Om folkhälsa

Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det handlar alltså om både hälsa och ohälsa. Begreppet folkhälsa gäller både nivån på hälsa, exempelvis medellivslängden i befolkningen, och fördelningen av hälsa, exempelvis medellivslängden i olika grupper i befolkningen. En god folkhälsa innebär, enligt WHO, att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället.

Hälsan i befolkningen formas genom ett samspel av faktorer som individen själv bär på, som genetiska faktorer, livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Folkhälsan påverkas också av politiska beslut, samhällets organisation och resurser, och individers förutsättningar att fatta beslut som gynnar hälsan och åldersstrukturen i befolkningen.

Mer om de olika faktorerna och hur de samspelar under hälsans bestämningsfaktorer

Folksjukdomar och folkhälsoproblem

En folksjukdom är en sjukdom med hög förekomst i befolkningen och som bedöms ha stor inverkan på befolkningens hälsotillstånd under en viss tidsperiod. Vanliga folksjukdomar i Sverige är diabetes, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Man kan säga att en folksjukdom blir ett folkhälsoproblem om den drabbar minst 1 procent av befolkningen och innebär allvarliga konsekvenser för befolkningen och samhället. Problemets uppkomst och orsaker bör vara kända, och förebyggande åtgärder måste ha visat sig ha effekt. Åtgärderna måste vara riskfria och accepteras av befolkningen. Det måste även finnas tillräckliga resurser, det vill säga någon form av hälsoekonomisk bedömning måste ha gjorts innan åtgärder vidtas. Slutligen måste det finnas en organisation som kan genomföra åtgärderna.

Jämlik hälsa

Utgångspunkten i folkhälsopolitiken är att alla ska ha samma möjligheter till en god och jämlik hälsa och ett långt liv. Folkhälsa handlar alltså inte bara om att befolkningens hälsa ska vara så god som möjligt, utan även om att den ska vara jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället.

Ojämlikhet i hälsa kan beskrivas som systematiska skillnader i hälsa mellan grupper med olika social position, uttryckt i till exempel utbildning, inkomst eller yrke. Jämlik hälsa är frånvaron av sådana skillnader. Diskrimineringsgrunder (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder) kan också vara orsaker till ojämlikhet i hälsa. Ofta är människors hälsa sämre ju lägre social position de har. Detta stegvisa samband kallas för en social gradient i hälsa.

Bild. Folkhälsoarbete tar hänsyn till människors olika förutsättningar.

Ojämlikhet i hälsa uppstår till följd av att sociala grupper har olika tillgång till resurser som påverkar hälsan, såsom utbildning, arbete och försörjning. Sådana skillnader påverkar risken för ohälsa, mottaglighet för och motståndskraft mot ohälsa, liksom sociala och ekonomiska konsekvenser av ohälsa. De olika resurserna är sammankopplade, förstärker varandra och samspelar genom hela livet.

Hälsa är alltså både en förutsättning för och ett resultat av andra viktiga resurser. Med mer jämlika livsvillkor och resurser blir också hälsan mer jämlik.

I den filmade presentationen "Jämlikhet i hälsa", som finns på sidan "Filmer om folkhälsan", kan du lära dig mer om vad jämlik hälsa är och varför det är viktigt.

Filmer om folkhälsan

Läs mer om våra analyser av jämlik hälsa och hälsan i vissa grupper.

Proportionell universalism

Insatser för att förbättra hälsan bör vara universella, det vill säga riktade till hela befolkningen. Samtidigt bör de vara proportionella till de behov som finns i utsatta grupper. Det kallas proportionell universalism.

Åtgärderna bör alltså anpassas så att de tar särskild hänsyn till grupper med låg socioekonomisk position och andra utsatta grupper. Det gäller både åtgärdernas omfattning och utformning. På så sätt kan man minska den sociala gradienten i hälsa och samtidigt hjälpa de särskilt utsatta.

Folkhälsoarbete

Folkhälsoarbete är ett målinriktat och organiserat arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom, som kan bedrivas på många olika arenor. Ett viktigt syfte är att minska ojämlikheten i hälsa.

Folkhälsoarbetet består av två, kompletterande delar:

• Hälsofrämjande arbete (promotion) syftar till att främja hälsa och stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Detta genom att stärka tilltron till den egna förmågan och öka kontrollen över den egna hälsan.
• Sjukdomsförebyggande arbete (prevention) syftar till att minska risken för uppkomst av sjukdom, skada, fysiska, psykiska eller sociala problem, och att förhindra återinsjuknande eller genom tidig upptäckt förhindra att sjukdom utvecklas.

Både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete kan riktas till individer, grupper eller hela befolkningen, antingen generellt eller till olika riskgrupper. Insatserna kan även riktas mot livsvillkor eller de arenor där människor lever och verkar. Målet är att skapa sammanhang och miljöer som främjar god och jämlik hälsa och som ger individen förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa.

Det kan ibland vara svårt att särskilja begreppen förebyggande och hälsofrämjande, som till stora delar överlappar varandra. Förenklat utgår hälsofrämjande insatser från kunskapen om vad som gör att individer utvecklas väl och mår bra, medan förebyggande insatser utgår från kunskapen om vad som orsakar ohälsa och sjukdom hos individen.

Förebyggande arbete

Förebyggande arbete handlar om att med olika insatser undvika att något händer som påverkar hälsan negativt, det vill säga kan leda till olyckor eller sjukdom. För att undvika detta krävs kunskap om hur de viktigaste riskfaktorerna kan begränsas eller elimineras. Hälsofrämjande arbete handlar om att stärka skyddsfaktorer som kan gynna hälsan. För ett hälsofrämjande arbete krävs därför kunskap om skyddsfaktorer, exempelvis goda sociala relationer till familj och vänner och att vara fysiskt aktiv, som kan bidra till att hälsan bibehålls eller förbättras.

Hälsofrämjande arbete

Ett hälsofrämjande arbete kännetecknas av ambitionen att identifiera och stärka individens egna resurser och att öka delaktighet och tilltro till den egna förmågan. Det kan handla om insatser på befolknings- och gruppnivå, men även om att stödja den enskilda individen att ta eget ansvar för sin hälsa. I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att se samspelet mellan individ och samhälle. Alla har ett ansvar för sin egen hälsa inom ramen för det beslutsutrymme som samhället erbjuder.

Exempel på hälsofrämjande och förebyggande arbete

Exempel 1. Skolan

För att utforma en väl fungerande undervisning för alla elever i klassen behöver läraren dels tänka på vad som gynnar lärande generellt (främjande), dels vad elever med särskilda behov specifikt kan behöva (förebyggande). Lärarens uppgift blir att anpassa undervisningen utifrån hur det ser ut i klassen och vilka behov för lärande som finns både generellt och specifikt.

Exempel 2. Barnhälsovården

Alla barnfamiljer erbjuds ett nationellt barnhälsovårdsprogram med universella insatser till alla barn. Dessutom erbjuds riktade insatser till barn med särskilda behov. Barnhälsovårdens verksamhet kan beskrivas i tre steg. Det första, universella steget handlar om att följa och stödja alla barns hälsa, utveckling och livsvillkor. I det andra steget ges riktade insatser till de barn som behöver det, till exempel för att de tillhör en riskgrupp. Det tredje steget innebär ytterligare åtgärder, kanske behandling i samverkan med andra vårdgivare eller med socialtjänsten.

I filmen "Så skapas en god folkhälsa" kan du se olika exempel: Filmer om faktorer som kan påverka hälsan

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård är en proaktiv verksamhet som utvecklar och integrerar förebyggande och hälsofrämjande insatser i vården. Det kan även innebära befolkningsinriktade insatser och samverkan med lokalsamhället. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård syftar också till att skapa en mer hälsofrämjande arbetsmiljö för medarbetarna. Målet är att förstärka vårdens insatser för en god och jämlik hälsa genom helhetssyn i alla verksamheter och uppföljning av resultat i form av vunnen hälsa för patienter, medarbetare och befolkning.

Exempel på insatser är vaccinationer, rådgivande samtal om levnadsvanor till patienter och riktade hälsosamtal till befolkningsgrupper. Därtill barnhälsovård och personcentrerade möten som stärker patientens tilltro till sin förmåga samt en arbetsmiljö och vårdmiljö som främjar hälsa.

Folkhälsovetenskap

Folkhälsovetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin som genererar och systematiserar kunskap om befolkningens hälsa och om åtgärder som syftar till att bevara och förbättra hälsan. Det handlar om att studera faktorer som kan påverka människors hälsa och välbefinnande, till exempel miljöfrågor, sociala förhållanden och levnadsvanor. Det handlar också om hälso- och sjukvårdens organisation och arbetssätt. Folkhälsovetenskap är det kunskapsområde som det praktiska folkhälsoarbetet måste ha som stöd för att vara kunskapsbaserat.