccination rekommenderas även till barn från 6 månader, i de ovan angivna riskgrupperna. För barn kan behovet av individuell bedömning vara av särskild betydelse då den fysiska hälsan vid ovanstående och andra sjukdomar och tillstånd kan variera, till exempel för barn och ungdomar med Downs syndrom.

Mer information finns i Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Antiviral profylax

Förebyggande behandling i form av antiviral profylax kan vara aktuellt för personer i riskgrupp, oavsett vaccinationsstatus, till exempel om någon i hushållet insjuknar i influensa. Läs mer om detta nedan.

Vaccination av gravida

Influensa kan ge allvarlig sjukdom hos gravida, framför allt under den senare delen av graviditeten. Både influensaviruset A och B kan orsaka svår sjukdom hos gravida. Alla gravida rekommenderas därför vaccination mot säsongsinfluensa efter graviditetsvecka 12.

Vaccinationen är extra viktig för gravida med underliggande kroniska sjukdomar eftersom de har ytterligare förhöjd risk för svår sjukdom (se sammanfattningen av riskgrupper ovan). Gravida som tillhör en riskgrupp rekommenderas därför vaccination även före graviditetsvecka 13.

Förebyggande behandling i form av antiviral profylax kan vara aktuellt för gravida, oavsett vaccinationsstatus, till exempel om någon i hushållet insjuknar i influensa. Det gäller särskilt om den gravida tillhör en medicinsk riskgrupp för svår influensasjukdom.

Den behandlande läkaren ska ta ställning till om gravida med influensainfektion behöver antiviral behandling, oavsett typ av influensa och oavsett svårighetsgrad.

För rekommendationer om antiviral behandling, se Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer.

Behandling och profylax vid influensa – behandlingsrekommendation (lakemedelsverket.se)

Informationsmaterial om vaccination av gravida

Kunskapsöversikten för hälso- och sjukvårdspersonal sammanfattar evidensen kring influensavaccination av gravida.

Det finns även ett informationsblad om influensavaccination samt ett informationsblad om vaccination av gravida mot kikhosta, covid-19 och influensa. Informationsbladen kan exempelvis användas inom mödrahälsovården.

Influensavaccination av gravida (samt informationsblad)

Samtidig vaccination

Inför varje tillfälle där flera vaccinationer ges samtidigt, inklusive kombinationerna nämnda nedan, behöver en individuell bedömning om lämpligheten att administrera flera vacciner samtidigt göras.

Vid all samtidig administrering bör olika injektionsställen användas, helst en injektion i vardera armen eller benet. Biverkningarna kan öka vid samtidig (eller inom en veckas) administration av flera vacciner och kan ge ökade främst lokala biverkningar, men även risk för ökad feberreaktion. Det bör särskilt beaktas vid vaccination av äldre sköra personer och gravida, och särskilt vid vaccination med två adjuvanterade vacciner, eller vid influensavaccination i kombination med levande vaccin.

Influensa- och covid-19-vaccin

I en del tidigare studier av samtidig administrering av vaccin mot influensa och covid-19 förekommer något lägre antikroppsnivåer mot covid-19, men vaccinernas skyddseffekt påverkas inte.

Influensa- och pneumokockvaccin

Studier på inaktiverade vacciner mot säsongsinfluensa till vuxna har visat att samtidig administrering med pneumokockvaccin inte påverkar skyddseffekten. Även adjuvanterat influensavaccin och konjugerat pneumokockvaccin kan ges samtidigt utan betydande immunologisk interferens. Biverkningar som har rapporterats är milda och liknande de som kan uppstå vid separat vaccination. Inga allvarliga biverkningar, som anafylaxi, har rapporterats vid samtidig administrering.

Särskilda hänsyn vid vaccinering av sköra personer

Säsongen 2026/27 är det upphandlade förstärkta vaccinet som rekommenderas på säbo ett adjuvanterat influensavaccin. En bedömning bör göras vid varje enskilt vaccinationstillfälle för att bedöma om samtidig vaccination med annat vaccin är lämpligt. Det gäller både samtidig administrering av adjuvanterat influensavaccin och covid-19-vaccin och samtidig administrering av adjuvanterat influensavaccin och konjugerat pneumokockvaccin.

Biverkningarna kan öka vid samtidig administration av flera vacciner. Det bör särskilt beaktas vid vaccination av äldre, sköra eller gravida personer, och särskilt vid vaccination med två adjuvanterade vacciner, eller vid influensavaccination i kombination med levande vaccin.

Biverkningar

Allvarliga reaktioner vid en vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De injicerade vaccinerna kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande försvagade vaccinet är rinnsnuva, nästäppa, minskad aptit, huvudvärk, svaghet, muskelvärk och feber. Förstärkta vacciner ger något mer lokala och systemiska reaktioner än de andra inaktiverade vaccinerna, såsom mer ömhet på injektionsstället, trötthet, huvudvärk eller muskelvärk.

Frågor och svar om säkerhet och biverkningar: Vilka kända biverkningar finns det?

För att läsa mer om de tillgängliga vaccinerna mot säsongsinfluensa och dokumenterade biverkningar, se Läkemedelsverkets webbplats eller sök på vaccinets namn i FASS.

• Vaccin mot säsongsinfluensa (lakemedelsverket.se)
• FASS Vårdpersonal (fass.se)

Äggallergi

Influensavaccin är producerat i befruktade hönsägg men efter flera reningssteg innehåller influensavaccin ytterst lite äggprotein (ovalbumin, <1 µg/dos). Detta innebär att risken för en svår allergisk reaktion till följd av äggallergi är mycket låg. Aktuell forskning har visat att personer med äggallergi kan vaccineras mot influensa, även med äggbaserade influensavacciner och även efter en tidigare allvarlig reaktion mot ägg. Äggallergi utgör därför inte i sig ett hinder för influensavaccination.

Barn

De allra flesta med äggallergi kan därför vaccineras mot influensa på sin vanliga vårdcentral eller annan motsvarande, utan extra observationstid. Den lilla grupp barn och ungdomar som har en aktuell äggallergi som krävt vård inneliggande på sjukhus pga. anafylaxi mot ägg, bör dock vaccineras på mottagning med allergikompetens och med 30 minuters observationstid. Detta gäller för administration av både nasal spray och injektionsform av influensavaccin.

Vuxna

Vuxna med tidigare anafylaxi mot ägg kan observeras under 30 minuter på vårdcentral eller annan vårdinrättning. Övriga vuxna kan vaccineras utan observationstid.

Anafylaxiberedskap, ska alltid finnas tillgänglig vid vaccinationstillfället och på alla inrättningar som utför vaccinationer

Läs mer

• Vaccination vid allergisk sjukdom (aol.barnlakarforeningen.se)
• Riktlinje för vaccination av vuxna vid anamnes på äggallergi (qrora.com)

Tillgängliga influensavacciner

För säsongen 2026–2027 är tre olika typer av influensavacciner upphandlade:

• Inaktiverat vaccin som innehåller en standarddos antigenmängd, och som ges till de flesta personer som erbjuds vaccination. Vaccinet är äggbaserat.
• Ett inaktiverat förstärkt vaccin för personer på särskilda boenden för äldre (SÄBO). Vaccinet är äggbaserat och innehåller en standarddos antigenmängd och ett förstärkningsmedel (adjuvans).
• Ett vaccin som ges via nässprej och innehåller levande, försvagade virus. Vaccinet kan ges till barn i åldern 2–17 år.

Andra typer av influensavaccin är, cellbaserat vaccin, högdosvaccin och rekombinerat vaccin. Högdosvaccin innehåller fyra gånger högre antigenmängd än standard dosvaccin. Cellbaserat vaccin och rekombinerat vaccin är inte tillgängliga i Sverige.

• Principer för influensavaccination och tillgängliga vaccintyper
• Skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa
• Frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin
• Frågor och svar om influensavaccination
• Vaccin mot säsongsinfluensa 2025–2026 (lakemedelsverket.se)

Stammar som ingår i influensavaccinet

Världshälsoorganisationen, WHO, följer vilka influensavirus som cirkulerar i världen. Två gånger om året lämnar de en rekommendation om vilka virusvarianter som bör ingå i influensavaccinerna under kommande säsong på norra respektive södra halvklotet. Producenterna följer dessa rekommendationer.

Trivalenta äggbaserade stammar som WHO rekommenderar för säsongen 2026-2027:

• A/Missouri/11/2025 (H1N1)pdm09-likt virus
• A/Darwin/1454/2025 (H3N2)-lit virus
• B/Tokyo/EIS13-175/2025 (B/Victoria lineage)-likt virus

Cellodlade rekombinanta, protein eller nukleinsyra- stammar för säsongen 2026–2027:

• A/Missouri/11/2025 (H1N1)pdm09-liknande virus;
• A/Darwin/1415/2025 (H3N2)-liknande virus; och
• B/Pennsylvania/14/2025 (B/Victoria-linjen)-liknande virus.

Recommended composition of influenza virus vaccines for use in the 2025-2026 northern hemisphere influenza season (who.int)

Statistik för influensavaccinationer

Andelen vaccinerade personer som är 65 år och äldre, övervakas nationellt genom en årlig insamling av regional vaccinationsstatistik från landets smittskyddsenheter.

Statistik om influensavaccinationer bland personer över 65 år

Antiviral behandling

Eftersom skyddet inte är hundraprocentigt är det viktigt att personer som är vaccinerade och tillhör en riskgrupp är uppmärksamma på influensasymtom och hör av sig till sjukvården i ett tidigt skede för ställningstagande till virushämmande behandling (antiviraler). Antivirala läkemedel utgör ett viktigt komplement till vaccination.

Behandling och profylax vid influensa – behandlings‌‌rekommendation (lakemedelsverket.se)

Läs mer

Seasonal influenza (ecdc.europa.eu)