Sjukdomsinformation om zikavirus

Lyssna

Zikaviruset sprids med myggor och kan ge en mild febersjukdom med hudutslag och ibland ledvärk. Viruset har numera spridning i tropiska delar av Afrika, Asien och Oceanien samt Central- och Sydamerika.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Vad orsakar zikavirusinfektion och hur sprids det?

Zikavirus är ett flavivirus – besläktat med dengue-, west nile-feber och japansk encefalit. Viruset sprids av myggor. Apor tros vara reservoaren, det vill säga värden för viruset i naturen. Zikaviruset isolerades första gången 1947 från rhesusapa i Uganda. Mindre utbrott har tidigare rapporterats från länder i Afrika och Sydostasien där smittan tros vara allmänt förekommande. Det första stora utbrottet inträffade 2013 i Polynesien och spreds sedan 2015 i Syd och Centralamerika. Numera finns smittan därmed i flertalet tropiska länder. Den huvudsakliga vektorn Aedes aegypti-myggan finns inte i Sverige och inga inhemska fall finns rapporterade från Europa.

Enstaka fall av smitta har också rapporterats efter blodgivning från zikainfekterade under viremifasen. Det är visat att zikavirus kan smitta vid sexuell kontakt (och viruset har isolerats i sperma efter infektion) men det är fortfarande oklart hur stor den risken är. Det saknas idag säkra data för hur länge en smittad person kan överföra smittan sexuellt. Viruset har även påträffats i bröstmjölk, saliv och urin men dessa kroppsvätskor har inte rapporterats orsaka smitta.

Symtom och komplikationer

Enbart en av fem beräknas få symtom av infektionen. De vanligaste symtomen är feber, icke-purulent konjunktivit (ögoninflammation), artralgi (ledvärk) och makulopapulösa hudutslag. Även myalgi (generell muskelvärk) och huvudvärk är förekommer. I allmänhet varar symtomen 2–7 dagar.

Inkubationstiden är vanligen 3 till 12 dagar efter bett av infekterad mygga. Vanligen ger zikainfektion inga komplikationer och kräver mycket sällan sjukhusvård. Dödsfall är mycket sällsynta och finns endast beskrivna hos enstaka patienter med allvarliga underliggande sjukdomar. Från tidigare utbrott i Polynesien och pågående utbrott i Brasilien har det dock rapporterats att infektion med zikavirus kan leda till allvarliga neurologiska komplikationer såsom fall av mikrocefali och andra missbildningar hos foster samt vuxna fall med Guillain-Barrés syndrom (GBS). Frekvensen av GBS efter zikavirusinfektion anses inte vara högre än efter andra infektioner som kan utlösa syndromet.

Kunskapsläget utvecklas kontinuerligt och det finns nu vetenskaplig konsensus kring att mikrocefali och GBS kan orsakas av infektion med zikavirus. Hur stor risken är för fosterskador om man som gravid får infektionen, eller när under graviditeten risken är störst, vet man dock inte idag. Troligen utvecklar man immunitet efter genomgången infektion.

Diagnostik och behandling

Diagnosen ställs genom detektion av virusets arvsmassa i blod och/eller urin med molekylärbiologiska metoder (PCR) under de första dagarna efter feberdebut. Senare i sjukdomsförloppet kan virusspecifika antikroppar påvisas i blod från patienten (serologi).

Specifik behandling saknas. Det finns inget förebyggande vaccin.

Sjukdomen är inte anmälningspliktig.

Differentialdiagnoser

Andra sjukdomar som sprids med myggor och sjukdomar som ger feber efter resa i tropikområden är, till exempel denguefeber, chikungunya och i förekommande områden malaria.

Förebyggande åtgärder

Vid resa till områden där det finns myggor och sjukdomar som kan överföras med myggor bör man överväga att använda täckande klädsel (långa ärmar och långa byxor) och att sova under myggnät eller i rum med luftkonditionering. Zikaviruset sprids av myggor som är aktiva dagtid, framför allt i gryning och skymning och för att skydda dig mot myggstick bör du använda myggstift på bar hud. På grund av risken för komplikationer av infektionen är det extra viktigt att gravida kvinnor vidtar åtgärder för att skydda sig mot att bli infekterade.

Blodgivning

Blodgivning efter vistelse i tropiska länder är inte tillåtet under den närmaste tiden efter hemkomst enligt Socialstyrelsens regler för blodgivning.

Läs mer