Fysisk aktivitet och stillasittande i befolkningen

De flesta vuxna anger att de är fysiskt aktiva, minst 150 min per vecka, samtidigt så ökar stillasittandet i befolkningen. Det finns skillnader i fysisk aktivitet mellan olika grupper. Andelen fysiskt aktiva vuxna är störst i de yngre grupperna (16-44 år) och gruppen med eftergymnasial utbildning är mer fysiskt aktiv jämfört med dem som har gymnasial eller förgymnasial utbildning, för både kvinnor och män.

Vuxnas rörelsevanor

Två tredjedelar av de vuxna i Sverige når rekommendationen om 150 minuters pulshöjande fysisk aktivitet per vecka. Samtidigt uppger cirka 20 procent att de:

• sitter stilla åtta timmar eller mer per dag
• inte är fysiskt aktiva i minst 150 minuter per vecka.

Detta innebär en dubbel risk för ohälsa, då både stillasittande och låg fysisk aktivitet ökar risken för sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Barn och ungas rörelsevanor

Pojkar är generellt mer fysiskt aktiva än flickor, men fysisk aktivitet minskar med åldern för båda könen, samtidigt som stillasittandet ökar med åldern.

Både flickor och pojkar är stillasittande under en stor del av sin vakna tid, i de åldrar som studerats (4-17 år), även bland de yngsta barnen.

Fysisk aktivitet hos skolbarn

Andelen skolbarn som tränar minst fyra gånger i veckan har ökat sedan mitten av 1980-talet även om det fortfarande är få som når rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Andelen är lägst bland flickor, och särskilt 15-åriga flickor. Andelen pojkar i åldrarna 13 och 15 år som är fysiskt aktiva minst en timme om dagen har ökat mellan 2017/18 till 2021/22, från 15 till 27 procent för 13-åriga pojkar och från 13 till 21 procent för 15-åriga pojkar. Andelen som tränar utanför skoltid minst 4 gånger i veckan är också vanligare bland pojkar.

Stillasittande bland skolbarn

För att undersöka stillasittandet bland barn och unga inkluderades en fråga i undersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/22, där eleverna får ange hur mycket de sitter på fritiden. Andelen stillasittande barn är lägst bland 11-åriga flickor och högst bland 15-åriga flickor, 33 respektive 44 procent. För flickor ses en tendens till ökat sittande med stigande ålder. Bland pojkar är andelen som spenderar mycket tid eller nästan all sin fritid sittande 37–44 procent.

Skolbarns hälsovanor

Vad ungdomar efterfrågar

Ungdomar uttrycker ett tydligt behov av trygga och kostnadsfria platser för fysisk aktivitet. Otrygghet, sociala normer, ekonomiska förutsättningar, hög skärmanvändning och skolkrav är faktorer som ofta hindrar dem från att vara aktiva i sin vardag.

Friluftsliv

Andelen vuxna som utövar friluftsliv har ökat, särskilt under covid-19-pandemin. Trots detta har barns närvaro i grönområden minskat. Socioekonomiska faktorer spelar en stor roll för hur ofta barn vistas utomhus, vilket påverkar deras möjligheter till fysisk aktivitet.

Friluftsvanor i befolkningen

Stillasittande och låg fysisk aktivitet kostar samhället miljarder

Stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet kostar samhället 16,5 miljarder kronor per år. Dessa kostnader kommer enbart från sjukdomar som

• depression,
• typ 2-diabetes,
• hjärt- och kärlsjukdom,
• cancer.

Dessutom förloras 37 000 hälsojusterade levnadsår per år på grund av sjukdom och 14 000 levnadsår på grund av för tidig död. Det visar på de stora samhällsekonomiska och mänskliga konsekvenserna av bristande rörelse.

Men det finns en lösning: om fler rör sig mer kan vi spara miljarder och förbättra folkhälsan.

Ökad rörelse kan ge stora besparingar

Folkhälsomyndigheten visar i en ny rapport att en fjärdedel av kostnaderna kan sparas om fler når de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. De största kostnaderna uppstår på grund av:

• Psykiatriska tillstånd, där 21 procent av fallen av depression, stress och ångest beror på bristande rörelse.
• Typ 2-diabetes, där 20 procent av fallen är kopplade till stillasittande och låg aktivitet.

Om 10 procent av befolkningen ökar sin fysiska aktivitet och minskar sitt stillasittande, kan samhället spara 4 miljarder kronor om året.

Du kan själv ta fram statistik

I våra statistikverktyg Folkhälsodata och FolkhälsoStudio och kan du själv ta fram statistik och dela upp den på olika sätt samt ta fram tabeller och grafer.

Fysisk aktivitet – statistik