Sjukdomsinformation om bacillus cereus

Bacillus cereus är en i miljön allmänt förekommande bakterie som finns över hela världen. I likhet med några andra bacillusarter kan den bilda bakteriegifter, så kallade enterotoxiner, som påverkar tarmen. Bakterien är en relativt vanlig matförgiftningsbakterie som orsakar diarré och/eller kräkningar.

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Vad orsakar matförgiftning orsakad av bacillus cereus och hur sprids den?

B. cereus är en bakterie som kan bilda sporer. Detta är en mycket motståndskraftig överlevnadsform som bakterien utvecklar vid näringsbrist.

B. cereus förekommer inte så sällan i torra livsmedelsprodukter, till exempel torra soppor, vaniljkräm, ris med mera. Sjukdomsutbrott beror ofta på att ett förorenat livsmedel efter tillagning förvarats för länge vid så hög temperatur att bakterierna kunnat tillväxa och bilda enterotoxin. Det finns två typer av enterotoxin, ett värmetåligt och ett värmekänsligt.

Symtom och komplikationer

Det värmetåliga toxinet orsakar framför allt kräkningar. Det är i första hand ris och risrätter som är aktuella. Genom sin sporbildande förmåga överlever bakterien kokning. Vid för långsam nedkylning, eller om maten får stå för länge i rumstemperatur eller på för svag varmhållning, kan bakterien tillväxa och bilda toxin. Eftersom toxinet är värmetåligt förstörs det inte heller vid uppvärmning/stekning av maten.

Det värmekänsliga toxinet kan ge upphov till diarréer och orsakar ofta utbrott via till exempel kött, grönsaksrätter och desserter. Det krävs minst 100 000 bakterier per gram mat för att tillräckligt stor toxinmängd ska kunna bildas och förorsaka sjukdom. Smittan sprids ej från person till person.

Tiden till insjuknande är för det värmetåliga kräktoxinet kort, en till sex timmar. Det värmekänsliga diarrétoxinet har en längre inkubationstid, 6 till 24 timmar. Patienten insjuknar akut med illamående, kräkningar, magsmärtor och diarré. Symtombilden beror på vilken typ av toxin som orsakar sjukdomsfallet. Den är dock oftast godartad med en varaktighet på upp till 24 timmar.

Diagnostik och behandling

Diagnosen ställs i första hand genom att bakterien påvisas i mat. Då det ofta inte finns någon mat kvar för provtagning blir symtombild och epidemiologi avgörande.

Någon specifik behandling finns inte. Behandling i form av vätskeersättning kan ibland krävas.

Förebyggande åtgärder

Det är viktigt med god livsmedelshygien. Tillagad mat ska nedkylas snabbt. Ris får inte varmhållas för länge, eller sparas i flera dygn.

Något vaccin finns ej.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Vid misstänkt matförgiftning skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen kontaktas. Det är viktigt att misstänkta utbrott av matförgiftning blir utredda för att eventuella brister i livsmedelshanteringen ska kunna upptäckas och rättas till.

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Anmälan ska dock göras om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (paragraf 5 i smittskyddslagen).

Läs mer på andra webbplatser

Livsmedelsverket om bacillus cereus

Amerikanska livsmedelsverket FDA: The "Bad Bug Book"