Hepatit A – sjukdomsstatistik
Sjukdomsstatistik över hepatit A (epidemisk gulsot). Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.
Statistiken grundar sig på den region där första anmälan av sjukdomen rapporteras och där första fallet skapas. Variabeln som används är statistikgrundande smittskyddsenhet.
Hepatit A är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och positiva provsvar anmäls från laboratorier till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
Hepatit A är även en smittspårningspliktig sjukdom. Misstänkta inhemska vatten- eller livsmedelsburna utbrott skall meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen.
Sjukdomsinformation
Något gick fel
Statistiken går för tillfället inte att nå. Försök igen om en stund.
Hepatit A 2021
Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat spridningen av andra sjukdomar i årssammanfattningen.
Årssammanfattning smittsamma sjukdomar 2021
Sammanfattning och bedömning
Under 2021 rapporterades 97 fall av hepatit A motsvarande en incidens av 0,9 fall per 100 000 invånare, vilket är en ökning från 2020 (n=57; figur 1). Medianåldern var 16 år (spridning 1–82 år) och 57 procent av fallen var kvinnor (n=55). Andelen barn under tio år (n=35; 36 procent) ökade under 2021 och var på samma nivå som innan 2020 (figur 2). Majoriteten (60 procent) hade smittats utomlands. Den totala andelen fall smittade utomlands ökade till en nivå jämförbar med innan 2020 (n=42; 43 procent) och majoriteten (86 procent) hade smittats utanför Europa.
Av fallen som smittats i Sverige (n=47) hade tio fall en identisk genotyp IA-stam som den som orsakade utbrottet 2020 (10 fall) där frysta hallon från Serbien var misstänkt smittkälla (figur 3). De smittade personerna var i åldrarna 4–70 år (median 37 år), från fem regioner och majoriteten insjuknade under september-november 2021. Samtliga hade ätit frysta bär, framför allt hallon, men vid analys av bären kunde inte hepatit A-virus påvisas. Tidigare under året smittades fem personer i åldrarna 29–76 år (median 52 år) med en identisk genotyp IB-stam. Även dessa personer hade ätit frysta importerade bär, men hepatit A-virus kunde aldrig påvisas vid analys. Under hösten smittades nio fall från en region med en identisk genotyp IB-stam (figur 3). Majoriteten av fallen var barn under tio år (n=6) och smittan spreds via personkontakt både inom familjer och via förskola. Ett stort antal barn och vuxna vaccinerades i samband med smittspridningen.
Av 53 typade prover utgjordes 66 procent av subgenotyp IB (n=35), 23 procent av IA (n=12) och 11 procent av IIIA (n=6). Liknande fördelning av subgenotyper sågs 2020. Subgenotyper varierar mellan år beroende på utbrott och smittland.
Figur 1. Antalet fall av hepatit A smittade i Sverige, utanför Sverige och där smittland är okänt samt totalt antal smittade under åren 2012–2021.
Figur 2. Antalet fall av hepatit A per åldersgrupp smittade i Sverige, smittade utanför Sverige samt där smittland är okänt år 2021.
Figur 3. Fylogenetiskt träd – Hepatit A under år 2021. Fylogenetiskt träd baserat på sekvenser från hepatit A-fall (region VP1-2A, 692 nt), Folkhälsomyndigheten, 2021.