Preventivmedelsanvändning under det senaste året
Kvinnor 16–44 år utifrån ålder, inkomst och utbildning
I tabell 1a visas preventivmedelsanvändningen bland kvinnor 16–44 år i deras nuvarande relation de senaste 12 månaderna. P-piller hade använts av 31 procent av kvinnorna 16–29 år och av 11 procent av kvinnorna 30–44 år det under det senaste året.
Bland kvinnor 16–29 år med lägre inkomst använde 26 procent p-piller, medan det var 40 procent bland de med högre inkomst. Bland de yngre med förgymnasial utbildning var det 41 procent, medan det bland de med gymnasial och eftergymnasial utbildning var 26 procent. Inga sådana skillnader fanns bland kvinnor 30–44 år.
Akut-p-piller var vanligare bland kvinnor 16–29 år (6 procent) än 30–44 år (3 procent).
Bland kvinnor 16–44 år använde 21 procent LARC i någon form, till exempel hormonspiral. För kvinnor 16–29 år fanns inga skillnader beroende på inkomst. För kvinnor 30–44 år var LARC vanligare bland de med högre inkomst (21 procent) än lägre (12 procent).
Fler kvinnor över 30 år hade använt kopparspiral (12 procent) än under 30 år (6 procent). För kvinnor 30–44 år var kopparspiral vanligare bland de med högre inkomst (23 procent) än lägre (7 procent). Bland kvinnor 45–64 år hade knappt 8 procent använt kopparspiral under det senaste året.
Kvinnor och män
Både män och kvinnor 16–44 år (16 procent) hade använt avbrutet samlag som preventivmetod under det senaste året. Utbildning eller ålder hade ingen betydelse här.
Bland kvinnor 16–44 år har 27-42 procent använt kondom under det senaste året och 70–82 procent någon period i sitt liv (tabell 8). Bland män har 71–87 procent någon gång använt kondom.
Det är cirka 3 procent av alla kvinnor och män 16–44 år som anger att inga preventivmetoder eller preventivmedel passar för dem. Vidare anger cirka 1 procent av alla kvinnor och män 16–44 år att preventivmedel är för dyrt.
Tabell 1a. Preventivmedelsanvändning av dig eller partner i nuvarande relation under de senaste 12 månaderna, kvinnor 16–44 år (n=3 551). Frågan löd ”Vilka av följande preventivmedel eller preventivmetoder har du eller en partner till dig i nuvarande relation, använt de senaste 12 månaderna?” Procent.
Typ av preventivmedel | Kvinnor 16–29 år | Kvinnor 30–44 år |
P-piller med östrogen, s.k. kombinerade |
31,3 (28,6-33,9) |
10,5 (8,8-12,2) |
Minipiller |
10,1 (8,2-11,9) |
7,9 (6,5-9,3) |
P-stav, p-ring, p-plåster, p-spruta, hormonspiral – långtidsverkande |
21,6 (19,3-23,9) |
21,3 (19,2-23,4) |
Kopparspiral |
6,4 (4,9-7,9) |
12,3 (10,5-14,2) |
Kondom |
41,9 (39-44,7) |
26,5 (24-29) |
Pessar |
0,3 (0-0,6) |
0,3 (0-0,6) |
Akut-p-piller |
6,2 (4,9-7,6) |
2,5 (1,7-3,4) |
Avbrutet samlag |
15 (13-17) |
19,1 (17-21,1) |
Säkra perioder |
6,5 (5-7,9) |
8,9 (7,4-10,4) |
P-dator eller p-app |
3,3 (2,4-4,2) |
2,3 (1,5-3,1) |
Jag har inte använt någon av ovanstående preventivmedel eller preventivmetoder |
8,5 (6,8-10,2) |
20,5 (18,3-22,8) |
Jag har ingen pågående relation |
11,9 (10-13,8) |
7 (5,5-8,4) |
Vet inte |
0,7 (0-1,5) |
0,5 (0-1) |
Kvinnor 16–44 år utifrån sexuell identitet
I tabell 1b visas preventivmedelsanvändningen i ens nuvarande relation de senaste 12 månaderna utifrån sexuell identitet. Det var betydligt vanligare bland homosexuella kvinnor 16–44 år att inte ha använt preventivmedel (58 procent) jämfört med bi- och heterosexuella kvinnor (15 procent). Det finns inga skillnader mellan bi- och heterosexuella kvinnor.
På grund av att ett relativt litet antal homosexuella kvinnor besvarade frågorna om preventivmedel är konfidensintervallen breda. Det innebär att vi inte vet säkert hur stor andel som använder ett visst preventivmedel. Ingen homosexuell kvinna använde kopparspiral, pessar, avbrutet samlag, säkra perioder eller p-app.
Tabell 1b. Preventivmedelsanvändning av dig eller partner under de senaste 12 månaderna, utifrån sexuell identitet, kvinnor 16–44 år (n=3 418). Frågan löd ”Vilka av följande preventivmedel eller preventivmetoder har du eller en partner till dig i nuvarande relation, använt de senaste 12 månaderna?” Procent.
Typ av prevention | Homosexuella | Bisexuella | Heterosexuella |
P–piller med östrogen, s.k. kombinerade |
12,0 (4,3–29,2) |
17,5 (12,9–23,3) |
20,1 (18,5–21,8) |
Minipiller |
1,9 (0,4–7,8) |
7,2 (4,3–11,7) |
9,1 (8,0–10,4) |
P–stav, p–ring, p–plåster, p–spruta, hormonspiral – långtidsverkande |
11,1 (3,7–28,9) |
24,0 (18,8–30,2) |
21,8 (20,1–23,5) |
Kopparspiral |
|
10,4 (6,4–16,5) |
9,6 (8,4–11,0) |
Kondom |
12,6 (4,9–28,7) |
39,3 (32,5–46,5) |
31,8 (29,9–33,9) |
Pessar |
0 |
0,6 (0,1–2,3) |
0,3 (0,2–0,6) |
Akut–p–piller |
1,9 (0,3–13,0) |
4,4 (2,6–7,6) |
4,0 (3,3–4,9) |
Avbrutet samlag |
0 |
15,2 (11,1–20,6) |
17,6 (16,1–19,2) |
Säkra perioder |
0 |
8,5 (5,1–13,7) |
7,6 (6,5–8,8) |
P–dator eller p–app |
0 |
2,0 (0,6–6,0) |
2,8 (2,3–3,6) |
Jag har inte använt någon av ovanstående preventivmedel eller preventivmetoder |
57,9 (37,7–75,8) |
14,1 (9,8–20,0) |
15,0 (13,5–16,6) |
Varför använder vissa kvinnor inte preventivmedel?
Rädsla för hormoner och biverkningar kan vara en orsak till att inte använda moderna preventivmedel. Högst andel av kvinnor 16–44 år som var rädda var bisexuella (29 procent), följt av heterosexuella (19 procent). Lägst andel finns bland homosexuella (4 procent). Bland kvinnor upp till 29 år samvarierar rädslan för hormoner med utbildning. En högre andel bland kvinnor med eftergymnasial utbildning (25 procent) är rädda än kvinnor med förgymnasial utbildning (14 procent). Tendenser till samma skillnad utifrån utbildning finns även bland kvinnor 30–44 år.
Bland kvinnor upp till 29 år är rädslan för hormoner större bland de med lägst inkomst (27 procent) än de med högre (8–20 procent). Bland kvinnor 30 år och äldre finns inga skillnader beroende på inkomst. Bland bisexuella kvinnor anger 2 procent att kostnaden för preventivmedel är för hög, och bland heterosexuella kvinnor 1 procent.
I tabell 10a och 10b (bilaga 2) redovisas anledningar till att man under någon period inte använt någon preventivmetod eller preventivmedel bland kvinnor 16–44 år.
Kvinnor 45 år och äldre använder preventivmedel mindre ofta
Kvinnor 45 år och äldre har i liten utsträckning använt preventivmedel under de senaste 12 månaderna. Se bilaga 2 (tabell 8) för att se vilka metoder de använt tidigare.
Bland kvinnor 45–64 år har 59 procent inte använt några av de preventivmetoder som efterfrågas, och 16 procent har inte haft sex under det senaste året. 6 procent är steriliserade. Drygt 12 procent har använt LARC, 8 procent kondom, 5 procent kopparspiral, 5 procent avbrutet samlag och 2 procent kombinerade p piller eller minipiller. 44 procent av kvinnorna har inte längre menstruation. I den svenska studie som genomfördes 1996 uppgav 49 procent av kvinnorna 50–55 år och 12 procent av de 56–60 år att de fortfarande menstruerade (86).
Bland kvinnor 65 år och äldre har 72 procent inte använt några av de preventivmetoder som efterfrågas, och 30 procent har inte en pågående relation. 10 procent är steriliserade. Bland de som använder prevention, använder 2 procent kondom. 53 procent har inte längre menstruation.
Barn
Vill ha barn
Bland såväl kvinnor som män 16–29 år ville 69 procent ha barn i framtiden. Bland personer 30–44 år ville fler män (28 procent) än kvinnor (19 procent) det. Detta kan jämföras med att 55 procent av kvinnorna 30–44 år redan hade det antal barn de ville ha, medan det bland männen i samma åldersgrupp var 46 procent.
Ofrivilligt barnlösa
3 procent bland både män och kvinnor över 30 år var ofrivilligt barnlösa. Cirka 6 procent bland såväl kvinnor som män 30–44 år försökte få barn. Cirka 1 procent av dem ville adoptera. Knappt 1 procent kunde inte få biologiska barn.
Har det antal barn de vill ha
Bland kvinnor 30–44 år hade 55 procent det antal barn de önskar. Bland kvinnor 45–64 år var andelen 69 procent och bland kvinnor äldre än 64 år var andelen 45 procent. Bland kvinnor äldre än 65 år fanns en skillnad utifrån utbildning: 39 procent av dem med förgymnasial utbildning hade det antal barn de önskar, jämfört med 50 procent av de med eftergymnasial utbildning.
Bland kvinnor 30–44 år påverkade inkomsten andelen som hade det antal barn de vill ha. 21 procent av kvinnorna med lägst inkomst hade det, jämfört med 78 procent av de med högst inkomst. Bland kvinnor 45–64 år var det 48 procent bland dem med lägst inkomst, och 81 procent bland dem med högst. Bland kvinnor 65–84 år var andelarna 39 respektive 50 procent.
Bland män 30–44 år hade 46 procent det antal barn de ville ha, och bland de 45–64 år var det 64 procent. Här fanns en skillnad utifrån utbildning: 55 procent av de med förgymnasial utbildning hade det, jämfört med 67 procent av de med eftergymnasial. Bland män äldre än 64 år hade 44 procent det antal barn de vill ha. En lägre andel (37 procent) med förgymnasial utbildning än med eftergymnasial utbildning (50 procent) hade det.
Bland män 30–44 år hade 11 procent av dem med lägst inkomst det antal barn de vill ha, jämfört med 72 procent av dem med högst inkomst. Bland män 45–64 år var det 38 respektive 76 procent och bland män 65–84 år 36 respektive 56 procent. För män samvarierade såväl låg utbildning som låg inkomst med att man har färre barn än man önskar. Mönstret är lika bland både män och kvinnor i gruppen med låg inkomst och låg utbildning.
5 procent av både män och kvinnor i alla åldrar ville inte ha barn. Utbildning hade ingen betydelse för varken män eller kvinnors önskan, men det var fler män och kvinnor 45–64 år med lägre inkomst (21 och 15 procent) än högre (7 och 3 procent) som inte ville ha barn.
Tankar om barn utifrån sexuell identitet
Hälften av homosexuella kvinnor 16–44 år (51 procent) ville ha barn i framtiden, se tabell 2a. Motsvarande andel bland såväl bi- som heterosexuella var knappt hälften (43 procent). En högre andel av heterosexuella hade redan det antal barn de ville (34 procent) än bisexuella (20 procent) och homosexuella (8 procent). Det var vanligare att homo- och bisexuella (11 procent) inte ville ha barn än heterosexuella (4 procent). Det var också vanligare att homo- och bisexuella kvinnor inte hade bestämt om de ville ha barn i framtiden (23 procent), jämfört med heterosexuella (10 procent).
Tabell 2a. Tankar om barn bland kvinnor 16–44 år, utifrån sexuell identitet (n=3 685). Frågan löd ”Vilka av följande alternativ stämmer för dig?” Procent.
| Homosexuella | Bisexuella | Heterosexuella |
Vill ha barn i framtiden |
50,9 (32,8–68,8) |
44,0 (37,4–50,9) |
42,8 (41,0–44,7) |
Har inte bestämt om jag vill ha barn |
24,9 (10,8–47,7) |
21,9 (16,8–28,0) |
9,7 (8,5–11,0) |
Vill inte ha barn |
12,5 (3,675–34,78) |
11,0 (7,245–16,37) |
3,7 (2,955–4,564) |
Jag har det antal barn jag vill ha |
7,6 (2,5–20,8) |
20,0 (15,2–25,9) |
33,9 (32,1–35,6) |
I tabell 2b visas tankar om barn bland män 16–44 år utifrån sexuell identitet. En knapp tredjedel av homosexuella män ville ha barn i framtiden. Motsvarande andel bland bisexuella och heterosexuella var 48 procent. Bland homosexuella män ville 40 procent inte ha barn, jämfört med cirka 6 procent av såväl bi- som heterosexuella. Heterosexuella män (44 procent) hade oftare än bisexuella (14 procent) och homosexuella (1 procent) redan det antal barn de vill ha. Att inte ha bestämt sig om man vill ha barn var lika vanligt bland homo- och bisexuella (31 procent), jämfört med heterosexuella (13 procent).
Tabell 2b. Tankar om barn bland män 16–44 år, utifrån sexuell identitet (n=2 197). Frågan löd ”Vilka av följande alternativ stämmer för dig?” Procent.
| Homosexuella | Bisexuella | Heterosexuella |
Vill ha barn i framtiden |
29,7 (18,48–44,07) |
47,7 (34,32–61,39) |
47,4 (45,17–49,62) |
Har inte bestämt om jag vill ha barn |
31,8 (20,1–46,34) |
30,5 (19,6–44,19) |
12,9 (11,4–14,57) |
Vill inte ha barn |
40,2 (27,08–54,86) |
6,5 (2,298–17,03) |
4,7 (3,748–5,839) |
Jag har det antal barn jag vill ha |
0,9 (0,1197–5,934) |
13,8 (7,667–23,66) |
44,1 (43,24–44,96) |
Fått barn utan att man själv ville
I tabell 3 visas andelen som någon gång fått barn utan att de själva ville det. Totalt 7 procent av både män och kvinnor 30–84 år hade det. Bland kvinnor var det vanligast i åldersgruppen 65 år och äldre (9 procent). Andelen som fått barn utan att ha velat det skiljer sig inte utifrån sexuell identitet, utom bland homosexuella män där andelen är knappt 1 procent. Bland männen skiljer sig inte andelen heller utifrån utbildning eller inkomst. Bland kvinnor finns en skillnad vad gäller de äldsta, 65–84 år, där det var vanligare bland kvinnor med lägre inkomst (13 procent) än dem med högst (5 procent).
Tabell 3. Någon gång fått barn utan att ha velat det bland individer 30 år och äldre samt per kön (n=11 104). Frågan löd ”Har du. Någon gång fått barn utan att du själv ville?” Procent.
| Ja Andel (95 % KI) | Nej Andel (95 % KI) |
Kvinna |
6,9 (6,2–7,8) |
93,1 (92,3–93,8) |
Man |
7,5 (7,0–8,5) |
92,5 (91,5–93,3) |
Graviditet
Bland heterosexuella angav 73 procent av kvinnorna att de hade varit gravida, medan 68 procent av de heterosexuella männen hade haft en partner som varit gravid. Knappt hälften av homosexuella kvinnor (42 procent), bisexuella kvinnor (46 procent) och bisexuella män (44 procent) angav att de eller en partner varit gravid. En betydligt mindre andel bland homosexuella män (10 procent) angav det.
Utbildning påverkade inte, däremot inkomst. Oberoende av sexuell identitet angav kvinnor (12 procent) och män (6 procent) 16–29 år med lägst inkomst minst ofta att de själva eller en partner hade varit gravid. Mönstret är detsamma bland personer 30 år eller äldre. Bland dem angav exempelvis kvinnor (74 procent) och män (62 procent) 65 år och äldre med låg inkomst, och kvinnor (87 procent) och män (94 procent) med hög inkomst att de har erfarenhet av att de eller en partner varit gravida.
Missfall
Knappt en tredjedel av kvinnorna hade haft 1–2 missfall (28 procent). Yngre kvinnor och män hade mindre erfarenhet av detta än äldre. I den äldsta gruppen 65 år och äldre, hade 21 procent av kvinnorna och 17 procent av männen erfarenhet av eget eller en partners missfall. Utbildning eller inkomst påverkade inte. En större andel av bisexuella kvinnor (34 procent) 16–44 år än homosexuella i samma ålder (14 procent) hade fått missfall. Oavsett ålder var det en högre andel män (8 procent) än kvinnor (4 procent) som var osäkra eller inte visste om en graviditet hade avslutats av missfall. Det finns ingen skillnad i aktuell allmän eller sexuell hälsa mellan de som haft och de som inte haft missfall.
Abort
Totalt hade 29 procent av kvinnorna någon gång gjort abort. En högre andel bisexuella kvinnor (35 procent) än heterosexuella (29 procent) och homosexuella (21 procent) hade avbrutit en graviditet med abort. Andelen som gjort abort var lägst bland kvinnor 65–84 år (17 procent) oavsett sexuell identitet. I medeltal rapporterade kvinnorna att de hade gjort 1–2 aborter.
För kvinnor upp till 29 år hade utbildning ingen betydelse för om de hade gjort abort eller inte. Bland kvinnor 30–44 år var abort vanligast bland de med förgymnasial utbildning (59 procent), följt av de med gymnasial (35 procent) och de med eftergymnasial utbildning (25 procent). Bland kvinnor 65–84 år var det istället vanligast bland de med eftergymnasial utbildning (21 procent), jämfört med de med förgymnasial utbildning (12 procent).
Inkomst påverkade inte andelen män med en partner som hade avslutat en graviditet med abort. Bland kvinnor hade inkomsten däremot betydelse. Bland kvinnor 30–44 år hade en större andel med låg inkomst (45 procent) än de med högst inkomst (28 procent) gjort abort. I gruppen 45–64 år var det 48 procent bland de med låg inkomst och 30 procent bland de med hög. Oavsett ålder, visste 4 procent av männen inte om en graviditet hade avslutats med abort.
Nästan 3 av 4 kvinnor (69 procent) hade, oavsett ålder, upplevt ett bra bemötande i vården i samband med aborten. 11 procent hade, oavsett ålder, upplevt dåligt eller mycket dåligt bemötande. Utbildning och inkomst påverkade inte kvinnornas upplevelse av bemötande.
Det finns ingen skillnad i aktuell sexuell hälsa bland de som gjort och de som inte gjort abort. Bland de som inte gjort abort är det en större andel (76 procent) än de som gjort abort (71 procent) som uppger en aktuell bra eller mycket bra hälsa.
Förlossning
Erfarenhet av att ha genomgått eller deltagit vid en förlossning
Bland kvinnor 30–44 år hade 87 procent genomgått en förlossning. En högre andel bland kvinnor 45–64 år (92 procent) och en lägre andel 65 år och äldre (84 procent) hade det. Färre kvinnor 16–29 år (40 procent) hade av naturliga skäl genomgått en förlossning. Bland männen 30–44 år hade 76 procent deltagit när deras partner födde barn. Motsvarande bland män 45–64 år var 84 procent, och bland män 65 år och äldre 68 procent.
Kvinnor 30–44 år var i medeltal 28 år vid sin första förlossning. De med gymnasial eller lägre utbildning var 26 år vid första förlossningen, medan de med eftergymnasial var 29 år. Kvinnor 45–64 år var i medeltal 26 år vid sin första förlossning; 24 år för de med förgymnasial utbildning och 28 år för de med eftergymnasial. Kvinnor 65–84 år var i medeltal 24 år vid första förlossningen; 23 år för de med förgymnasial utbildning och 26 år för de med eftergymnasial. Kvinnor med eftergymnasial utbildning var, oavsett ålder idag, äldre vid sin första förlossning.
Inkomst hade betydelse för männens deltagande vid förlossning. Bland män 30–44 år med låg inkomst deltog 47 procent när deras partner födde barn, jämfört med 90 procent bland de med högst inkomst. Bland män 45–64 år deltog 67 procent med låg respektive 87 procent med hög inkomst. Bland män 65 år och äldre deltog 48 procent med låg och 86 procent med hög inkomst. Deltagandet bland män upp till 29 år redovisas inte.
Konsekvenser av förlossning
I tabell 4a och 4b visas självupplevda konsekvenser av förlossning, som födande eller medföljande partner. När kvinnor 16–84 år beaktar alla sina förlossningar anger de fysiska (26 procent), psykiska (17 procent) och sexuella (14 procent) konsekvenser. Den partner som deltagit vid förlossningen upplevde att den medfört fysiska (31 procent), psykiska (20 procent) och sexuella (19 procent) konsekvenser för den som fött barn. Kvinnor 65–84 år upplevde färre fysiska (11 procent), psykiska (7 procent) och sexuella konsekvenser (4 procent) än alla övriga kvinnor.
Den partner 16–84 år som deltagit vid förlossningen anger att den medfört fysiska (3 procent), psykiska (11 procent) och sexuella (8 procent) konsekvenser för dem som partner. Cirka 90 procent hade inte upplevt några konsekvenser. Den som fött barn uppfattar att förlossningen medfört fysiska (1 procent), psykiska (7 procent) och sexuella (5 procent) konsekvenser för partnern som hade deltagit vid förlossningen. Ungefär 90 procent upplevde inte att förlossningen hade medfört några konsekvenser för partnern.
Utbildning hade betydelse för upplevelsen av konsekvenser av förlossning. Vid beaktande av att det är färre kvinnor (40 procent) och män (31 procent) upp till 29 år som varit med om en förlossning, rapporterar en hög andel både män och kvinnor med eftergymnasial utbildning konsekvenser av förlossningen. Män upplever oftare psykiska konsekvenser (62 procent) än kvinnor (38 procent), men kvinnor upplever oftare sexuella konsekvenser (50 procent) än män (36 procent). Männen anger inga fysiska konsekvenser, men 54 procent av kvinnorna gör det.
Även kvinnor 30–44 år med eftergymnasial utbildning har i hög utsträckning upplevt fysiska konsekvenser (50 procent). Både män (26 procent) och kvinnor (34 procent) har upplevt psykiska konsekvenser, medan 35 respektive 24 procent har upplevt sexuella konsekvenser.
Tabell 4a. Upplevda konsekvenser av förlossningen för kvinnan och partnern, utifrån kön, 16–84 år (n=8 224). Procent.
För mig själv | Kvinnor | Män |
Fysiskt |
26,1 (24,5–27,6) |
3 (2–4,1) |
Psykiskt |
17,4 (16–18,8) |
10,6 (8,9–12,3) |
Sexuellt |
14,1 (12,8–15,3) |
7,9 (6,4–9,3) |
Nej |
80,2 (78,8–81,5) |
95,3 (94,4–96,2) |
För min partner |
|
|
Fysiskt |
1,4 (0,9–2) |
31,3 (29,1–33,4) |
Psykiskt |
6,7 (5,7–7,8) |
20 (18–21,9) |
Sexuellt |
4,7 (3,8–5,6) |
19,4 (17,5–21,3) |
Nej |
95,2 (94,5–96) |
83,8 (82,2–85,4) |
Tabell 4b. Upplevda konsekvenser av förlossningen för kvinnan (mig) och partnern, utifrån utbildningsnivå. Procent.
| Förgymnasial | Gymnasial | Eftergymnasial |
Fysiskt för mig |
10 |
21 |
36 |
Fysiskt för partner |
7 |
14 |
21 |
Psykiskt för mig |
7 |
14 |
21 |
Psykiskt för partner |
2 |
5 |
9 |
Sexuellt för mig |
6 |
11 |
20 |
Sexuellt för partner |
2 |
3 |
7 |
Konsekvenser av förlossning för sexuell hälsa
Det finns en skillnad i aktuell sexuell hälsa mellan dem som rapporterade någon typ av konsekvens efter förlossningen (54 procent) och de som inte gjorde det (65 procent). Det finns en skillnad avseende aktuell sexuell hälsa mellan dem som rapporterade sexuella konsekvenser i samband med förlossningen (52 procent) och de som inte gjorde det (62 procent).
Skillnader finns också i aktuell allmän hälsa mellan dem som rapporterade konsekvenser efter förlossningen (68 procent) och de som inte gjorde det (76 procent). Inga skillnader finns avseende aktuell allmän hälsa bland de som rapporterade psykiska eller fysiska konsekvenser efter förlossning och de som inte gjorde det.
Olika förlossningssätt
Bland kvinnor 65 år och äldre hade 92 procent genomgått vaginal förlossning. Bland dem 45–64 år var det 87 procent, 30–44 år 83 procent och upp till 29 år 81 procent. 11 procent av kvinnorna 30–64 år hade förlösts med sugklocka eller tång, medan det var 7 procent av de upp till 29 år och de 65 år och äldre. Samma mönster fanns också bland de 30–64 år som hade genomgått kejsarsnitt (23 procent) jämfört med både de upp till 29 år (15 procent) de 65 år och äldre (9 procent).
Fler kvinnor 65–84 år (92 procent) än alla yngre kvinnor (84 procent) hade genomgått en vaginal förlossning. 9 procent i alla åldrar hade genomgått en instrumentell förlossning. Färre kvinnor 65 år och äldre (7 procent) än kvinnor 30–64 år (11 procent) hade avslutat en förlossning instrumentellt. En mindre andel kvinnor 65 år och äldre (9 procent) än kvinnor 30–64 år (22 procent) hade genomgått kejsarsnitt.
Utbildning har en tendens att samvariera med förlossningssätt, men osäkerheten är stor då konfidensintervallen är breda. En tendens till samvariation finns för kejsarsnitt bland kvinnor 16–29 år med förgymnasial utbildning (3 procent) jämfört med kvinnor med eftergymnasial utbildning (19 procent). Bland kvinnor 30–44 år fanns en tendens till skillnad för instrumental förlossning och utbildning, där 5 procent av kvinnor med förgymnasial och 13 procent av kvinnor med gymnasial eller eftergymnasial utbildning hade genomgått en instrumentell förlossning. Inga skillnader sågs i utbildning och förlossningssätt bland de 45 år och äldre. Oavsett utbildning hade kvinnor 65 år och äldre (9 procent) upplevt färre kejsarsnitt än kvinnor 30–64 år (23 procent). Inkomst påverkade inte i något fall förlossningssättet.
Fått bristning eller blivit klippt i samband med förlossning
Majoriteten av kvinnor hade blivit klippta eller fått en bristning vid förlossningen Var tredje kvinna hade blivit klippt vid förlossningen, se tabell 5a.
Inga skillnader sågs utifrån utbildningsnivå, se tabell 5b. Däremot sågs en skillnad i andelen kvinnor som hade fått en bristning som syddes: 60 procent av kvinnor med eftergymnasial utbildning, 49 procent av kvinnor med gymnasial utbildning och 39 procent av kvinnor med förgymnasial. En fjärdedel av kvinnor med förgymnasial utbildning uppgav att de inte hade brustit eller blivit klippta, vilket var mer än kvinnor med 10–12 års gymnasial. Det var något vanligare att kvinnor med förgymnasial utbildning inte visste eller inte mindes (10 procent) än kvinnor med gymnasial utbildning (5 procent) och eftergymnasial utbildning (4 procent).
Tabell 5a. Andel kvinnor som har blivit klippta eller fått en bristning i samband med förlossning, procent med 95-procentiga konfidensintervall (n=4 614). Procent.
| Kvinnor % (KI) |
Ja, blivit klippt |
33,9 (32,3–35,4) |
Ja, en bristning som inte syddes |
7,6 (6,7–8,4) |
Ja, en bristning som syddes |
52 (50,4–53,6) |
Ja, en bristning som involverade ändtarmsmuskeln |
4,2 (3,5–4,8) |
Nej |
16,4 (15,2–17,6) |
Vet eller minns inte |
5,4 (4,6–6,2) |
Tabell 5b. Andel kvinnor som har blivit klippta eller fått en bristning i samband med förlossning, efter utbildningsnivå, procent med 95-procentiga konfidensintervall (n=4 894). Procent.
| Förgymnasial | Gymnasial | Eftergymnasial |
Ja, blivit klippt |
30,7 (26,3–35,5) |
37,2 (34,8–39,8) |
32,5 (30,5–34,7) |
Ja, en bristning som inte syddes |
6,9 (4,9–9,7) |
7,6 (6,3–9,1) |
8,0 (6,8–9,4) |
Ja, en bristning som syddes |
38,7 (34,4–43,7) |
49,4 (46,8–52,0) |
60,4 (58,1–62,6) |
Ja, en bristning som involverade ändtarmsmuskeln |
2,5 (1,3–4,6) |
3,9 (3,0–5,0) |
5,4 (4,4–6,5) |
Nej |
25,5 (19,6–27,9) |
15,6 (13,8–17,5) |
13,0 (11,5–14,7) |
Vet eller minns inte |
10,4 (7,8–13,8) |
5,4 (4,3–6,8) |
3,7 (2,8–4,9) |
Tabell 6a visar andelen kvinnor som blivit klippta eller fått en bristning i samband med förlossning utifrån ålder. Kvinnor 45–64 år (44 procent) och 65 år och äldre (34 procent) hade i högre utsträckning blivit klippta än kvinnor 44 år och yngre (19 procent). Kvinnor 16–44 år (69 procent) och kvinnor 45–64 år (52 procent) hade i högre utsträckning än kvinnor 65 år och äldre (36 procent) någon gång haft en bristning som syddes efter förlossningen. Av alla kvinnor angav 4 procent att de haft en bristning som involverat ändtarmsmuskeln. En högre andel kvinnor 65 år och äldre (10 procent) än de 64 år och yngre (3 procent) visste eller mindes inte om de någon gång fått en bristning eller blivit klippta i samband med förlossningen. 8 procent av alla kvinnor hade någon gång haft en bristning som inte syddes.
Tabell 6a. Fått en bristning eller blivit klippt i samband med förlossning, kvinnor per åldersgrupp (n=4 614). Procent.
Händelse | Kvinna 16–29 år | Kvinna 30–44 år | Kvinna 45–64 år | Kvinna 65–84 år |
Ja, blivit klippt |
17,5 (10,7–24,3) |
20,1 (17,6–22,6) |
43,6 (40,9–46,3) |
34,4 (31,8–37,1) |
Ja, en bristning som inte syddes |
8,3 (4,2 – 12,5) |
9,2 (7,3–11) |
7,5 (6,1–8,9) |
6,2 (4,9–7,5) |
Ja, en bristning som syddes |
70,7 (63,2–78,1) |
67,5 (64,3–70,6) |
52,4 (49,6–55,1) |
35,6 (33–38,3) |
Ja, en bristning som involverade ändtarmsmuskeln |
4,6 (1,5–7,7) |
6,5 (4,9–8,1) |
4,2 (3,1–5,2) |
2,2 (1,4–3) |
Nej |
15 (8,9–21) |
12,8 (10,6–15,1) |
12,7 (10,9–14,5) |
24,8 (22,4–27,2) |
Vet eller minns inte |
2,5 (0–5,4) |
2,9 (1,3–4,5) |
4,1 (2,9–5,2) |
9,8 (8,1–11,5) |
Variation över tid och region för klipp och bristningar
Fler kvinnor 45–64 år (44 procent) har blivit klippta än kvinnor 65 år och äldre (35 procent) och övriga kvinnor (19 procent). Bland kvinnor 44 år och yngre har fler haft en bristning som syddes (69 procent) än kvinnor 45–64 år (52 procent) och 65 år och äldre (36 procent). Utbildning hade betydelse för kvinnor 65 år och äldre – de med förgymnasial utbildning hade blivit klippta i lägre utsträckning (27 procent) än övriga (37 procent). Utbildning hade betydelse för kvinnor 30–44 år med eftergymnasial utbildning (73 procent) som fått en bristning som syddes jämfört med övriga (55 procent). Bland de som fått en bristning som involverade ändtarmsmuskeln hade cirka 1 procent förgymnasial utbildning och 4,5 procent gymnasial eller postgymnasial utbildning. Bland de äldsta kvinnorna var det 10 procent som inte visste eller mindes. Tabell 6b visar att det finns regionala skillnader.
Tabell 6b. Kvinnor 16–44 år som fått bristningar eller klipp i samband med förlossning, utifrån region (n=1 290). Frågan löd ”Har du någon gång fått en bristning eller blivit klippt i samband med förlossning?” Procent.
Händelse | Adlon* | Mellan* | Norr | Stockholm | Skåne | Väst |
Ja, blivit klippt |
22 |
11 |
28 |
13 |
24 |
26 |
Ja, en bristning som inte syddes |
8 |
12 |
6 |
8 |
9 |
12 |
Ja, en bristning som syddes |
67 |
64 |
69 |
72 |
67 |
70 |
Ja, en bristning som involverade ändtarmsmuskeln |
8 |
5 |
7 |
8 |
5 |
4 |
Nej |
14 |
18 |
12 |
7 |
17 |
11 |
Vet eller minns inte |
1 |
3 |
1 |
8 |
1 |
2 |
*I Adlon ingår tidigare länen Halland, Östergötland, Örebro, Jönköping, Södermanland, Kronoberg, Kalmar och Blekinge. I Mellan ingår tidigare länen Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Uppsala.
Har sökt vård för klipp och bristningar
Tabell 7 visar andelen som sökt vård på grund av problem relaterat till klipp eller bristningar i samband med förlossning. Ungefär 12 procent har sökt vård. 7 procent har fått behandling som hjälpte, 3 procent har inte fått någon behandling och knappt 2 procent har fått behandling som inte hjälpte. Bland kvinnor 16–29 år har en något högre andel sökt vård och inte blivit erbjuden någon behandling (8 procent) jämfört med övriga åldersgrupper (3 procent).
Tabell 7. Har sökt vård på grund av problem relaterat till klipp eller bristningar, kvinnor totalt och per åldersgrupp (n=4 583). Frågan löd ”Har du sökt vård på grund av problem som du relaterar till klipp eller bristningar?” Procent.
Kvinnor | 16–29 år | 30–44 år | 45–64 år | 65–84 år |
Har sökt vård och fått behandling som hjälpte |
5,7 (2,1–9,3) |
7 (5,3–8,7) |
7,6 (6,2–9,1) |
5,4 (4–6,7) |
Har sökt vård och väntar på behandling |
0,2 (0–0,6) |
0,3 (0,1–0,5) |
0,2 (0–0,5) |
0,1 (0–0,2) |
Har sökt vård men blev inte erbjuden någon behandling |
7,7 (2,3–13,1) |
5,3 (3,9–6,6) |
2,5 (1,7–3,4) |
1,3 (0,8–1,8) |
Har sökt vård och fått behandling som inte hjälpte |
2,4 (0–4,9) |
1,9 (1–2,8) |
1,6 (0,9–2,3) |
0,7 (0,2–1,2) |
Har inte sökt vård men jag hade behövt det |
6,9 (3,2–10,7) |
7 (5,5–8,6) |
7,3 (5,9–8,8) |
4,8 (3,6–5,9) |
Har inte sökt men ska söka vård |
1,5 (0–3,1) |
1 (0,4–1,6) |
0,5 (0,1–0,8) |
0,3 (0–0,6) |
Har inte sökt vård |
77,3 (70,3–84,3) |
78,9 (76,3–81,5) |
81,6 (79,5–83,8) |
88 (86,2–89,9) |
Utbildning har ingen betydelse för dem som fått en behandling som hjälpte, de som sökt vård men inte fått behandling eller de som inte har sökt men hade behövt vård. Inte heller ålder eller inkomstnivå har betydelse.
För mer resultat om reproduktiv hälsa, se bilaga 2.