Folkhälsomyndigheten övervakar smittsamma sjukdomar nationellt, tar fram och förmedlar kunskap om smittskydd, ger vägledning åt hälso- och sjukvården samt vägleder kommunerna i deras hantering av smittskyddshändelser.

Folkhälsomyndigheten kan utföra ett stort antal mikrobiologiska laboratorieanalyser som komplement till de analyser som utförs vid andra laboratorier. De analyser som finns tillgängliga vid Folkhälsomyndigheten är sådana som ingår i landets beredskap för högpatogena smittämnen, är av särskild relevans för landets smittskydd eller som endast utförs i liten omfattning. Vid myndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium med skyddsnivå 4 där hantering av exempelvis blödarfebervirus sker.

Folkhälsomyndigheten har ett omfattande samordningsansvar. Myndigheten ska:

  • samordna smittskyddet på nationell nivå
  • samordna förberedelserna för försörjning av läkemedel inför allvarliga utbrott av vissa smittsamma sjukdomar samt,
  • samordna beredskapen mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot.

Hälsohoten kan vara orsakade av biologiska, kemiska eller radionukleära ämnen. Även hälsohot med miljöursprung eller okänt ursprung omfattas.

Dygnet runt-beredskap

Folkhälsomyndigheten har flera beredskapsfunktioner som kan kontaktas dygnet runt, året runt av myndigheter, vården och media.

I ständig beredskap finns Tjänsteman i beredskap (TiB) som är tillgänglig dygnet runt för aktörer i och utanför Sverige. TiB bedriver omvärldsbevakning för att tidigt kunna initiera agerande om någonting allvarligt händer inom myndighetens ansvarsområde.

På myndigheten finns beredskapsdiagnostik som dygnet runt kan utföra mikrobiologiska analyser avseende sådana agens som kan orsaka skada på vård- eller samhällsstrukturer, om inte särskilda smittskyddsåtgärder vidtas, För att kunna initiera och samordna de laboratorieanalyser som ingår i beredskapsdiagnostiken vid myndigheten finns en Klinisk mikrobiolog i beredskap (KmiB).

Privatpersoner som har frågor om sjukdom och hälsa hänvisas till 1177 Vårdguiden för rådgivning.

Kriskommunikation och pressberedskap

Kommunikation är en mycket viktig funktion vid en kris. Folkhälsomyndigheten ska vid en kris som berör myndighetens ansvarsområde snabbt kunna kommunicera och ge relevant information till exempelvis till hälso- och sjukvården, andra myndigheter och media. Informationen ska vara korrekt, tydlig, snabb, tillförlitlig och respektfull. Därför finns beredskap för kriskommunikation pressberedskap dygnet runt och en utarbetad kriskommunikationsplan. Folkhälsomyndigheten samverkar med nationella, regionala och lokala myndigheter och organisationer när det gäller kriskommunikation. Webbplatsen www.krisinformation.se samlar information om samhällsstörningar och kriser från Sveriges myndigheter som riktar sig till allmänheten.

Smittsamma sjukdomar och hälsohot bevakas

Nationellt är det Folkhälsomyndigheten som bevakar smittsamma sjukdomar och har som uppgift att främja skyddet mot dessa.

För att spåra och bekämpa infektionssjukdomar bevakas över 60 sjukdomar enligt smittskyddslagen. I myndighetens bevakning av smittsamma sjukdomar ingår även bevakning av infektioner och/eller bärarskap av olika antibiotikaresistenta bakterier. Genom den nationella mikrobiella övervakningen kompletteras den epidemiologiska övervakningen med information avseende epidemiologisk typ av de smittämnen som ingår i utbrott.

Folkhälsomyndigheten inhämtar frivillig rapportering från laboratorier. Myndigheten har även ett antal system där data från andra källor än sjukdomsanmälningar analyseras, exempelvis sökningar och samtal till 1177 Vårdguiden. Dessa system har potential att upptäcka sjukdomsutbrott tidigare jämfört med anmälningar från vården och så täcker de delvis en annan del av befolkningen – de som inte sökt vård.

Data från Folkhälsomyndighetens bevakning av smittsamma sjukdomar analyseras regelbundet, och ger myndigheten en bild av det epidemiologiska läget i landet och omvärlden. Detta bidrar till att man till exempel kan hitta och bryta smittvägar vid utbrott.

Folkhälsomyndigheten bedriver även omvärldsbevakningen som fokuserar på att identifiera och följa händelser som har potential att utgöra en allvarlig smitta eller andra hälsohot för befolkningen i Sverige eller som kan spridas från Sverige till andra länder.

Internationellt samarbete

Epidemier och utbrott av infektioner sprids ofta mellan länder precis som andra hälsohot. Därför har Sverige ett omfattande internationellt samarbete med andra länder, EU och Världshälsoorganisationen (WHO). Folkhälsomyndigheten är nationell kontaktpunkt mot EU och WHO när det gäller gränsöverskridande hälsohot.