Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i en ny kunskapssammanställning.

Här får du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om skärmar och sömn.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 6-12 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 2-5 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Ta del av forskningen bakom rekommendationer och vägledning för barns och ungas digitala medieanvändning. Du hittar också rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn och unga i åldern 13–18 och deras skärmanvändning.

Presentationsmaterialet handlar om rekommendationerna för barn 0–5 års skärmanvändning och kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

Affischen presenterar hur tonåringar i åldrarna 13-18 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn 2–5 år och deras skärmanvändning.

Här berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.

Allt fler upplever hälsoproblem som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter som kan kopplas till miljön i och runt deras hem. Nya rapporter från Folkhälsomyndigheten visar en markant ökning av sömnstörningar på grund av trafikbuller, samtidigt som tillgången till grönområden är ojämnt fördelad.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

I broschyren finns tips och råd riktade till vårdnadshavare för barns och ungas skärmanvändning.

Det finns många organisationer dit du kan vända dig för hjälp och stöd om du blir utsatt för elakheter och mobbning på nätet, eller ännu allvarligare saker.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Här får du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn 6–12 och deras skärmanvändning.

Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Vanliga källor till buller är väg-, spår- och flygtrafik, fläktbuller i fastigheter, ljud från grannar, industrier och

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Balans i vardagen handlar om att skärmtid inte ska tränga undan sådant som är viktigt att göra och sådant som man mår bra av. Det kan till exempel gälla att sköta skolan, sova bra, umgås med familj och vänner, ägna sig åt fritidsintressen (utanför skärmen) och röra på sig.

Här finns förklaringar och tips i vardagen om barn och unga med funktionsnedsättning eller särskilda behov och skärmar.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Många kommersiella digitala medier är utformade på ett sätt som kan vara skadligt för barns och ungas hälsa. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ändra utformningen av de kommersiella digitala medierna så att de inte stimulerar till ökad användning eller bidrar till utsatthet.