Friluftsvanor i befolkningen

SCB:s statistik kring utövande av friluftsliv (2008–2014) visar att omkring en tredjedel av befolkningen är friluftsaktiv, dvs. har varit ute i skog och mark minst en gång i veckan, motsvarande minst 20 gånger det senaste året. Resultatet visar att det finns skillnader mellan olika grupper.

Var tredje person är friluftsaktiv

Ur ett folkhälsoperspektiv är omfattningen och frekvensen av friluftslivet mer intressant än genom vilken aktivitet det har utövats. För att kunna följa utvecklingen är det av intresse att se hur mycket, befolkningen i stort, utövar friluftsliv och se hur utövandet fördelas mellan olika grupper i samhället.

Den totala vistelsen i naturen har legat relativt konstant bland befolkningen (16–84-åringar) under de senaste 30 åren (1982–2014). (För åren 1982-2007 finns data tillgänglig för ålder 16-84 år. Data för 85 år och äldre finns endast tillgänglig för åren 2008-2014.)

Ungefär var tredje person är friluftsaktiv, dvs. har varit ute i skog och mark minst en gång i veckan. Den enda förändring som är tydlig under den senaste 30-årsperioden är att 75–84-åringarna uppger att de är ute allt oftare.

Figur 1: Andel friluftsaktiva det senaste året, per ålderskategori, 1982–2014. (Andel som har angivit att under de senaste 12 månaderna varit ute i skog och mark för att få en naturupplevelse, plocka svamp eller bär minst en gång i veckan motsvarande minst 20 gånger det senaste året.)

Figur 1: Andel friluftsaktiva det senaste året, per ålderskategori, 1982–2014

Källa: SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden/EU-Statistics on Income and Living Conditions (ULF/SILC)

Friluftsutövandet skiljer sig åt

Friluftsutövandet skiljer sig mellan olika grupper i befolkningen. Gruppen 55–74-åringar är de mest friluftsaktiva. Den yngsta (16–24 år) och äldsta åldersgruppen (85 år och äldre) är de minst friluftsaktiva. Av 16–24-åringarna uppger endast en sjättedel att de är ute i skog och mark minst en gång i veckan. Å andra sidan kan det finnas en generationsmässig risk att enkäten inte fångar denna grupp då frågeställningen efterfrågar om man "varit ute i skog och mark för att få en naturupplevelse, plocka svamp eller bär". En större andel av 75–84-åringarna är friluftsaktiva jämfört med 16–34-åringarna, och skillnaden har ökat under perioden 2008–2014. Kvinnorna är mer friluftsaktiva än männen till och med 54-årsåldern, medan männen istället är mer friluftsaktiva efter 65-årsåldern. Inga slutsatser kan dras om åldersgruppen barn upp till 16 år eftersom det saknas kunskap om denna grupp.

Tabell 1: Skillnader mellan grupper vad gäller utövande av friluftsliv

Grupper av Sveriges befolkning, 16 år och äldre, som har störst och lägst andel friluftsaktiva än motsvarande grupper. Baserat på samlad statistik för åren 2008–2014 (*2012–2014).

Grupper med lägst andel friluftsaktivaGrupper med högst andel friluftsaktiva
Alla 16–24 år, 85 år och äldre Alla 55–74 år
Män 16–54 år Kvinnor 16–54 år
Kvinnor 65 år och äldre Män 65 år och äldre
Utrikes födda Inrikes födda
Förgymnasialt utbildade Eftergymnasialt utbildade
Boende i storstäder och förortskommuner* Boende i glesbefolkade kommuner*

Skillnader i friluftsaktivitet mellan olika utbildningsnivåer (2008–2014) är i huvudsak mellan de med förgymnasial och eftergymnasial utbildning där längre utbildning kopplas till fler friluftsaktiva, oavsett åldersgrupp. En större andel (2012–2014) av de som bor i glesbefolkade kommuner är frekvent ute i skog och mark jämfört med de som bor i storstäder och förortskommuner. Av de som bor i glesbefolkade kommuner är två femtedelar friluftsaktiva jämfört med var fjärde i storstadsområdena. Gruppen inrikes födda är i större utsträckning friluftsaktiva (2008–2014) jämfört med gruppen utrikesfödda.

Gå till toppen av sidan