Friluftsvanor i befolkningen

Lyssna

Det har skett en tydlig ökning av den totala andelen som utövar friluftsliv sedan covid-19-pandemin. Det finns dock fortsatt skillnader i friluftsutövandet mellan olika grupper och det finns uppgifter som visar att de med sämst hälsa är utomhus i lägre grad än de med god hälsa.

Andelen friluftslivsutövande har ökat

Ungefär 40 procent av den svenska befolkningen från 16 år och äldre var ute i skog och mark på fritiden minst en gång i veckan visar SCB:s undersökning 2022. Året dessförinnan, år 2021, var motsvarande siffra drygt 50 procent. Detta är tydliga ökningar jämfört med åren innan, 2008 till 2019, då andelen som var aktiva minst en gång i veckan varierade mellan 31–33 procent. En trolig förklaring till de senaste årens kraftiga ökning, och som stöds i olika studier, är covid-19-pandemin som förde med sig förändrade friluftsvanor när naturområden blev viktiga platser för många.

Undersökningar av levnadsförhållanden (SCB.se)

Barn som vandrar i skogen

Friluftsutövandet skiljer sig åt mellan olika grupper

Även om andelen som utövar friluftsliv ökat de senaste åren finns det skillnader mellan olika grupper. SCB:s resultat från 2022 visar att graden av utevistelse ökar något med åldern men med en viss tillbakagång för den allra äldsta åldersgruppen, 75–84 år. Kvinnor är i de flesta
åldersgrupper ute oftare än män (ej i åldrarna 16–24 år och 75–84 år). De som bor
i glesbefolkade områden vistas ute i naturen mer än de som bor i storstäder eller mindre stad
eller förort. I jämförelse mellan inrikes och utrikes födda finns det en tydlig skillnad bland kvinnor och män födda utanför Europa som i lägst grad anger att de varit ute i skog och mark varje vecka de senaste tolv månaderna.

De som mår bäst är också ute mest

Resultat från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV) 2022, visar att de som uppger att de mår bra eller mycket bra är utomhus varje dag eller några dagar per vecka i betydligt högre grad än de som har en dålig eller mycket dålig hälsa. Liknande mönster gäller för såväl upplevd allmänhälsa som för specifikt psykiska besvär:

  • 76 procent (kvinnor 80 procent, män 72 procent) av dem som har en bra
    eller mycket bra hälsa är utomhus i park, natur- eller grönområden varje dag.
    Motsvarande siffra bland dem som uppger att de har en dålig eller mycket dålig
    hälsa är 54 procent (kvinnor 55 procent, män 53 procent).
  • Bland de som svarar att de har svåra psykiska besvär (ängslan, oro och ångest)
    uppger 57 procent (kvinnor 61 procent, män 49 procent) att de är utomhus
    varje dag eller några dagar per vecka. Motsvarigheten bland de som inte har
    några psykiska besvär är 77 procent (kvinnor 82 procent, män 73 procent).
    Gruppen som uppger att de har lättare psykiska besvär hamnar mitt emellan
    dem utan besvär och dem med svåra besvär.

Dessa uppgifter och ytterligare fördjupning går att ta del av i senaste Uppföljningen av målen för friluftslivspolitiken 2023 (i kapitel 5. De tio målen för friluftslivetMål 9: Friluftsliv för god folkhälsa):

Uppföljning av målen för friluftslivspolitiken 2023 (naturvardsverket.se)