Beredskap för pandemier och andra internationella hälsohot
Pandemiberedskapen är en viktig del av Sveriges krisberedskap. Vi ansvarar för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot och ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar.
Folkhälsomyndigheten är den centrala myndigheten på nationell nivå för smittskyddsarbetet i Sverige. Vi är en beredskapsmyndighet i sektorn Hälsa, vård och omsorg med särskilt ansvar för smittskydd och pandemiberedskap. Beredskapen bygger vi tillsammans med smittskyddsenheterna i landets 21 regioner, myndigheterna i beredskapssektorn, mikrobiologiska laboratorier, lärosäten och andra aktörer på området.
Vid större utbrott av en smittsam sjukdom eller vid en pandemi ansvarar vi för att
- ta intitativ till åtgärder som begränsar smittspridningen och mildrar konsekvenserna av den
- samordna det nationella smittskyddet
- ta fram kunskapsunderlag och vägledningar
- stödja regioner, kommuner och andra samhällsaktörer
- tillhandahålla diagnostik av ovanliga eller nya smittämnen samt stöd till regionernas kliniska mikrobiologiska laboratorier
- bistå regeringen med expertstöd och beslutsunderlag
- samverka med internationella organisationer som WHO och EU.
Vi upprätthåller en dygnet runt-beredskap genom särskilda funktioner för larm och åtgärder. Vi samarbetar även med andra aktörer inom krisberedskapssystemet och har en aktiv roll i samordningen av läkemedelsförsörjningen.
Vi övervakar nationella och internationella hälsohot
Ett grundläggande verktyg i pandemiberedskapen är systematisk omvärldsbevakning och riskanalys. Vi följer löpande utvecklingen av
- nya eller förändrade smittsamma sjukdomar
- internationella utbrott
- miljörelaterade hälsohot
- klimatdrivna hälsohot
- antibiotikaresistens.
Vi använder informationen för att snabbt upptäcka potentiella hot, bedöma risker och vid behov vidta åtgärder eller utfärda rekommendationer. Analysen omfattar både nationella och internationella data och händelser.
Vi ger stöd och vägledning till kommuner, regioner och andra aktörer
Vi har tagit fram kunskapsunderlag och planeringsstöd som hjälper aktörer att förbereda sig för pandemier, kommunicera effektivt och hantera läkemedelsförsörjning. Stöden uppdateras regelbundet och vänder sig till kommuner, regioner, smittskyddsläkare, krisberedskapsansvariga och andra aktörer.
-
Pandemiberedskap – Hur samhällets aktörer kan förbereda sig – ett kunskapsstöd för beredskapsplanering
Publicerad:Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga…
-
Pandemiberedskap – Hur vi kommunicerar – nationellt kunskapsunderlag
Publicerad:Uppdaterad:Planeringsstödet riktar sig framför allt till smittskyddsenheterna samt kommunikationschefer och kommunikatörer vid de nationella, regionala och lokala myndigheter som har ett ansvar för att kommunicera…
-
Pandemiberedskap – Tillgång till och användning av läkemedel – en vägledning
Publicerad:Denna vägledning ger information om de läkemedel som finns i beredskap inför en influensapandemi, hur de tillgängliggörs och hur de ska användas. Det ger stöd för regionernas planering av hur de kan hantera…
Säkerhetslaboratoriet är en viktig del av den nationella beredskapen
Vid Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4. Det används för diagnostik och forskning om blödarfebervirus och andra mycket farliga smittämnen. Säkerhetslaboratoriet är en viktig del av den nationella beredskapen mot allvarliga infektioner. Här finns de resurser som krävs för att identifiera och analysera kända och okända smittämnen.
Laboratorieverksamheten utvecklas kontinuerligt för att möta nya krav, exempelvis genom ny diagnostikmetodik och kapacitet för att snabbt identifiera nya varianter av virus eller bakterier.
Vi har beredskap att analysera prover vid misstanke om smittämnen med hög konsekvens, det vill säga smittämnen som på olika sätt har potential att orsaka stora konsekvenser för samhällets funktionalitet. För att kunna hantera misstänkta händelser som omfattar denna typ av smittämnen finns läkare (KMIB, klinisk mikrobiolog i beredskap) samt laborativ personal i beredskap dygnet runt.
Vi samverkar med flera internationella aktörer
Många hälsohot är gränsöverskridande. Därför samverkar vi aktivt med internationella och europeiska partner, som WHO, EU-kommissionen och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Vi har också nordiska och bilaterala samarbeten inom smittskydd och krisberedskap.
Vi bidrar även till utvecklingssamarbete med andra länder, särskilt inom områden som antibiotikaresistens, zoonoser och global hälsosäkerhet.
Vi utvecklar beredskapen kontinuerligt
Pandemiberedskap är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete. Vi driver och deltar i nationellt och internationellt arbete för att stärka beredskapen och öka förmågan att hantera hot mot människors hälsa.
Vi utvecklar hela tiden våra arbetssätt utifrån
- nya forskningsrön och teknisk utveckling
- förändrade regelverk och internationella avtal
- erfarenheter från tidigare händelser
- behov hos regionala och lokala aktörer.