Olika faktorer påverkar övervikt och fetma

Övervikt och fetma kan definieras som ett överskott på kroppsfettmassa i sådan grad att den påverkar vår hälsa negativt. Medan övervikt till största delen beror på våra levnadsvanor, som matvanor och fysisk aktivitet, är fetma däremot starkare kopplat till genetiska och sociala faktorer, som samspelar med våra levnadsvanor. Fetma, eller obesitas, är en komplex och kronisk sjukdom som påverkar livskvalitet och ökar risken för andra kroniska sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och psykisk ohälsa, samt andra konsekvenser som social stigmatisering.

Människor med fetma skam- och skuldbeläggs ofta för sitt tillstånd. Det är för att människor i samhället, inkluderat beslutsfattare, hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom utbildning eller arbetslivet, ofta har fördomar om fetma eller har låg kunskap om bakomliggande orsaker.

De vanligaste fördomarna är att de saknar viljestyrka, är lata eller att de bara behöver äta mindre och röra på sig mer. Men fetma beror på en rad olika faktorer som kan ha olika stor betydelse för olika människor och grupper i samhället. Allt från genetik, biologi, livshändelser, livssituation, levnadsvanor, stress, sömnproblem och psykisk ohälsa kan kopplas till fetma. Dessa faktorer samspelar med vår fysiska och sociala miljö, som till exempel utbud, priset på livsmedel, marknadsföring av mat och förutsättningar till fysisk aktivitet. Men även till sociala normer och preferenser, särskilt kring mat. Även tillgången och tillgängligheten till hälsofrämjande, förebyggande och behandlande hälso- och sjukvård spelar stor roll för att påverka utvecklingen av fetma.

Faktorer som påverkar fetma

Biologi

Människor har en inbyggd mekanism som ska skydda oss mot svält. I en miljö där det finns en stor tillgång och tillgänglighet till mat, och särskilt energität och näringsfattig mat, så kan det försvåra viktnedgång och viktstabilitet.

Genetik

Vår viktstatus (BMI) förklaras till 40–70 procent av våra gener.

Livshändelser

Fosterlivet, tidiga vuxenlivet, graviditet och sjukdomar är exempel på händelser i livet som setts öka risken för viktuppgång.

Mat

Produktutvecklingen av mat och dryck med högt energiinnehåll eller hög energitillgänglighet har bidragit till den snabba ökningen av fetma.

Marknadsföring av mat

Det finns komplexa kopplingar mellan vårt livsmedelssystem och vår hälsa, och där marknadsföring av energitäta och näringsfattiga livsmedel har ett tydligt samband med fetma.

Psykisk hälsa

Vissa psykiska besvär och sjukdomar, samt läkemedel för dessa tillstånd, kan leda till viktuppgång.

Sömn och stress

Brist på sömn och hög nivå av stress påverkar kognitiva, fysiologiska, biokemiska och beteendemässiga processer. Stresshormonet kortisol ökar och kan kopplas till viktuppgång. Även ghrelin, som stimulerar aptiten ökar, medan leptin som reglerar mättnad minskar. Vid sömnbrist och stress så påverkas också våra kognitiva funktioner som t.ex. vår förmåga att planera eller reglera impulser.

Stigma

Fetma och stigmatisering, som negativa attityder, kränkningar och diskriminering, har ett starkt samband. Stigma kan innebära stor stress, vilket därmed kan leda till ytterligare viktuppgång. Stigmatisering har såväl fysiska, psykiska, sociala som ekonomiska konsekvenser. Självstigma är också vanligt, vilket kan leda till sämre självkänsla och tilltro till att klara av saker.

Tillgänglighet till hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården behöver ha god kompetens om orsakerna till fetma och vara välorganiserad för att människor med fetma ska kunna nå och behålla en hälsosam vikt.

Läs mer

WHO European Regional Obesity report 2022 (apps.who.int)