Sjukdomsinformation om histoplasmos

Lyssna

Histoplasmos är en svampsjukdom som framför allt rapporteras från USA men där epidemiska foci är kända i samtliga världsdelar utom Europa. Sjukdomen har någon enstaka gång diagnostiserats i Sverige hos personer som vistats inom något av dessa endemiska områden.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Histoplasmos orsakas av en svamp (Histoplasma capsulatum) som finns levande i och kan föröka sig i jord som förorenats med spillning från till exempel fåglar och fladdermöss. I USA rapporteras flest fall i staterna kring floderna Mississippi och Ohio. Inom vissa områden är det i praktiken omöjligt för den fasta befolkningen att undgå att bli smittad. Personer verksamma inom fågelfarmer samt också grottforskare anges som speciellt utsatta grupper.

Infektionen kan karakteriseras som en dammsmitta och orsakas av att man andas in sporer som kan ha virvlat upp i luften, till exempel i anslutning till städningsarbete i miljöer där det finns mycket fåglar. Smitta sker inte från människa till människa.

Inkubationstiden anges till 5 till 18 dygn.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Med tanke på det stora antalet människor som smittas inom de endemiska områdena är klinisk sjukdom ovanlig. Inhalation av svampsporer orsakar i de allra flesta fall inga sjukdomssymtom alls.

Några personer drabbas av en godartad symtomgivande luftvägsinfektion med feber och hosta och hos en del av dessa kan man också se lungförändringar som vid en lunginflammation. I ett mindre antal fall, som ibland kan bero på massiv exposition, blir lungengagemanget mer uttalat, och svampen kan också via blodet spridas och orsaka allvarliga skador på andra ställen i kroppen, till exempel i lever/mjälte, njurar, hjärta, hjärna. Personer med nedsatt immunförsvar har ökad risk för svår sjukdom, vilket inte minst har noterats hos patienter med hiv-sjukdom.

En kronisk form av histoplasmos är också beskriven, företrädesvis hos äldre personer, och sjukdomsbilden liknar här tuberkulos.

Det finns ganska effektiva läkemedel för behandling varför prognosen, även i de fall med spridning till andra organsystem, är tämligen god. Diagnosen ställs utifrån sjukdomsbild och att svampen kan framodlas på det mykologiska laboratoriet. I många fall kan en diagnos snabbt ställas genom direktfärgning av infekterat provmaterial, till exempel ett upphostningsprov.

Personer som smittas utvecklar i regel en överkänslighet mot svampantigen. Detta kan påvisas genom ett hudtest. Ett hudtest avslöjar att en person är smittad men reaktionen är inte alls relaterad till infektionens svårighetsgrad.

Allmänt förebyggande åtgärder

Det finns inget vaccin mot histoplasmos och sjukdomen är svår att förebygga.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och några smittskyddsåtgärder är inte motiverade vid eventuella fall.

Kommentarer

Utbrott av histoplasmos i samband med turistresa till Mellanamerika finns rapporterat. I en skandinavisk grupp som besökte Guatemala insjuknade 21 av 23 resenärer i varierande grad av lunginflammation orsakat av Histoplasma. En sannolik smittkälla ansågs vara exposition för damm vid besök i grottor med riklig förekomst av fladdermöss.

Läs mer på andra webbplatser

CDC: Histoplasmosis (cdc.gov)