Analyser av ojämlikheten i hälsa och hälsan i vissa grupper
LyssnaHär hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.
Utsatthet i barndomen och risk för psykiatrisk sjukdom i vuxen ålder
Att växa upp i hem med olika typer av utsatthet medför en ökad risk för psykisk ohälsa och sjukdom. Utsatthet kan t.ex. innebära att man växer upp i familjer där det förekommer beroendeproblematik, kriminalitet, ekonomisk utsatthet, övergrepp och vanvård. I denna rapport presenteras resultat från en registerbaserad studie om sambandet mellan utsatthet i barndomen och senare vård för psykiatriska tillstånd. Rapporten finns även sammanfattad i ett faktablad och en film.
-
Utsatthet i barndomen ökar risken för psykiatriska tillstånd i vuxen ålder – Faktablad om utsatthet i barndomen och psykiatriska tillstånd
Publicerad:Faktabladet sammanfattar huvudresultaten från en registerbaserad kohortstudie om sambandet mellan utsatthet i barndomen och senare vård för psykiatriska tillstånd.

Skillnader i användning av alkohol, narkotika och tobak bland elever i årskurs 9
Det här faktabladet kan användas för att synliggöra jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet och skapa dialog om insatser för att skydda barn och unga mot eget bruk. Faktabladet baseras på undersökningen Skolelevers drogvanor och beskriver skillnader i användning bland unga utifrån kön, socioekonomisk bakgrund och geografisk position under åren 2006-2019.
-
Skillnader i användning av alkohol, narkotika och tobak bland elever i årskurs 9 – Uppföljning av jämlikhet och ANDT
Publicerad:Faktabladet beskriver skillnaden i användning av alkohol, narkotika och cigaretter bland unga baserat på kön, socioekonomisk situation och geografisk position. Här beskrivs även grupper av elever med…
Äldre vuxna och förgiftningsolyckor
Det här faktabladet belyser sambandet mellan ohälsa och förekomst av förgiftningsolyckor (av alkohol, narkotika och läkemedel) bland vuxna 50 år och äldre i olika sociodemografiska grupper. Det vänder sig främst till de som arbetar med förebyggande åtgärder riktade till äldre. Faktabladet baseras på en registerundersökning av förgiftningsolyckor under åren 2006-2016.
-
Äldre vuxna och förgiftningsolyckor – En registerstudie
Publicerad:I detta faktablad presenteras förekomsten av förgiftningsolyckor bland vuxna 50 år och äldre. Resultaten visar att det finns ett samband mellan ohälsa och förgiftningsolyckor till följd av alkohol, narkotika…
Hälsorelaterad livskvalitet bland nyanlända barn från Afghanistan, Irak och Syrien bosatta i Sverige
Det här faktabladet visar att hälsorelaterad livskvalitet skiljer sig åt mellan nyanlända barn 12–18 från Afghanistan, Irak och Syrien bosatta i Sverige. Nyanlända i åldersgruppen 16–18 år, de som bor med andra än familj eller släktingar, barn från Afghanistan och ensamkommande har lägre hälsorelaterad livskvalitet. Högst hälsorelaterad livskvalitet har nyanlända barn som rapporterar att deras familj har en bra ekonomi. Faktabladet vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Även yrkesgrupper inom till exempel skola och socialtjänst eller ideella organisationer som i sitt arbete möter nyanlända barn och unga kan ha intresse av innehållet.
-
Hälsorelaterad livskvalitet bland nyanlända barn från Afghanistan, Irak och Syrien bosatta i Sverige
Publicerad:I det här faktabladet sammanfattar vi huvudresultaten från en tvärsnittsstudie om bestämningsfaktorer för hälsorelaterad livskvalitet bland nyanlända barn i Sverige. Data samlades in under 2018 och totalt…
Vanligare att använda narkotika i grupper med låg socioekonomisk position
Rapporten ”Narkotikaanvändningen och dess negativa konsekvenser i Sverige” visar att det är vanligare att använda narkotika bland personer med lägre socioekonomisk position jämfört med andra grupper. Personer med lägre socioekonomisk position som använder narkotika använder också narkotika oftare. Både de och deras närstående rapporterar sämre hälsa än resten av befolkningen.
Målgrupp för rapporten är i första hand länsstyrelsernas och kommunernas ANDTS-samordnare samt ideella organisationer inom alkohol, narkotika, dopning och tobak eller närliggande områden.
Vanligare att använda narkotika i grupper med låg socioekonomisk position
-
Narkotikaanvändningen och dess negativa konsekvenser i Sverige – Studier av socioekonomiska skillnader och hälsotillstånd hos användare och deras närstående
Publicerad:Målgrupp för rapporten är i första hand länsstyrelsernas och kommunernas ANDTS-samordnare samt ideella organisationer inom alkohol, narkotika, dopning och tobak eller närliggande områden. I andra hand…
Smittsamma sjukdomar och socioekonomiska skillnader
En studie från Folkhälsomyndigheten som undersöker förekomsten av 29 anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i befolkningsgrupper med olika utbildningsnivå, arbetslöshet och inkomst i Sverige.
Covid-19, födelseland och socioekonomiska skillnader
En rapport som redovisar incidens, IVA-vårdade och dödlighet i covid-19 i befolkningsgrupper med olika födelseland, inkomst, utbildningsnivå, yrke, boendeförhållanden och befolkningstäthet i Sverige.
-
Utrikesfödda och covid-19 – Konstaterade fall, IVA-vård och avlidna bland utrikesfödda i Sverige 13 mars 2020–15 februari 2021
Publicerad:Rapporten Utrikesfödda och covid-19 redovisar statistik över fall, IVA-vårdade, och dödlighet i covid-19. Rapporten bygger på analyser av uppgifter för perioden 13 mars 2020–15 februari 2021. Den visar…
Hälsa och livskvalitet varierar bland asylsökande barn och unga
I den här rapporten presenteras resultat från en enkätundersökning bland asylsökande i åldern 12–20 år. En majoritet av asylsökande barn och unga uppger att de mår bra och att de tycker att skolan är viktig. Samtidigt uppger många att de har en låg tillfredsställelse med livet. Studien tyder även på att det finns skillnader i hälsa och livskvalitet i gruppen. Pojkar och fler i den äldre åldersgruppen 16–20 år samt fler av de som inte bor med sina familjer uppger sämre hälsa och livskvalitet.
Innehållet kan vara av intresse för alla som arbetar med frågor som rör asylsökande barns och ungas hälsa och levnadsförhållanden.
-
Hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland asylsökande barn och unga i Sverige – Resultat från en enkätstudie genomförd 2018–2019
Publicerad:Rapporten sammanställer resultat från en enkätundersökning om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden hos barn och unga i åldrarna 12–20 år som sökt skydd i Sverige men ännu inte beviljats uppehållstillstånd…
Hur är den psykiska hälsan fördelad i befolkningen och vad beror det på?
Det finns stora sociala skillnader i psykisk hälsa i Sverige, i alla åldersgrupper. I kunskapssammanställningen "Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige" beskrivs det psykiska hälsoläget i olika åldersgrupper i Sverige och hur det påverkas av sociala bestämningsfaktorer, såsom arbete, inkomst, socialt stöd och otrygghet, samt vilken betydelse de faktorerna har för ojämlikheten i psykisk hälsa. Till exempel finns en högre andel suicid, självrapporterad ångest och psykiatriska diagnoser bland dem med lägst inkomst.
Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering.
-
Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige – hur är den psykiska hälsan fördelad och vad beror det på?
Publicerad:Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är…
-
Ojämlikheter i psykisk hälsa – Kunskapssammanställning
Publicerad:Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till…
Hur är socioekonomisk ojämlikhet i hälsa kopplat till alkohol, narkotika och tobak?
Rapporten "Socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol, narkotika och tobak" beskriver utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till Alkohol, narkotika och tobak (ANT) under de två decennier som föregick den första nationella ANDT-strategin (2011−2015), samt betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT.
Rapporten vänder sig till dig som är ANDT-samordnare på länsstyrelserna, eller folkhälsosamordnare eller motsvarande i regioner eller kommuner.
-
Socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol, narkotika och tobak – Utveckling under perioden 1994−2011 och betydelse av demografiska faktorer
Publicerad:Rapporten beskriver utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i dagligrökning och sjuklighet och dödlighet kopplad till alkohol, narkotika och rökning under perioden 1994 till 2011. Den vänder sig till…
Utbildningsnivå och hälsa – hur hänger de ihop?
Högutbildade har som grupp bättre hälsa än lågutbildade. Ju högre utbildningsnivå, desto bättre hälsa – och skillnaderna ökar. Varför ser det ut så och vilken betydelse har olika livsvillkor och levnadsvanor?
Faktabladet "Utbildningsnivå och hälsa – hur hänger de ihop?" summerar kunskapen om sambandet och riktar sig till alla som vill ha ökad kunskap om socioekonomiska skillnader i hälsa.
-
Utbildningsnivå och hälsa – hur hänger de ihop?
Publicerad:Det här faktabladet sammanfattar de viktigaste resultaten och slutsatserna från uppdraget. Det riktar sig till alla som vill ha ökad kunskap om socioekonomiska skillnader i hälsa.
Hur har övervikt och fetma ökat i olika grupper och hur kan vi förebygga det?
Övervikt och fetma är kopplat till ohälsa och förtida död. Övervikt och fetma ökar i stort sett alla grupper, men är också ojämlikt fördelad. Här samlas information om hur utvecklingen ser ut för olika grupper i Sverige över tid, och vad vi kan göra för att minska förekomsten av övervikt och fetma. Läs bland annat om vikten av förebyggande arbete samt beräkningar av de samhällsekonomiska kostnaderna.
Hur mår nyanlända barn i Sverige?
Rapporten "Hur mår nyanlända barn i Sverige?" visar att de allra flesta nyanlända barn uppger att de mår bra och är tillfreds med livet. Det finns dock tecken på riskfaktorer för ohälsa och ogynnsamma levnadsförhållanden, exempelvis svårigheter med skolarbetet och språket eller upplevelse av mobbning.
Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal och andra som arbetar med att främja barns och ungas hälsa och levnadsförhållanden.
-
Hur mår nyanlända barn i Sverige? – Resultat från en kartläggning av hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland barn från Afghanistan, Irak och Syrien
Publicerad:I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätstudie om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland nyanlända barn i Sverige. I studien ingick 2 559 barn i åldrarna 12–18 år som var födda…
Förekomst av posttraumatisk stress bland nyanlända barn
I faktabladet "Posttraumatisk stress bland nyanlända barn från Afghanistan, Irak och Syrien" presenteras resultat från en enkätstudie bland nyanlända 16–18-åringar i Sverige. Resultaten visar att det var vanligt med symtom på posttraumatisk stress (PTSD). Särskilt vanligt var symtom på PTSD bland dem som var födda i Afghanistan och anlänt som ensamkommande till Sverige. Resultaten kan ligga till grund för planering och utformning av riktade insatser inom området.
Faktabladet vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som arbetar med att främja barns och ungas hälsa och levnadsförhållanden.
-
Posttraumatisk stress bland nyanlända barn från Afghanistan, Irak och Syrien – Resultat från en enkätstudie om nyanlända barns hälsa
Publicerad:I det här faktabladet presenterar vi resultat från en enkätstudie bland nyanlända barn födda i Afghanistan, Irak och Syrien. Resultaten visar att ungefär fyra av tio av studiedeltagarna hade symtom på…
Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?
I rapporten "Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?" undersöks möjliga orsaker till att psykosomatiska symtom har ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Rapporten tittar på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer.
Rapporten vänder sig till beslutsfattare eller yrkesgrupper som jobbar inom verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa.
-
Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? – Utvecklingen under perioden 1985−2014
Publicerad:I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.
-
Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? – Kortversion
Publicerad:Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att…
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i olika grupper
I ett flertal rapporter beskrivs situationen för olika grupper. Rapporten ”Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland homo- och bisexuella samt transpersoner” visar att majoriteten av homosexuella, bisexuella och transpersoner är nöjda med sitt sexliv men ofta har sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Här framträder särskilt den höga utsattheten för sexuella trakasserier, övergrepp och våld.
Rapporten vänder sig i första hand till personer som arbetar med SRHR eller hbtq-frågor.
-
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland homo och bisexuella samt transpersoner – Resultat från befolkningsundersökningen SRHR2017
Publicerad:Rapporten beskriver resultaten från undersökningen SRHR2017 med fokus på homosexuella, bisexuella och transpersoner i åldrarna 16–84 år som svarade på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter…
Migration, sexuell hälsa och hiv- och STI-prevention
I rapporten ”Migration, sexuell hälsa och hiv- och STI-prevention” visar att de flesta migranter skattar sin generella och sexuella hälsa som bra eller mycket bra, men det finns trots detta skillnader i självskattad hälsa mellan olika undergrupper.
Rapporten vänder sig till personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommuner, regioner, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området.
-
Migration, sexuell hälsa och hiv och STI-prevention – En kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige
Publicerad:Rapporten kan användas som ett kunskapsunderlag inför framtida forskning och prioriteringar av förebyggande insatser inom området. Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis…
-
Migration, sexuell hälsa och hiv/STI prevention - en sammanfattande rapport
Publicerad:Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare…
Rapporten om unga som lever med hiv syftar till att ge aktuell kunskap om gruppens hälsoläge, kunskap, attityder och beteende avseende sexuell och reproduktiv hälsa. Resultatet visar att de unga som har besvarat enkäten upplever ett liv med god hälsa och att de ser positivt på sin framtid. Trots det rapporterar de högre ohälsa, förekomst av psykiskt våld, suicidförsök, sexuella övergrepp samt erfarenhet av sex mot ersättning. Därtill kan få leva så öppet med hiv som de önskar.
Rapporten riktar sig främst till yrkesverksamma som möter unga och unga vuxna inom regioner, kommuner och civilsamhällets organisationer.
-
Sexualitet och hälsa bland unga som lever med hiv i Sverige – En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga och unga vuxna 16–29 år
Publicerad:Rapporten är baserad på den första större enkätstudien bland unga och unga vuxna som lever med hiv i Sverige. Syftet är att ge aktuell kunskap om gruppens hälsoläge, kunskap, attityder och beteende avseende…
Rapporten om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning visar att det finns en sexuell utsatthet i gruppen jämfört med andra grupper. Rapporten pekar bland annat på vikten av en stärkt och relevant sex- och samlevnadsundervisning som är anpassad utifrån målgruppens heterogenitet och skilda behov.
Rapporten riktar sig till personer som i sitt yrke eller i andra sammanhang kommer i kontakt med unga med intellektuell funktionsnedsättning.
-
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
Publicerad:Rapportens syfte är att ge fördjupad kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland målgruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Rapporten bygger på kvalitativa…
Funktionsnedsättning och hälsa
Rapporten nedan visar att personer med funktionsnedsättning genomgående rapporterar sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa jämfört med personer som inte haren funktionsnedsättning. De här sämre förutsättningarna för hälsa, men också den sämre hälsan i sig, som personer med funktionsnedsättning fortfarande rapporterar aktualiserar behovet av fortsatta åtgärder på lokal, regional och nationell nivå för att minska hälsogapet.
-
Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016”
Publicerad:Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning…
För att förbättra jämlikheten i hälsa ska vi verka för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska vara delaktiga i samhällslivet och ha jämlika levnadsvillkor.
Mer om Folkhälsomyndighetens arbete med funktionshinderfrågor
Ojämlikhet och spel om pengar
Spelproblem är en folkhälsofråga, men de går att förebygga. Eftersom det finns sociala skillnader i vilka som drabbas och vilka konsekvenserna blir för individen bidrar spel om pengar till ojämlikhet i hälsa. Läs mer om hur spel bidrar till en ojämlik hälsa på spelprevention.se och vad man kan göra för att förebygga spelproblem i broschyren Spel om pengar är en folkhälsofråga.
Broschyren riktar sig till beslutsfattare eller personer som arbetar förebyggande vid myndigheter, kommuner, regioner, ideella föreningar och spelbolag.
-
Spel om pengar är en folkhälsofråga – Kunskapsstöd för att förebygga spelproblem
Publicerad:Broschyren ger en överblick över områdena spel om pengar och spelproblem. Syftet är skapa medvetenhet om att problem med spel om pengar ger negativa konsekvenser och att det finns ett behov av att förebygga…
Deltagande i samhället viktigt för flyktingars psykiska välbefinnande
Flyktingars aktiva delaktighet i samhället och upplevelsen av att vara inkluderad har betydelse för den psykiska hälsan. Områden som utbildning och arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, samt fritidsaktiviteter och olika kulturella gemenskaper är nyckeldimensioner. Resultaten av litteraturöversikten "Socialt deltagande och psykisk hälsa bland flyktingar" kan ligga till grund för planering och utformning av insatser.
Målgruppen är beslutsfattare, berörda myndigheter, ideella organisationer och forskare samt andra aktörer som har uppdrag inom områdena migration och hälsa.
-
Socialt deltagande och psykisk hälsa bland flyktingar – Resultat från en kartläggande litteraturöversikt om begreppet socialt deltagande och om sambandet mellan flyktingars sociala deltagande och psykiska hälsa
Publicerad:Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi…