Analyser av ojämlikheten i hälsa och hälsan i vissa grupper

Länkar till innehåll på sidan

• Barn och unga
• Äldre
• Personer med funktionsnedsättning
• Hbtqi-personer
• Nationella minoriteter
• Migration
• Socioekonomisk ojämlikhet i olika grupper

Barn och unga

Resultat från studier av barns och ungas livsmedelskonsumtion

Folkhälsomyndigheten har sammanställt statistik om barns och ungas livsmedelskonsumtion. Mat är grunden för liv och hälsa och är särskilt viktig för barns och ungdomars tillväxt och utveckling. Hälsosam mat påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Livsmedel med högt näringsinnehåll kan bidra till motståndskraft mot till exempel infektioner, lägga grunden för god tandhälsa och ge vår hjärna energi och förutsättningar att fungera optimalt. I förhållande till Livsmedelsverkets kostråd och de nordiska näringsrekommendationerna äter barn och unga för lite frukt, grönsaker, fullkorn och fisk, samtidigt som de får i sig för mycket salt, socker, charkprodukter samt energität och näringsfattig mat.

Barn i åldrarna 11, 13 och 15 år som lever i familjer med bättre socioekonomiska villkor äter oftare grönsaker dagligen jämfört med barn i familjer som har sämre socioekonomiska villkor. Dock äter de flesta skolbarn för lite grönsaker i förhållande till kostråden. Familjers socioekonomiska villkor spelar mindre roll för skolbarns godisintag. Andelen skolbarn som äter godis högst en gång i veckan skiljer sig inte nämnvärt mellan socioekonomiska grupper. Barns matmiljö påverkar vad de äter och samhället behöver skapa förutsättningar för dagens barn att äta mer hälsosamt, inte minst behövs insatser för att utjämna skillnader mellan barn med olika socioekonomiska villkor. Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Viktigt med hälsofrämjande insatser tidigt i livet

Faktabladet "Socioemotionell förmåga hos små barn: betydelsen av föräldrars inkomst, utbildning och födelseland" visar att det finns ett samband mellan socioemotionella svårigheter hos små barn och vissa faktorer relaterade till föräldrarna, såsom låg inkomst, låg utbildningsnivå och att föräldrarna är födda utanför Sverige. I undersökningen ingick över 9 000 barn och deras föräldrar som hade genomfört ett 3-årsbesök på BVC i Västerbotten år 2014–2018. Faktabladet belyser även att ett frågeinstrument om socioemotionell förmåga kan användas på BVC som ett verktyg för att prata med föräldrarna om barnets sociala och känslomässiga färdigheter och för att upptäcka barn och familjer som behöver mer utredning och stöd.

Faktabladet riktar sig till beslutsfattare och verksamma inom barnhälsovården och kan även vara av intresse för andra som arbetar med frågor som rör små barn eller med att främja små barns hälsa.

Hur mår små barn i Sverige? – Hälsa och hälsans förutsättningar bland barn i åldern 0–5 år

Rapporten "Hur mår små barn i Sverige?" ger en överblick över hur små barn i Sverige mår och vilka förutsättningar de har att utveckla en god hälsa. Många olika aspekter av både fysisk och psykisk hälsa belyses och många typer av hälsoförutsättningar tas upp såsom barnets levnadsvanor, livsvillkor och tillgång till barnhälsovård. Rapporten visar också hur hälsa och hälsoförutsättningar skiljer sig mellan grupper av små barn med olika individuell, social, ekonomisk och demografisk bakgrund.

Allt fler skolbarn känner sig stressade av skolarbetet och har hälsobesvär

Faktabladet "Skolstress, självrapporterade hälsobesvär och livstillfredsställelse bland skolbarn" visar att skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år som är stressade av skolarbetet oftare har självrapporterade hälsobesvär och är mindre tillfreds med livet jämfört med skolbarn som inte är stressade av skolarbetet. Faktabladet bygger på data från studien Skolbarns hälsovanor. Insatser inom skolmiljön kan inverka positivt på barns och ungas psykiska hälsa och välbefinnande.

Utsatthet i barndomen och risk för psykiatrisk sjukdom i vuxen ålder

Att växa upp i hem med olika typer av utsatthet medför en ökad risk för psykisk ohälsa och sjukdom. Utsatthet kan till exempel innebära att man växer upp i familjer där det förekommer beroendeproblematik, kriminalitet, ekonomisk utsatthet, övergrepp och vanvård. I denna rapport presenteras resultat från en registerbaserad studie om sambandet mellan utsatthet i barndomen och senare vård för psykiatriska tillstånd. Rapporten finns även sammanfattad i ett faktablad och en film.

Presentation av rapporten om ungas utsatthet

Hur påverkar utsatthet i barndomen risken att vårdas för psykiatriska tillstånd senare i livet? Hör Emma Björkenstam berätta i den här filmen (1 min 43 sek).

Skillnader i användning av alkohol, narkotika och tobak bland elever i årskurs 9

Faktabladet "Skillnader i användning av alkohol, narkotika och tobak bland elever i årskurs 9" kan användas för att synliggöra jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet och skapa dialog om insatser för att skydda barn och unga mot eget bruk. Faktabladet baseras på undersökningen Skolelevers drogvanor och beskriver skillnader i användning bland unga utifrån kön, socioekonomisk bakgrund och geografisk position under åren 2006–2019.

Sexualitet och hälsa bland unga som lever med hiv i Sverige

Rapporten "Sexualitet och hälsa bland unga som lever med hiv i Sverige" om unga som lever med hiv syftar till att ge aktuell kunskap om gruppens hälsoläge, kunskap, attityder och beteende avseende sexuell och reproduktiv hälsa. Resultatet visar att de unga som har besvarat enkäten upplever ett liv med god hälsa och att de ser positivt på sin framtid. Trots det rapporterar de högre ohälsa, förekomst av psykiskt våld, suicidförsök, sexuella övergrepp samt erfarenhet av sex mot ersättning. Därtill kan få leva så öppet med hiv som de önskar.

Rapporten riktar sig främst till yrkesverksamma som möter unga och unga vuxna inom regioner, kommuner och civilsamhällets organisationer.

Äldre

Äldres erfarenheter av att leva med hiv

Rapporten Äldres erfarenheter av att leva med hiv ger kunskap om erfarenheter av att leva och åldras med hiv bland personer över 65 år som lever med hiv i Sverige. Frågor som utforskas handlar om vad ett gott liv innebär för personer över 65 år som lever med hiv och vilka behov av vård och äldreomsorg som finns. Rapporten är baserad på intervjuer med 22 personer över 65 år som lever med hiv i Sverige. Målgruppen för rapporten är lokala och regionala aktörer, beslutsfattare, civilsamhällets organisationer och allmänheten.

Äldre vuxna och förgiftningsolyckor

Faktabladet "Äldre vuxna och förgiftningsolyckor" belyser sambandet mellan ohälsa och förekomst av förgiftningsolyckor (av alkohol, narkotika och läkemedel) bland vuxna 50 år och äldre i olika sociodemografiska grupper. Det vänder sig främst till de som arbetar med förebyggande åtgärder riktade till äldre. Faktabladet baseras på en registerundersökning av förgiftningsolyckor under åren 2006–2016.

Personer med funktionsnedsättning

Hur mår barn med funktionsnedsättning?

Rapporten "Barn med funktionsnedsättning – livsvillkor, levnadsvanor och hälsa" visas att barn med funktionsnedsättning är mer stressade av skolarbetet, mer utsatta för mobbning i skolan och något oftare har riskabla levnadsvanor än övriga barn. Resultaten visar även att barn med funktionsnedsättning är mindre tillfreds med livet, har sämre självskattad hälsa och oftare självrapporterade hälsobesvär än övriga barn. Resultaten bygger på studien Skolbarns hälsovanor 2021/2022 där närmare 42 000 barn i åldrarna 11, 13 och 15 år deltog. Av dessa har 28 procent en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem, fastställd av läkare.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning

Rapporten "Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning" visar att det finns en sexuell utsatthet i gruppen jämfört med andra grupper. Rapporten pekar bland annat på vikten av en stärkt och relevant sex- och samlevnadsundervisning som är anpassad utifrån målgruppens heterogenitet och skilda behov.

Rapporten riktar sig till personer som i sitt yrke eller i andra sammanhang kommer i kontakt med unga med intellektuell funktionsnedsättning.

Funktionsnedsättning och hälsa

Rapporten "Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för 'En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016'" visar att personer med funktionsnedsättning genomgående rapporterar sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa jämfört med personer som inte har en funktionsnedsättning. De här sämre förutsättningarna för hälsa, men också den sämre hälsan i sig, som personer med funktionsnedsättning fortfarande rapporterar aktualiserar behovet av fortsatta åtgärder på lokal, regional och nationell nivå för att minska hälsogapet.

För att förbättra jämlikheten i hälsa ska vi verka för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska vara delaktiga i samhällslivet och ha jämlika levnadsvillkor.

Mer om Folkhälsomyndighetens arbete med funktionshinderfrågor

Hbtqi-personer

Hälsa och livsvillkor bland äldre hbtq-personer

Äldre hbtq-personer har på gruppnivå en sämre hälsa än andra äldre och upplever oftare depression, ångest och social isolering. Förtroendet för vård och omsorg är lågt inom gruppen och många känner en oro över att i framtiden bli beroende av vård- och omsorgsinsatser. Resultaten kommer från en kartläggning som består av en litteraturöversikt, en intervjustudie och en analys av resultatet för homosexuella, bisexuella och transpersoner i befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor. Kartläggningen riktar sig till myndigheter, politiker, regioner, kommuner och civilsamhälle.

Bisexuellas livsvillkor, livskvalitet och hälsa i Norden

Det har under flera decennier stått klart att bisexuella har svårare livsvillkor och sämre livskvalitet och hälsa jämfört med homosexuella och heterosexuella. I rapporten "Hur mår bisexuella?" presenteras den forskning som gjorts i Norden under perioden 2000–2023. Teman som tas upp är bland annat bemötande från samhället, öppenhet, identitetsskapande, relationer samt fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Det sammantagna resultatet visar att bisexuella har sämre förutsättningar för sin hälsa och sina livsvillkor. De möter ofta fördomar och upplever utanförskap. Bisexuella kvinnor är speciellt utsatta för våld och lider i hög grad av psykisk ohälsa.

Resultaten som kommer fram i litteraturöversikten fördjupar kunskapen om bisexuellas livsvillkor. De kan användas för att öka kunskapen och förbättra bemötandet av bisexuella. Rapporten riktar sig till myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhälle med verksamheter som är inriktade på SRHR, hbtqi och hiv/sti.

Hälsa och livsvillkor bland hbtq-personer över 65 år – en intervjustudie

Möjligheter att vara öppen med sin samkönade relation eller sin transerfarenhet, tillgång till sociala sammanhang och att bli bemött av personal med hbtq-kompetens inom vård och omsorg är viktigt för äldre hbtq-personers hälsa. Det visar en rapport som bygger på intervjuer med 16 hbtq-personer mellan 65 och 83 år. Det är vanligt att känna oro över att bli beroende av vård- och omsorgspersonal i relation till sin hbtq-erfarenhet, att känna rädsla för att inte bli respektfullt bemött eller få hbtq-specifika behov tillgodosedda. Det ställer krav på att yrkesverksamma som möter äldre har god hbtq-kompetens. Resultaten kan användas för att bättre förstå behoven hos äldre hbtq-personer och därmed stärka möjligheterna till en god och jämlik hälsa.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i olika grupper

I ett flertal rapporter beskrivs situationen för olika grupper. Rapporten ”Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland homo- och bisexuella samt transpersoner” visar att majoriteten av homosexuella, bisexuella och transpersoner är nöjda med sitt sexliv men ofta har sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Här framträder särskilt den höga utsattheten för sexuella trakasserier, övergrepp och våld.

Rapporten vänder sig i första hand till personer som arbetar med SRHR eller hbtq-frågor.

Nationella minoriteter

Hur mår samer i Sverige?

De flesta samer i Sverige uppger att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt finns det skillnader mellan samer och den övriga befolkningen i vissa hälsoutfall, livsvillkor och levnadsvanor. Det visar rapporten "Hur mår samer i Sverige?" som presenterar resultat från den första nationella folkhälsoundersökningen bland samer i Sverige där 3658 samer i åldern 18–84 år besvarat en enkät om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor. Resultaten har jämförts med motsvarande data från den nationella folkhälsoenkäten i Sverige.

Målgrupper för rapporten är beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Innehållet kan även vara relevant för forskare inom folkhälsa och samer i Sverige.

Migration

Självrapporterad hälsa och livskvalitet bland personer som lever med hiv i Sverige

Resultatet av en studie om självrapporterad hälsa bland personer som lever med hiv i Sverige visar att majoriteten av de som lever med hiv i Sverige är nöjda med sin fysiska hälsa. En hög andel är också nöjda med sin psykiska hälsa. Resultatet visar dock på sämre följsamhet till behandling och högre förekomst av biverkningar av medicinering bland utrikesfödda jämfört med svenskfödda som lever med hiv. Resultaten pekar på att vården av utrikesfödda personer som lever med hiv behöver utvecklas ytterligare. Individanpassat stöd är en viktig förutsättning för denna utveckling och utrikesfödda personer som lever med hiv behöver ha en mer aktiv roll i sin behandling.

Hälsorelaterad livskvalitet bland nyanlända barn från Afghanistan, Irak och Syrien bosatta i Sverige

Det här faktabladet visar att hälsorelaterad livskvalitet skiljer sig åt mellan nyanlända barn 12–18 från Afghanistan, Irak och Syrien bosatta i Sverige. Nyanlända i åldersgruppen 16–18 år, de som bor med andra än familj eller släktingar, barn från Afghanistan och ensamkommande har lägre hälsorelaterad livskvalitet. Högst hälsorelaterad livskvalitet har nyanlända barn som rapporterar att deras familj har en bra ekonomi. Faktabladet vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Även yrkesgrupper inom till exempel skola och socialtjänst eller ideella organisationer som i sitt arbete möter nyanlända barn och unga kan ha intresse av innehållet.

Hälsa och livskvalitet varierar bland asylsökande barn och unga

I den här rapporten presenteras resultat från en enkätundersökning bland asylsökande i åldern 12–20 år. En majoritet av asylsökande barn och unga uppger att de mår bra och att de tycker att skolan är viktig. Samtidigt uppger många att de har en låg tillfredsställelse med livet. Studien tyder även på att det finns skillnader i hälsa och livskvalitet i gruppen. Pojkar och fler i den äldre åldersgruppen 16–20 år samt fler av de som inte bor med sina familjer uppger sämre hälsa och livskvalitet.

Innehållet kan vara av intresse för alla som arbetar med frågor som rör asylsökande barns och ungas hälsa och levnadsförhållanden.

Deltagande i samhället viktigt för flyktingars psykiska välbefinnande

Flyktingars aktiva delaktighet i samhället och upplevelsen av att vara inkluderad har betydelse för den psykiska hälsan. Områden som utbildning och arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, samt fritidsaktiviteter och olika kulturella gemenskaper är nyckeldimensioner. Resultaten av litteraturöversikten "Socialt deltagande och psykisk hälsa bland flyktingar" kan ligga till grund för planering och utformning av insatser.

Målgruppen är beslutsfattare, berörda myndigheter, ideella organisationer och forskare samt andra aktörer som har uppdrag inom områdena migration och hälsa.

Förekomst av posttraumatisk stress bland nyanlända barn

I faktabladet "Posttraumatisk stress bland nyanlända barn från Afghanistan, Irak och Syrien" presenteras resultat från en enkätstudie bland nyanlända 16–18-åringar i Sverige. Resultaten visar att det var vanligt med symtom på posttraumatisk stress (PTSD). Särskilt vanligt var symtom på PTSD bland dem som var födda i Afghanistan och anlänt som ensamkommande till Sverige. Resultaten kan ligga till grund för planering och utformning av riktade insatser inom området.

Faktabladet vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som arbetar med att främja barns och ungas hälsa och levnadsförhållanden.

Migration, sexuell hälsa och hiv- och STI-prevention

I rapporten ”Migration, sexuell hälsa och hiv- och STI-prevention” visar att de flesta migranter skattar sin generella och sexuella hälsa som bra eller mycket bra, men det finns trots detta skillnader i självskattad hälsa mellan olika undergrupper.

Rapporten vänder sig till personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommuner, regioner, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området.

Hur mår nyanlända barn i Sverige?

Rapporten "Hur mår nyanlända barn i Sverige?" visar att de allra flesta nyanlända barn uppger att de mår bra och är tillfreds med livet. Det finns dock tecken på riskfaktorer för ohälsa och ogynnsamma levnadsförhållanden, exempelvis svårigheter med skolarbetet och språket eller upplevelse av mobbning.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal och andra som arbetar med att främja barns och ungas hälsa och levnadsförhållanden.

Fler publikationer

• Strategier och metoder för att följa upp och rapportera om migranters hälsa i höginkomstländer – Resultat från en kartläggande litteraturöversikt
• Hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland asylsökande barn och unga i Sverige – Resultat från en enkätstudie genomförd 2018–2019

Socioekonomisk ojämlikhet i olika grupper

Medellivslängdens utveckling i olika utbildningsgrupper – En analys av vad som har bidragit till förändringar 2012–2022

Rapporten ”Medellivslängdens utveckling i olika utbildningsgrupper” analyserar förändringar i medellivslängd under perioden 2012–2022 för grupper med olika utbildningsnivå och vad som kan ha bidragit till utvecklingen. Det är ett särskilt fokus på varför kvinnor med förgymnasial utbildning haft den sämsta utvecklingen av medellivslängden.

Rapporten är i första hand ett underlag för regeringen, men kan även användas av aktörer med intresse och ansvar för folkhälsofrågor på nationell, regional och lokal nivå. Då många samhällssektorer bidrar till förutsättningarna för en god och jämlik hälsa kan rapporten vara av intresse för ett brett spektrum av myndigheter och organisationer.

Befolkningens utbildningsnivå ökar

Faktabladet beskriver förändringen i befolkningens utbildningsnivå mellan 2012 och 2022. Eftersom utbildning ofta används som mått på hur hälsan är ojämlikt fördelad får den förändrade utbildningsnivån betydelse i analyser av förutsättningar för hälsa och hälsoutfall. Förändringen över tid är att befolkningens utbildningsnivå har ökat, fler och fler läser vidare efter gymnasiet.

Faktabladet riktar sig främst till personer som är verksamma inom området folkhälsa. Då många samhällssektorer bidrar till förutsättningarna för en god och jämlik hälsa kan faktabladet vara av intresse för olika myndigheter, regioner, kommuner och andra organisationer.

Ojämlikhet och spel om pengar

Spelproblem är en folkhälsofråga, men det går att förebygga. Eftersom det finns sociala skillnader i vilka som drabbas och vilka konsekvenserna blir för individen bidrar spel om pengar till ojämlikhet i hälsa. Läs mer om hur spel bidrar till en ojämlik hälsa på spelprevention.se och vad man kan göra för att förebygga spelproblem i broschyren Spel om pengar är en folkhälsofråga.

Broschyren riktar sig till beslutsfattare eller personer som arbetar förebyggande vid myndigheter, kommuner, regioner, ideella föreningar och spelbolag.

spelprevention.se

Smittsamma sjukdomar och socioekonomiska skillnader

En studie från Folkhälsomyndigheten som undersöker förekomsten av 29 anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i befolkningsgrupper med olika utbildningsnivå, arbetslöshet och inkomst i Sverige.

Socioeconomic disparities associated with 29 common infectious diseases in Sweden, 2005-14: an individually matched case-control study (pubmed.ncbi.nlm.nih.gov)

Covid-19, födelseland och socioekonomiska skillnader

En rapport som redovisar incidens, IVA-vårdade och dödlighet i covid-19 i befolkningsgrupper med olika födelseland, inkomst, utbildningsnivå, yrke, boendeförhållanden och befolkningstäthet i Sverige.

Vanligare att använda narkotika i grupper med låg socioekonomisk position

Rapporten ”Narkotikaanvändningen och dess negativa konsekvenser i Sverige” visar att det är vanligare att använda narkotika bland personer med lägre socioekonomisk position jämfört med andra grupper. Personer med lägre socioekonomisk position som använder narkotika använder också narkotika oftare. Både de och deras närstående rapporterar sämre hälsa än resten av befolkningen.

Målgrupp för rapporten är i första hand länsstyrelsernas och kommunernas ANDTS-samordnare samt ideella organisationer inom alkohol, narkotika, dopning och tobak eller närliggande områden.

Vanligare att använda narkotika i grupper med låg socioekonomisk position

Hur är den psykiska hälsan fördelad i befolkningen och vad beror det på?

Det finns stora sociala skillnader i psykisk hälsa i Sverige, i alla åldersgrupper. I kunskapssammanställningen "Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige" beskrivs det psykiska hälsoläget i olika åldersgrupper i Sverige och hur det påverkas av sociala bestämningsfaktorer, såsom arbete, inkomst, socialt stöd och otrygghet, samt vilken betydelse de faktorerna har för ojämlikheten i psykisk hälsa. Till exempel finns en högre andel suicid, självrapporterad ångest och psykiatriska diagnoser bland dem med lägst inkomst.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering.

Utbildningsnivå och hälsa – hur hänger de ihop?

Högutbildade har som grupp bättre hälsa än lågutbildade. Ju högre utbildningsnivå, desto bättre hälsa – och skillnaderna ökar. Varför ser det ut så och vilken betydelse har olika livsvillkor och levnadsvanor?

Faktabladet "Utbildningsnivå och hälsa – hur hänger de ihop?" summerar kunskapen om sambandet och riktar sig till alla som vill ha ökad kunskap om socioekonomiska skillnader i hälsa.

Hur har övervikt och obesitas ökat i olika grupper och hur kan vi förebygga det?

Övervikt och obesitas är kopplat till ohälsa och förtida död. Övervikt och obesitas ökar i stort sett alla grupper, men är också ojämlikt fördelad. Här samlas information om hur utvecklingen ser ut för olika grupper i Sverige över tid, och vad vi kan göra för att minska förekomsten av övervikt och obesitas. Läs bland annat om vikten av förebyggande arbete samt beräkningar av de samhällsekonomiska kostnaderna.

Övervikt och obesitas